I går spelades en lång rad EM-kvalmatcher och det svenska landslaget möter Lettland borta den 3 september, en match som även ett svenskt C-lag skulle vinna enkelt.
Kommer ni ihåg VM i Frankrike?
Sverige tog brons och förtrollade (nästan) hela svenska folket som satt i en minoritet på arenorna och i en majoritet klistrad framför TV:n på soffor, många köpt av en stor svensk möbelleverantör.
Damallsvenskan har haft en uppåtgående trend tack vare VM-succén. Och i veckan fick även alla prenumeranter av VIASAT SPORT en glädjande nyhet, nämligen att företaget har köpt rättigheterna till engelska, franska och tyska (dam)fotbollsligan. Damfotbollen blir mycket mer synlig än någonsin.
Flaggskeppet är dock det svenska landslaget. Och flaggskeppet håller till på Gotland i en hel vecka och spelar sedan i Lettland.
Det finns åter igen ingen snabb möjlighet för fansen att möta sitt lag och att gå på en attraktiv match i Stockholm, Göteborg, Malmö eller annanstans.
Åter igen eftersom man redan efter OS-silvret 2016 och VM-bronset 2011 inte tog till vara på chansen att visa upp landslaget på hemmaplan i en showcase match som skulle ha lett till storpublik och stort intresse.
2019 är ingen skillnad. Istället för att landslaget tränar på fina gräsmattor i Visby som leder till ett antal intervjuer och rapporter som få ser, hade jag hellre sett Sverige möta Belgien, England , Australien, Kanada eller Portugal på en stor arena inför minst 20 000 åskådare.
Det är det vad USA gör efter varje triumf, de spelar landskamper runt om i landet för att visa upp sitt lag och för att marknadsföra sig. Ett studiebesök skulle löna sig.
Med detta sagt resultat från torsdagens och fredagens EM-kvalmatcher, endast en överraskning när 126:a i världen, Kosovo, slår 62-rankade Turkiet med 2:0. Allt annat enligt förväntningarna med många seger i ren utklassningsstil. Världen är splittrad, så är även damfotbollens Europa.
Israel – Italien 2:3 Litauen – Kroatien 1:2 Danmark – Malta 8:0 Färöerna – Wales 0:6 Island – Ungern 4:1
Bosnien-Hercegovina – Georgien 7:1 Estland – Nederländerna 0:7 Moldova – Tjeckien 0:7 Kosovo – Turkiet 2:0 Slovenien – Ryssland 0:1 Skottland – Cypern 8:0 Nordirland – Norge 0:6
Ärligt talat trodde jag inte på att matchen mot LB07 den 15:e september på Stockholms Stadion skulle bli ÖDESMATCHEN för Djurgården damfotboll. De hade ju siktat på öve halvan av tabellen. Men med facit i handen och efter sju raka förluster (!), samtidigt som LB07 vann sina två senaste matcher, ligger ”gamla fina Djurgår’n” på en plats som tvingar till spel i Elitettan 2020.
Nu trodde jag inte att Djurgården skulle vända mot starka Kristianstad, inte heller tror jag att det blir en trepoängare på Malmö IP i nästa seriematch.
Det är snarare en liten bragd att Renée Slegers har lyckats att motivera sina spelare till två raka vinster. Speciellt den mot KIF Örebro borta i dag efter Erin Gunthers nickmål kom ju som beställt. Jag anade nog att LB07 skulle satsa på vinst i den matchen. Man hade ju fått momentum efter tre poäng mot Kungsbacka.
Samtidigt tränas LB07 i Damallsvenskans sämsta förhållanden på Limhamns IP. Åter igen ställer ungdomsgäng till det där nere och spelarna och ledare som försöker få ungdomarna att låta spelarna göra sin gärning trakasseras och hotas. Det finns alltså knappast en trygghet i träningsomgivningen. Redan för två år sedan beklagade dåvarande tränaren Sven Sunnesson situationen med stökiga personer som kastade flaskor på gräsmattan där det ofta fanns glasskärvor. ” Våra spelare ska inte behöva få se och uppleva detta när de kommer hit för att träna fotboll ,” sa Sunesson då.
Detta har kommit tillbaka. Ni som kan Malmö och Limhamn vet säkert hur det är i området Anneberg. Det verkar vara ett industriområde med många företag och inte mycket annat. Jag hittade en nyhet från ifjol om närliggande Bergaskolan. Polisen grep flera ungdomar misstänkta för förberedelse till mord. Jag hoppas att läget löser sig för spelarna och att de kan utföra sin gärning utan att vara rädd och bli påhoppade.
Vittsjö GIK tog emot Växjö DFF hemma på Vittsjö IP inför 817 åskådare. De fick se ett Vittsjö som skapade flera målchanser i första halvlek och borde ha satt någon av dem. Vittsjös försvarsspel imponerade och var väldigt stabilt. Sandra Adolfsson styrde upp sin backlinje och blev välförtjänt utsedd till matchens lirare.
Växjö fick vända hem utan att ta någon poäng. Laget hade endast en hörna och ett avslut på mål.Hemmalaget Vittsjös forward Clara Markstedt hade ett bra skott på mål i den sjätte matchminuten. Växjös målvakt Erin McLeod räddade. I den 19:e minuten spelade Tove Almqvist fram Clara Markstedt men bollen rensades undan till en resultatlös hörna. I den 33:e minuten hittade Ebba Hed Clara Markstedt med en fin passning. Erin McLeod tippade bollen till ytterligare en resultatlös hörna. Alexandra Benediktsson hade i slutminuten av första halvlek en fin möjlighet på ett välplacerat skott som Erin McLeod boxade undan till en resultatlös hörna.
I andra halvlekens inledningsminut skaffade sig Vittsjö en vänsterhörna. Den hörnan ledde till två blockerade skott, bollen gick mot Clara Markstedt som nickade, ramlade och mitt i röran var det avblåst. Domaren Sandra Almqvist pekade på straffpunkten. Michelle De Jongh satte straffen säkert till vänster i mål.I matchens 82:a minut utökade Vittsjö sin ledning till 2-0 genom Clara Markstedt efter ett framspel från Michelle De Jongh. I slutminuterna av andra halvlek skaffade sig Vittsjö en trippelhörna.
Magnus Olsson, Växjös tränare:- ”Vi visste om hur Vittsjö spelade. De spelar aggressivt. Vilket vi tillåter för mycket av i andra halvlek. I andra halvlek får vi mest försvara oss och kontra. För att ändra matchbilden skulle vi gjort bättre ifrån oss. Jag tycker att vi började bra. Sedan kommer en straff lite olägligt. Spelarna fortsätter att spela hela vägen in. Vi hade lägen där vi kunde gjort bättre ifrån oss. 2-0 målet är en besvikelse. Om det är värmen som ställer till det eller Rosengårds match som satt lite i benen. Hur som helst ska tjejerna ha en stor eloge.
Stefan Ekstrand, Vittsjös ena tränare:- Vi är glada för tre poäng. Vi hade flera målchanser i första halvlek. Vi borde ha avgjort matchen där. Ett fantastiskt försvarsspel. Vi växer lite. I andra är det inte lika kassaskåpssäkert.
Thomas Mårtensson Vittsjös ena tränare:- Vi tog viktiga poäng. Nu hakar vi på Göteborg som ligger tvåa.Sandra Adolfsson Vittsjö GIK:- Vi gör det enkelt när alla jobbar hårt. Vi kommer inte upp i första pressen vilket gör att vi blir lite långa.
Åttåplacerade svenska mästarna Piteå IF gjorde en stark insats mot serieledande FC rosengård på LF Arena. Matchen slutade 1:1. Det var en mycket jämn match där Rosengård visst träffade ribban (Jelena Cankovic), men det var Piteå som stod upp och kämpade om varenda centimeter på planen.
Rosengård saknade sin norska målspottare Lisa Marie Utland som sägs lämna klubben nästa vecka och Anna Anvegård är ingen direkt ersättare. Hon har en liten bit upp till Utlands beslutsamhet i boxen och till Utlands iskalla avslut som lämnar henne på en andra plats i skytteligan.
Cajsa Andersson gjorde sig påmind som ett alternativ för landslaget, hon hade en makalös eftermiddag. Nina Jakobsson spelade som bäst när hon både erövrade och höll bollen, hon hade en nick på målet, men den bollen träffade hon inte riktigt. Madelen Janogy hade en tuff början, blev bättre innan hon byttes ut, men jag vidhåller att PIF behöver en målfixare. Moröns Hayley Dowd gjorde ytterligare två mål igår och är upp i 20 nu i Elitettan.
När ingen annan förmådde kvittera Piteås ledning genom Julia Karlernäs (snarare ett självmål utav Sanne Troelsgaard som styrde bollen in) trädde kapten Seger fram och nickade in 1:1 med kvarten kvar. En kvart där Rosengård forcerade först, men som avslutades med två hörnor av hemmalaget.
Ett rättvist resultat. Skillnaden till fjolåret för Piteå är att dessa matcher nu slutar oavgjorda medan de förra året brukade vinna dem i slutminuterna. Trots sjunde platsen kan dock konstateras att Piteå är fortfarande ett topplag i Damallsvenskan som kan till och med hota serieledarna.
Men mot FC Rosengård har Piteå aldrig vunnit en seriematch. Fyra oavgjorda och åtta förluster efter sex säsonger. Även mot föregångarklubben LdB FC Malmö har Piteå inte vunnit en enda gång.
Det känns som att Linköpings FC förlorade matchen i Göteborg i går. Den slutade 1:1 och det är endast Rosengård och Vittsjö och Örebro som får vara nöjda med det resultatet. Men Linköpings FC var det klart bättre laget och för första gången var deras anfallstrio bestående av VM-bronsmedaljörerna Stina Blackstenius, Lina Hurtig och Mimmi Larsson nära att få ut 100% av sin kapacitet. De var vassa och farliga, men de förvaltade inte chanserna, annars hade LFC vunnit med minst 3:1.
Jag fick förhinder att gå på Hammarbys match mot Kvarnsveden och såg hela KGFC – LFC på SVT och ibland önskade jag att jag hade kunnat välja endast ljudet från publiken, speciellt när det var ”studions” tur, ett bord som man vanligtvis ställer lite utanför fotbollsplanen. Frida Östberg som expert är mycket autentisk och oprätentiös, men Jane Björck kan jag vara utan. I alla fall i dag verkade hon inte speciellt intresserad av vad spelarnaStina Blacksteniusoch Elin Rubensson hade att säga och hela upplägget verkade motsatsen till hur jag beskrev Östberg. Det märks så tydligt att hon har skrivit upp flera frågor till vederbörande spelare och när den svarar på första frågan nickar Björck otålig flera gånger som om hon redan kan svaret och vill skjuta iväg nästa fråga på nästa kort hon har i handen. Mer Frida och mindre Jane framöver, tack.
Rosengård spelar i dag mot Piteå och Lisa Marie Utland har varken tränat med laget eller befann sig på flygplanet norrut. Det sägs att hennes klubbyte är klar och kommer att släppas närsomhelst. Jonas Eidevall har ju redan för två veckor annonserat att kanske inte alla forwards stannar i Malmö efter man gjort klar med Anna Anvegård.
Eskilstuna vann med 4:0 mot Kungsbacka borta och Felicia Rogic gör mycket fler mål (uppe i sju numera) än Felicia Karlsson nånsin har gjort, känns det som. Och ”Tuna” ligger åtminstone fram till i morgon redan före mästarna Piteå i tabellen. Laget har successivt plockat poäng och rör sig sakta uppåt efter den andra dåliga våren i rad. ‘
Gör Temwa Chawinga sitt 25:e mål i dag på Kanalplan? Det är den matchen jag ser i dag.
Vi närmar oss seriefinalen i Damallsvenskan. Den 15 september spelas den i Göteborg mellan KGFC och då gästande FC Rosengård. Man vägen dit är allt annat än en transportsträcka. Det kan hända saker innan. Det kan hända saker nu, i dag eller i morgon, som förändrar utgångsläget.
Det är en av dessa få omgångar då jag inte är på en damallsvensk arena. Närmast hade det varit till Örebro, den mest spännande matchen spelas i dag i Göteborg och i morgon i Piteå. Men helt utan fotboll blir helgen dock inte.
Kl 1400 i dag försöker Hammarby IF att återta serieledningen från Umeå IK då man möter Kvarnsvedens IK hemma. Blir det åter igen en massiv publiktillströmning och en siffra över 2000? Det blir första matchen utan Lotta Ökvist som flyttar till norra England. Men kanske blir det första matchen för nyförvärvet, 22-åriga amerikanska Lexi Pelafas. Hon ersätter Louise Lillbäck i truppen, Louise gick motsatta vägen och tar upp collegestudier och -fotboll i USA. Men Pelafas var inte den enda nya spelaren i veckan. Man har även gjort klar med Mikela Waldman, även hon från USA. Båda spelare har kontrakt över resten av säsongen.
Nu till Damallsvenskan.
Kopparbergs/Göteborg FC – Linköpings FC
Det är en tuff utmaning som serietvåan Göteborg står inför. Linköping har, lite som Kristianstad, varit en berg- och dalbana i år och varvat matcher som mot Göteborg hemma (1:0) och Vittsjö (2:1) hemma med insatser som i Kungsbacka (1:2) och Eskilstuna (0:2) borta. Men det är måstebaravinna matchen för LFC som just nu ligger fyra poäng bakom KGFC och Champions League 2020/21. Vill man fortsatt ha fotboll i världsklass på Linköping Arena, så måste det bli bortaseger. Men det vill inte Göteborg. Det blir en rysare, jag tror dock att Göteborg drar det längre stået.
Mitt tips: 3:1
Kungsbacka DFF – Eskilstuna United
Efter bragden mot Linköping blev det en väl förtjänt förlust mot Limhamn för Kungsbacka. Hoppet släcktes nästan, men det betyder inte att laget inte försöker slå Eskilstuna och ta ytterligare en trepoängare. Men ”Tuna” är mycket bättre under andra halvan av säsongen än under de sju omgångarna i början.
Mitt tips: 0:2
Vittsjö GIK – Växjö DFF
Alla borde vi tacka Växjö för den nästan sensationella poängen mot Rosengård. Den har gjort Damallsvenskans upplösning år 2019 fortsatt spännande och bygger mer spänning kring den ovan nämnda seriefinalen. Vittsjö måste studsa tillbaka från förlusten mot Linköping senast. Men deras spel är fortfarande bra och övertygande och det kan växa ett Piteå i Vittsjö, om ni förstår vad jag menar. Man har satt exempel med Tove Almqvist som var ett löfte, men inte fick tillräcklig med speltid i Linköping och som sedan blir en viktig kugge i Vittsjö och spelar på hög nivå vecka efter vecka nu. Även för Michelle De Jongh har det varit rätt beslut att komma dit. Enda problemet är att förbundskaptenen inte riktigt hittar den lilla orten, annars borde De Jongh har fått en kallelse sedan länge. Vittsjö vinner.
Mitt tips: 3:1
Piteå IF – FC Rosengård
Den andra toppmatchen spelas på söndag. För Piteå måste ju den här säsongen varit en besvikelse. Man ligger på sjunde plats, inte ens på den övre halvan av tabellen. Men man har alldeles för ofta spelat oavgjort. Sex gånger. Det betyder att man tappat 12 poäng av det. Ett topplag borde vinna fyra av sex matcher. Hade man gjort det och förlorat ytterligare två av dessa sex, så skulle Piteå nu ha 27 poäng och ligga på tredje plats. Piteå spelar inte mycket sämre än i fjol när de vann SM-guld. Det känns ändå att de har tappat slagkraft framåt. 15 mål på 14 matcher är en aldleles för liten skörd. Piteå behöver en målspottare. Det är Madelen Janogy inte och det är inte heller Nina Jakobsson och Julia Karlernäs. Jag har inte sett Moröns Hayley Dowd, men amerikanskan spelar för tionde laget i Elitettan och hon har gjort 18 mål än så länge. Jag skulle definitivt ta ett titt på henne. Rosengård har den bredaste och starkaste truppen och ska vinna nästan alla matcher, men de gör ju inte det. En del experter skrev att de inte vann i Växjö eftersom de inte fick spela Anna Anvegård. Men detta håller inte. Inte alls. Med Anam Imo, Lisa Marie Utland, Hailie Mace och alla andra offensivt starka spelare måste ett lag som ser sig som storfavorit till SM-guld kunna vinna enkelt mot ett lag som huserar i nedre halvan av tabellen. Med det sagt tror jag inte att Rosengård kan torska två gånger i rad.
Mitt tips: 0:2
Kristianstads DFF – Djurgården
Djurgården kommer med ”ny” tränare (Pierre Fondin som var assisterande och därmed har ju sin del i de senaste sex förlusterna) till Kristianstad där Beta (Gunnarsdottir) inte kan vara nöjd med säsongen. Kristianstad och Piteå har en del gemensamt den här säsongen. Det gick riktigt bra i fjol, sedan har man inte förändrat truppen värst mycket, men ändå går det inte vägen man drömt om. Uppgiften KDFF ställs inför på söndagen borde dock bli aningen lättare än uppgiften Piteå har. Det blir hemmaseger.
Mitt tips: 3:1
KIF Örebro – Limhamn Bunkeflo
Solkar etta. KIF Örebro är den bästa nykomlingen på länge. Jag såg KIF fyra gånger denna säsong och vilken väg de gått från 0:4 mot Rosengård till 4:1 borta mot Djurgården. KIF och Vittsjö är ett annat ”par” denna säsong, precis som ovan nämnda KDFF och PIF. Här har vi två lag som presterat över förväntan bra och som etablerat ett spel som håller vecka efter vecka. Men är det en solklar etta? LB07 kommer med en seger och i vetskapen att de kan hänga kvar i Damallsvenskan om de puttar ner Djurgården. Det borde ge lite extra energi och Renée Slegers borde satsa på detta när hon motiverar laget inför matchen på Behrns. Ändå tycker jag att Heather Williams och Kayla Braffet och riktigt starka nyförvärvet Heidi Kollanen fixar det.
Efter sex raka förluster gör Djurgården ”omstruktureringar”. Damallsvenskans formsvagaste lag entledigar sin tränare Joel Riddez och låter nya assisterande Pierre Fondin bli huvudtränare. Riddez slutar dock inte kring laget utan fortsätter med full kraft som sportchef, en tjänst som han innehade sedan tidigare, men som han nu helt fokuserar på.
När ett lag så totalt har tappat självförtroendet och energin är det för det mesta tränaren som får betala priset. Det är hen som är ansvarig att laget tar poäng, att spelarna är trygga i sina roller och att alla presterar. De två sista säsongerna har Djurgården haft en mycket stor omsättning av spelare. Man låg båda gångerna i toppen av Damallsvenskan. Omsättningen verkställdes av sportchef Joel Riddez och tränaren Joel Riddez fick jobba med den trupp som sportchefen gav honom att jobba med.
Riddez hämtade Olivia Schough och den blivande VM-bronsmedaljören sa: ” Jag har haft en jättebra kontakt med Joel. Han tänker fotboll på ett väldigt roligt sätt som jag gillar.” Drygt åtta månader sedan verkar hon tycka annorlunda: ” Det här kan vara något av det jobbigaste jag varit med om,” sa hon till TT efter onsdagens förlust mot KIF Örebro (1:4). Hon tillade att hon inte tänker spela i Elitettan ifall Djurgården skulle få lämna Damallsvenskan, men sa även att detta helt enkelt inte skulle hända.
Riddez hämtade också Hanna Folkesson och Ogonna Chukwudi och vi som tror att vi är experter såg ett starkt Djurgården på pappret. Ett Djurgården som dessutom har ”Sveriges bästa instickspelare” (Tony Gustavsson om Malin Diaz). Dessutom en säker målskytt i Mia Jalkerud och en backlinje med två isländska och en ghanaisk landslagsspelare. Vi får inte glömma Irma Helin på mittfältet. Helin där det känns att hon är så in i hjärtat Djurgårdare att hon (precis som Jalkerud) kommer att fortsätta i blårandigt vart än skeppet går.
Gudbjörg Gunnarsdottir ska vi inte glömma bort, en av seriens bästa målvakter de senaste åren som dock tagit mammaledigt i väntan på tvillingar. Men ersättaren Jennifer Pelley håller individuellt bra klass och är inte nyckeln till misslyckandet.
Nyckeln är inte nödvändigtvis en person, fd tränaren eller nuvarande sportchefen, även om han måste granska sig ordentligt, vilket han förhoppningsvis för för att lära sig av detta. Han använde spelare på fel positioner och skapade osäkerhet i laget. Han satsade på ett mer avancerat och ambitionerad spelsystem istället för ett rakt och enkelt. Och det i en situation där man egentligen ska inte göra finurliga taktiska mästerdrag utan få fram jävlaranamma, kavla upp armarna, kämpa och vinna poäng.
Redan mot LB07, första matchen efter uppehållet var ju en dykning till botten. Djurgården spelade uruselt och vann trots att LB07 hade chanserna. Men sedan gick det inte att maska problemen längre. Förlust efter förlust kom och spelet blev bara värre. Då måste man dra pluggen och byta tränare.
Fondin har nu mindre än 48 timmar att prata med alla spelare och bygga ett vinnande lag. Det är ju det som behövs. Snacka intensivt med spelarna som leder laget på plan, stärka deras roller och självförtroende och vinna deras förtroende. Jag skulle satsa på Pelley, Helin, Jalkerud och Sigurdardottir eller Folkesson. Efter det behövs det samtal med alla andra också och de ska få roller i ett enkelt system de kan vara trygga i. Och jag sagt det förr: Man borde satsa på dessa fantastiska unga spelare mer än man gjorde på sistone: Julia Walentowicz, Tilde Lindvall, Wilma Sjöholm. Helin är för övrigt en spelare som jag skulle hellre se i ett lag som KIF Örebro eller Vittsjö GIK eller Piteå IF (igen). Hon har så mycket potential och det är tråkigt att hon inte får ut det i sin favorittröja.
Ärligt talat vet jag inte om det är rätt beslut att Joel Riddez fortsätter som sportchef. Han blir ju något av en ”lame duck” i den rollen eftersom hans spelarvärvningar överlag har inte varit lyckad de senaste två säsongerna. På något sätt känns det ju också att harmonin i truppen är inte den bästa. Har man satt ihop truppen också med tanke på personligheter?
Piteå och Rosengård värvar spelare inte bara på grund av deras fotbollskunnande, man tittar också på om personligheten passar in i laget och omgivningen.
Hoppas verkligen att Djurgården hittar ett sätt att klara sig i den pågående krisen och att ”Stockholms stolthet” kan börja med att känna sig stolt över varandra och hur man klarat att dra sig ur bottenträsket.
I dag tillkännagav Göteborgs motståndare i Champions League den 11:e och 25:e september, tyska Bayern München, att man har skrivit kontrakt med australiska landslagsspelaren Emily Gielnik Den 27-år gamla och 183 cm långa forwarden kommer närmast från Melbourne Victory, men har tidigare även spelat för norska Avaldsnes IL.
Bayern har numera en trupp på 24 spelare. varav 16 spelar för nio olika landslag: Tyskland, Danmark, Nya Zeeland, Sverige, Österrike, Nederländerna, Slovakien, Serbien och Australien.
Göteborg har för närvarande 20 spelare i truppen med Paulne Hammarlund långtidsskadad. Tio av Göteborgs spelare är landslagsspelare för Sverige, Nederländerna, Finland och Norge.
I Tyskland kan man inte längre se Bundesliga matcher kostnadsfritt på DFB:s egen DFB-TV. Man har ställt in sändningarna som det heter pga för låga tittarsiffror. Nu kan man se Bundesliga antingen på tyska Eurosport som visare den nya fredagsmatchen eller så skaffar man sig ett abonnemang av Magenta TV, ett dotterbolag till Telekom, tyska motsvarigheten till statliga svenska Telia. Abonnemanget går på 7,95 € per månad vilket är 85 kr tack vare den svaga svenska kronan. Jag testade att fixa en gratismånad på Magenta TV och fick beskedet att det än så länge endast fungerar för kort som drar pengar från ett tyskt bankkonto. Än så länge är det alltså slut med Bundesliga för oss om vi inte öppnar ett konto i en tysk bank.
Sedan fick jag mail av en läsare som undrade varför hen inte längre kan se NWSL matcherna på seriens webbsida http://www.nwslsoccer.com, något som var möjligt under alla år för tittare utanför USA.
Damfotbollen blir större och det är vi alla glada för. USA vann VM-guld och det blev intressant för stora playern ESPN att köpa rättigheterna till matcherna i NWSL utanför USA.
Framöver kan man alltså inte heller se amerikansk fotboll längre utan att skaffa ett abonnemang på ESPN, ett företag som är ett dotterbolag till Walt Disney. NWSL:s president Amanda Duffy är övertygad att man nu kommer att nå ännu fler människor med NWSL matcherna. ESPN finns i många länder inom kabelutbudet och i Brasilien till exempel har många ESPN. Pia Sundhage kan alltså slå sig ner på soffan och kolla på matcherna med Debinha, Andressa mm.
Men här i Sverige kostar ESPN 120 kr i månaden och jag antar att en hel del damfotbollsfantaster kommer att sluta titta på matcherna och få lite mer sömn än tidigare.
Damfotbollen växer och det är i glada för. Och självklart kommer de som har råd kunna följa den framöver. De som inte har råd att betala för damallsvenskan TV, framöver Magenta TV och ESPN kan titta på den engelska ligan FA WSL 1 som ju kommer att visa alla matcher gratis tills de hittat en partner som säljer paketet någon annanstans.
Det är ju den utvecklingen alla av oss har längtat efter, eller hur?
I går presenterade Tysklands förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg sin analys om varför det gick som det gick i årets VM. Som slutade med förlust mot Sverige i kvartsfinalen och ännu värre – som slutade utan att Tyskland hade kvalificerat sig för spel i OS i Tokyo 2020 som ett av Europas bästa tre lag.
Det är en knapp vecka inför den första EM-kvalmatchen mot Montegro i Kassel som direkt följs av bortamatchen mot Ukraina, laget som slog Sverige med 1:0 i VM-kvalet. Martina har i dagarna tagit ut sin trupp. Det finns tre skillnader jämfört med VM-truppen. Första målvakten Almuth Schult har genomgått en axeloperation och ersätts tills vidare av Hedvig Lindahl hemma i Wolfsburg och nu av Lisa Schmitz i landslaget. Schmitz är till vardags lagkompis med Marija Banusic i franska Montpellier. Skadad är också Martina Hegering, för henne får Felicitas Rauch (Wolfsburg) chansen. Last but not least har ju Lena Goeßling lagt av i landslag, hennes ersättare är för den gången Lena Lattwein, en 19-åring från Hoffenheim.
Voss-Tecklenburg presenterade sin analys och en sak som hon inte var nöjd med internt, är att hennes policy med ”öppen dörr” inte fungerade riktigt. Hon hade uppmuntrat spelarna att komma till henne så fort de tycker att nånting är fel och söka det öppna samtalet. Voss-Tecklenburg sade att de flesta unga spelarna tydligen inte vågade göra detta. Hon sade att ledarteamet kommer att utmana spelarna framöver att höra vad de tycker.
Förbundskaptenen var nöjd med den individuella kvalitén, med viljan och fysiken och tyckte inte att de personella förändringar hon har gjort under de blott fem matcherna för Tyskland var anledningen för förlusten mot Sverige. Hon hade fått en del kritik för detta i media.
”Vi har inte därför förlorat kvartsfinalen,” tycker Martina Voss-Tecklenburg. ”Vi förlorade eftersom vi i denna speciella knock-out-situation efter de första baklängesmålen i turneringen märkte att vi saknade mod och motståndskraft.” Spelarna hade ingen tillit till sina egna möjligheter längre även vid fasta situationer. Hon sa att tiden kanske varit för kort efter att hon hade tagit över efter Horst Hrubesch.
Men tidningen FAZ:s damfotbollsexpert Daniel Meuren säger att Voss-Tecklenburg redan hade ett ganska stort inflytande under Hrubeschs tid på hur landslaget jobbade. Dessutom, skriver Meuren, var det förbundskaptenens eget beslut att inte spela mer träningslandskamper. Medan Sverige spelade i Algarve och England och USA ”She Believes Cup” hade Voss-Tecklenburg valt att inte spela någon match. Matcherfarenhet som sedan saknades, skriver Meuren.
Men Tyska fotbollsförbundet investerar mer pengar i landslaget. Det blir flera nya fasta tjänster, bl a kommer fd mittbacken Saskia Bartusiak jobba heltid som scout för A-landslaget och Patrik Grotemund som varit assistent i ledarteamet tidsbegränsad under VM, får nu också en tills vidareanställning.
Panagiotis Chatzialexiou är koordinator för både herr- och damlandslaget och sade att USA och England har spelare med bättre fysik. Han tyckte också att man haft svårt på senare år att få flera ledare inom laget och bygga upp en hierarki som är nödvändigt.
Där tycker jag har Chatzialexiou en poäng. Tysklands landslag befinner sig i en fas där något nytt byggs och förutom Dzsenifer Marozsan och kanske Alex Popp ser jag inga riktiga ledare, Tyskland har ingen Birgit Prinz, Renate Lingohr, Inka Grings, Nadine Angerer eller Kerstin Garefrekes längre.
Hattrick 