Månadsarkiv: april 2023

Hammarbys stora seger i Östergötland

3:1 till Hammarby på Linköpings Arena. Målskyttar: Maika Hamano (2), Matilda Vinberg och Cathinka Tandberg.

Tre spelare som kanske inte finns med i Damallsvenskan 2024.

En mycket bra fotbollsmatch med en stark inledning av LFC där kvitteringen genom Matilda Vinberg var matchavgörande. Det var väckarklockan och det gav momentum och ledde till en välförtjänt seger för Bajen som nu hyllas av många experter som blivande svenska mästare.

Det är ett fantastiskt bra fotbollslag som Johan Lager och trotjänaren Pablo Piñones-Arce har byggt. Det är en strategi att utveckla ett damlag på alla fronter – omgivningen, publiken och truppen med väldigt, väldigt smarta rekryteringar. Jag har sagt det förr.

Kan de vinna SM-guld i år redan? Det är inte omöjligt, men de båda stora konkurrenter i dagsläge ser jag framför Linköping och Rosengård i Kristianstads DFF och sedan fetstilt i BK Häcken.

Hammarby och Häcken har de bästa trupperna, något som under år efter år gällde för FC Rosengård. Trots att Therese Sjögran hävdar att truppen 2023 är bättre än 2022. Om det är det, så har H-lagen Hammarby och Häcken gått om med en turbomotor.

Jag är lite rädd att spelare som Kyra Cooney-Cross, Matilda Vinberg, Maika Hamano inte kommer att finnas kvar efter VM. Cooney-Cross och Vinberg har tagit enorma kliv under vintern och ser bättre ut än i fjol. Och Hammarby bänken är stark. Verkligen. Att kunna ha riktigt goda fotbollsspelare som Vilde Hasund och Sara Kanutte som reserver är något många allsvenska lag drömmer om.

Linköping då? De saknar Olga Ahtinen och Stina Lennartsson, främst Ahtinen, men man får inte vara beroende på en enda spelare. Andrée Jeglertz gör ett fantastiskt jobb och de kommer att störa mycket, men jag tror inte att de räcker till för att gå hela vägen.

Måndagens derby mellan Djurgården och Hammarby på stadion inleds med sången ”Stockholms stolthet – bäst i sta’n” av hemmalaget, men vem som är bäst i sta’n är solklart numera. Tyvärr har de blårandiga inte satsat lika mycket på damlaget som de grönvita. Men skönt att Stockholm äntligen har ett topplag igen.

Seriefinalen del 1 spelas den 8 maj på BRAVIDA arena i Göteborg. Slår Hamano till igen och avgör den matchen är vägen till SM-guld öppen.

Den 29 maj gästar Hammarby sedan Kristianstad.

Linköping åker ner till Beta Gunnarsdottir redan om fyra dagar och är pressad att inte förlora för att inte tappa kontakt med toppen.

Spännande att följa Damallsvenskan i år.

Vi har tappat mycket i toppen jämfört med England, Tyskland, Spanien, Italien. Men spelet har blivit så mycket bättre i bredden att vi numera har fem topplag.

Maika Hamano påminner om någon

Jag har varit med länge, en del tycker säkert alldeles för länge. För 18 år sedan började jag skriva om damfotbollen på tyska fansidan Fansoccer, sedan även på damfotboll.com och när den sidan lades ned startade jag även en blogg på svenska.

Under tiden som gått har jag sett inte hundratals utan tusentals spelare komma och gå. Det är en ganska liten skara som man aldrig kommer att glömma.

2005 åkte jag upp till Umeå för att öppna en fotoutställning om fotboll på Bildmuseet i Umeå – ‘Planet Soccer’ hette den och det var ett officiellt bidrag till kulturprogrammet kring herr-VM i Tyskland, en fotoutställning som åkte världen runt och sågs av hundratusentals människor på alla kontinenter.

Vid vernissagen medverkade en tonåring som jag aldrig hade hört talas om, jag sysslade ju inte med damfotboll.

En ung tjej från en helt okänt liten stad långt borta som heter Dois Riachos och ligger i delstaten Alagoas i Brasilien. Hon hette Marta Vieira da Silva, men alla kallade henne bara Marta. Hon var nitton år gammal.

Det tog arton år, aderton som man säger i Finland, innan jag skulle se ytterligare en tonåring i Damallsvenskan – en artonåring. Även hon kommer från ett fjärran land. Osaka heter hennes hemstad och den ligger på ön Honshu i Japan.

Då var det MARTA, nu är det MAIKA. Bara två bokstäver skiljer dem.

Ändå ser jag en poential och en styrka i ung ålder som är ett löfte. MAIKA som hon borde heta på alla tröjor framöver har med 18 år allt som kan lyfta henne från mängden och som kan göra henne till en av världens bästa spelare någonsin.

Den stora skillnaden är att MARTA hade ett antal år där hon enkelt kunde dominera hela idrotten och verka som en utomjording – skillnaden mellan henne och resten var enormt under de första åren.

Så lätt blir det inte för MAIKA, men fan vad man älskar den här tjejen. Hon är alltid glad och snäll och hon är snabb som en pil, har en uthållighet som få (kolla bara hennes 3:1 i 80:e minuten i en ganska högintensiv match där hon springer drygt 50-60 meter för att sedan avsluta med ett briljant skott som Cajsa Andersson kanske borde ha tagit. Hade Jennifer Falk och/eller Zecira Musovic tagit det? – jag vet ikke, kanske det.

Men det var MAIKA som gjorde den avgörande skillnaden ikväll på Linköpings Arena. Vi måste njuta så länge det går, eftersom vi kommer att tappa henne i november då hon flyttar till London och Chelsea.

Piteå är back

Sedan 2018 har Piteå inte haft en så bra start som i år. Okej, då vann man sju gånger i rad och ledde Damallsvenskan komfortabelt med full pott och 21 poäng, en försprång som sedan krympte, men höll tack vare förra LdB FC Malmö spelaren Elin Rubensson som hade stor andel i att Kopparbergs/Göteborg besegrade FC Rosengård i sista omgången och gjorde att Piteå kunde smyga förbi igen…

Nu, fem år senare har man lite oväntat börjat säsongen med 2 vinster och 2 oavgjorda och spelat mot tre av de fem förväntade topplagen.

Dagens möte på Grimsta IP slutade med klar Pitevinst – 4:1 efter två mål var av Anam Imo och Tuva Skoog.

Defensiven håller mycket väl och man ser vad en mycket bra målvakt som Samantha Leshak Murphy kan uträtta. Hon ger trygghet och stabilitet till trebackslinjen framför henne där 36-åriga Nigeriasvenskan Faith Ikidi Michael styr och ställer som hon alltid ha gjort. Exceptionell positionsspel, urstark i alla dueller och en spelförståelse som få. En fröjd att se henne agera.

Men även backkompajonerna Ellen Löfqvist och Wilma Carlsson imponerar.

Imponerande kämpainsats av Brommapojkarna som aldrig gav upp, tyvärr hade man även två försvars blackouts vid två av målen och fick även en klar, men onödig straff emot sig.

Ändå var Piteå det klart bättre laget, det känns att BP måste fokussera på matcherna mot Uppsala och Kalmar först och främst för att hålla sig kvar ännu ett år.

Krisen är över!? Storseger för Rosengård

Efter 4:0 över Vittsjö GIK måste man nog konstatera att klubben hade rätt när den sparkade Renée Slegers i måndags och installerade hennes fd assisterande Joel Kjetselberg som efterträdare.

Reaktionen kom snabbare än de största optimisterna hade hoppats på och längtat efter.

Det tog laget 38 sekunder att bli av med spöket som hade härjat i så många veckor och månader med sex raka förluster i UEFA Women’s Champions League, med cupsortin efter hemmaförlusten mot Kristianstads DFF och den svaga säsonginledningen med oacceptabla förluster mot Linköping FC och Djurgården.

Inlägg Fiona Brown från vänster som slog bollen direkt mot nu startande Karin Lundins panna – 1:0 och den kollektiva lättnaden av de flesta av dem 967 (rekordpublik i år) personerna på Malmö IP var stor.

Fiona Brown själv och Olivia Schough utökade i första halvleken till 3:0 och VIAPLAY experten Pär Lagerström, själv fd tränare för Hammarby i Damallsvenskan samt förbundskapten för F15-17, attesterade svenska mästarna en mycket bra och övertygande insats.

Det blev till och med 4:0 genom inbytta tyskan Gina Chmielinski i den 81:a minuten efter ytterligare en assist av Fiona Brown.

Skotskan Brown som är numera 28 år och arbetar i sjätte säsongen för Rosengård var matchens lirare med sitt mål och två assists.

Nu åker man snart åter igen till Grimsta IP i Stockholm – denna gång lär man dock komma hem med tre poäng i bagaget när Brommapojkarna står för motståndet.

Vittsjö har ett problem och fick en dålig start till den nya säsongen. Både Katrina Gorry och Clare Polkinghorne saknades och enormt mycket saknar man världsmålvakten Sabrina D’Angelo som Jonas Eidevall (fd tränare i FC Rosengård) köpte till Arsenal London. Ersättaren Lainey Burdett som kom från Åland United såg inte direkt suverän ut både vid Rosengårds 2:0 och 3:0.

Tre förluster i fyra matcher – förhoppningsvis får tränarduon i Vittsjö vara kvar. Egentligen satsar man ju för spel på den övre halvan av tabellen, men just nu är det mycket som inte stämmer in byalaget. Nästa match blir hemma mot KIF Örebro.

Tunga skador

Hedvig Lindahl måste operera sitt knä. När jag såg Djurgårdens seger över svenska mästarna FC Rosengård i fredags stod redan Elvira Björklund mellan stolparna och man såg Hedvig på kryckor, men ändå på gott humör hejande på sina lagkamrater. Jag antar att hon redan visste vad som hade hänt.

I dag gick klubben ut med beskedet att knät ska opereras och att det blir en längre rehabperiod.

Hedvig fyller 40 den 29 april och nu känns det tyvärr lite tveksamt om hon överhuvudtaget kan komma tillbaka. Det blir inget VM 2023 för hennes del, det kan man nog anta även om sportchefen Jean Balawo nämnde inte vad som opereras konkret i Hedvigs knä – men det kan förstås handla om en korsbandsskada. EDIT: Jag fick höra att det är en meniskskada som brukar ta mellan 2-3 månader att läka efter operation. Så förhoppningsvis ser vi henne tillbaka till efter VM.

Allt gott för henne!

I kvällens match mellan Vittsjö och Häcken inträffade två skador som kan vara illa.

Först gick Häckens anfallare tillika danska landslagsspelaren Stine Larsen ut efter att hon vred sitt knä efter en duell med en Vittsjöspelare. Här kan man befara en korsbandsskada. VM-drömmen i fara för Larsen som nyligen sänkte Sverige med sitt sena mål i Malmö.

Sedan föll Rosa Kafaji på Katrina Gorrys kropp med huvudvikten vid sammanstötningen på Katrinas axel. Gorry hade extremt ont och som hon gick när hon lämnade planen såg det ut som om hennes axel hade gått ur led. En trauma skada som vanligtvis alltid leder till ett flertal skador i axeln. Låt oss hoppas att jag har fel.

Sedan berättade Rosengårds sportchef Therese Sjögran att 38-åriga Caroline Seger blir borta minst sex, men upp till åtta veckor efter muskelskadan hon ådrog sig i landskampen mot Norge förra veckan. Det betyder alltså till den 23 maj eller 6 juni eller någonstans i mitten.

Peter Gerhardsson tar ut sin VM-trupp den 13 juni och kommer säkert att ta ut Seger – turneringen börjar ju först den 23 juli med matchen mot Sydafrika. Men han behöver ha en plan B i fall det inte skulle gå. Bra alternativ finns i Evertons Nathalie Björn och Häckens Elin Rubensson, även Hammarbys Julia Roddar kan spela en utmärkt 6:a. Men vi alla vet ju hur viktigt Seger är för Sverige och Rosengård.

Krya på även till Stine, Katrina och Caroline!

Vittsjö GIK – BK Häcken 0:3

Jag tippade BK Häcken som svenska mästare 2023 och ikväll spelade Göteborgslaget ingenting annat än mästerligt.

Mot ett stark fightande Vittsjö som var väldigt tufft att möta dominerade Häcken matchen till största delen och gjorde slutligen tre mål med början i den 69:e minuten. Men redan fram tills dess hade man ett flertal möjligheter, bl a ett ribbskott av utmärkta Elin Rubensson.

Sedan blev det en målvaktsmiss som ledde till 1:0. När målvakten rusar ut, måste hen bara få bollen, men det var inbytta kanadensiska Clarissa Larisey som vann löpduellen och enkelt rullade in ledningsmålet i den 69:e minuten.

Efter en lång rad (11) hörnor ledde en fast situation till avgöranden när bollet studsade till lagkaptenen Josefine Rybrink – 2:0 fyra minuter före slutet.

Och i den sjätte minuten stopptid kunbde inybytta 15-åriga Felicia Schröder göra sitt första damallsvenska mål efter bara åtta damallsvenska minuter.

Vittsjö möter Rosengård borta på fredag.

Rosengård sparkar Renée Slegers

Inte oväntat har den inre cirkeln i FC Rosengård bestämt sig för att göra sig av med tränaren: Renée Slegers fick sparken med omedelbar verkan. Nya tränare är hennes fd assistent Joel Kjetselberg.

FC Rosengård hade förlorat samtliga sex matcher i UWCL’s gruppfas, sedan ramlat ur Svenska cupen och förlorat både mot Linköping (1:4) och Djurgården (1:2) samt endast kryssat hemma mot Piteå (1:1).

Truppen som Slegers fick jobba med på sistone var väsentligt svagare än den som hon tog över sommaren 2021 när Jonas Eidevall lämnade Malmö för Arsenal London.

Med Glodis Perla Viggosdottir, Nathalie Björn, Hanna Bennison, Anna Anvegård, Stephanie Labbé, Sanne Troelsgaard, Katrine Veje, Jelena Cankovic, Stefanie Sanders, Mimmi Larsson och Charlotte Grant lämnade 10 landslagsspelare klubben under sportchefen Therese Sjögran, men ersattes i de flesta fall inte med likvärdigt spelarmaterial.

Men i motsats till Renée Slegers är det starka band som knyter Therese Sjögran till klubben. Det är mentorn och vännen Erling Nilsson, även kallat ”Mr Rosengård” och det är lagkaptenen och vännen Caroline Seger som tillsammans med Sjögran har ett starkt inflytande över allt som händer i klubben.

Jag tycker att både Slegers och Sjögran har ett ansvar för det som har hänt och att det är orättvis att skuldbelägga bara den utländska tränaren istället för att själv ta ansvar och åtminstone erkänna att man själv har en del i det hela.

Sjögran säger nu till media: ”Vi har av tradition rekryterat assisterande tränare som vi på sikt tror kan vara potentiella huvudtränare, så var även fallet med Joel. Därför blir det nu naturligt att det är han som tar steget upp och fyller positionen. Vi tror att det här skiftet kan vara starten på att vända den negativa trend vi hamnat i.”

Inte ett ord om sin egen roll i det hela. Det är svagt. Men hon har ju redan tidigare hävdat att truppen är precis lika bra som den var ifjol. Och den som bestämmer har som bekant rätt.

Renée Slegers har kanske aldrig varit den bästa långsikiga lösningen. Jag var lite överraskad när hon 2021 tog över efter Eidevall. Då hade hon en lång spelarkarriär i Djurgården och Linköping i sitt CV, samt en tränarutbildning och jobbet som tränare i damallsvenska bottenlaget Limhamn Bunkeflo. Det påminde lite om när Steffi Jones fick ta över det tyska landslaget efter Silvia Neid. Men vem valde Slegers då?

Jag undrade hur hon skulle kunna hantera chefsrollen i ett kollektiv med så starka individer som Seger eller Emma Berglund, den förre är fyra år äldre än den nu fd tränaren och bekant för att inte direkt sticka under stolen med åsikter.

När det ibland inte gick som planerat hade jag kanske också förväntat mig mer ljud från tränaren, tydliga anvisningar, det behövde inte vara det överdrivna utagerande pojkbeteende som Jonas Eidevall brukar visa, men någonting mitt emellan, något där man kunde se att hon var engagerad. Men jag medger att detta säger inte mycket om en persons ledareegenskaper.

Som Frida Olsson skrev i en klok artikel för Expressen så är ”krisen” kanske inte det personliga misslyckandet av 34-åriga Renée Slegers utan mycket mer början på slutet av den stora historien av FC Rosengård. Europa har sprungit ifrån och numera förlorar svenska klubbar för det mesta i gruppspelet i Champions League. Efter 12 matcher med BK Häcken och FC Rosengård har vi en vinst och elva förluster i historieböckerna. Spelarna från andra länder som tidigare kom till LdB FC Malmö eller Linköping(s) FC för att utvecklas går nu direkt till England, Spanien eller Italien. Och ofta ersätter klubbarna med någon som är sämre än den som lämnade, eftersom de har inget val.

Man hade kunnat fortsätta med Slegers och sedan under sommarfönstret förstärkt med en forward som verkligen kan göra mål, men den inre cirkeln bestämde sig för den enklaste lösningen som alldeles för ofta väljs i fotbollen. Nu får Rosengård betala åtta fulla månadslöner till Slegers, men i och med att Kjetselberg tar över spar man pengar på en eventuell ersättare utifrån. Även det ett tecken på hur det är ställt med ekonomin i dagens damfotbollssverige.

Diacre kräver 68 miljoner kronor

Avskedade förra franska förbundskaptenen Corinne Diacre har genom sina advokater lämnat in en begäran om att få 6 miljoner € (drygt 68 miljoner kronor) i avgångsvederlag från Franska fotbollsförbundet.

Det rapporterar ansedda franska sporttidningen L’Equipe.

Diacre hade avskedats efter att flera spelare hade sagt att de inte skulle spela längre utan den nuvarande landslagsledningen. Hennes efterträdare blev Hervé Renard. Han har bl a tagit ut Eugenie Le Sommer till första samlingen. Le Sommer tackade med två mål mot Kolombia. Hon var utfrusen av Diacre. Wendie Renard, Kadidiatou Diani och Marie-Antoinette Katoto har sagt att de skulle pausa spela i landslaget så länge ledningen skulle vara kvar. Efter flera samtal bestämde sig förbundet för att sparka Diacre, något som nu kan bli riktigt dyrt för förbundet.

Straff eller inte straff

I gårdagens toppmatch i tyska cupen mellan Bayern München och VfL Wolfsburg (0:5) fick Wolfsburg straff pga hands vilket ledde till sista målet av Dominique Janssen.

Kolla själv om det var en straff:

Medan försvarande Tuva Hansen bär en tröja med långa ärmar har Wolfsburgs Ewa Pajor en kortärmad tröja. Det är alldeles tydligt att Pajor skuter bollen på en naken underarm, dvs sin egen.

Domaren Mirka Derlin dömde straff för Wolfsburg…

Inte matchavgörande, men åndå sevärt, tycker jag.

Borde Ewa Pajor ha berätta för domaren att det var hennes arm eller är det så fotbollen är 2023 att man tiger och vinner?

Om reklamen

De senaste månaderna störs jag av reklamannonserna på min blogg. Det känns som attt WordPress har ökat antal annonser på min och alla andra gratisbloggar med 400%. Tyvärr kan man inte göra något annat åt det än att byta till en så kallad ”privat plan” (engelska). I så fall skulle man kunna stänga av annonserna, men då måste jag betala för att bedriva bloggen vilket jag just nu funderar på.

På https://wordpress.com/forums/topic/more-ads-than-normal/ finns det en diskussion kring detta av en annan lite förbannad användare.

Samtidigt möts jag av stora annonser på de flesta svenska mediasajter såsom Sportbladet, Expressen, Fotbollskanalen mm. Det är kanske bara som det är i vår tid.

Men jag får intet en enda öre ifrån detta.