Lyon en klass för sig

8600166004_e5a2308e3e_k

Olympique Lyons på Malmö IP 2013. Åter igen blev det en säker bortaseger för franska mästarna

Medan Wolfsburg hade råd att ha Anja Mittag och Tessa Wullaert på bänken så satt Europas bästa spelare 2016, Ada Stolsmo Hegerberg på Lyons bänk i Wolfsburg. Nyupplagen av fjolårets final i Champions League kändes när lagen lottades mot varandra i höstas som den moraliska finalen. Men sett över 90 minuter var Olympique det klart bättre laget, mognare och vassare.

Pernille Harder hade en bra första halvlek. När danskan rekryterades till de grönvita kontrade Lyon med att skriva kontrakt med Alex Morgan och Kadeisha Buchanan. Det var Morgan som svarade på Harders bra insats i den första halvleken med att pricka stolpen. Men det var Camille Abily som gjorde 1:0 efter att målvakten Almuth Schult fullständigt missbedömde Abilys frispark. Mål nummer två kom genom tyska Dzsenifer Marozsan som verkar äntligen bli den spelare när hon nu spelar utomlands som hon kan vara – en av världens absolut bästa. Hennes skott till 2:0 dödade nog mötet med Wolfsburg, eftersom jag kan inte föreställa mig att tyskorna vinner med 3:1 eller 4:2 i Frankrike.

Däremot skaffade sig tyska mästarna Bayern München ett bra läge inför returen genom att vinna med 1:0 över PSG. Även här var fransyskorna (eller den internationella truppen som den franska klubben har) under större delen av matchen det bättre laget, men de lyckades inte göra mål, bl a eftersom Tinja Riikka Korpela i Bayernburen spelade klassen bättre än Schult gjorde i Wolfsburg. Korpela räddade bl a en stor chans av fd Bayern spelaren Vero Boquete. Och Vivianne Miedema gjorde målet som ger Bayern en bra chans även inför returen.

Manchester City har rekryterat världens bästa spelare Carli Lloyd och tydligen var det Lloyd som gjorde skillnad genom att göra det enda målet borta mot danska Fortuna Hjørring.

Semifinalerna kan nu mycket väl bli FC Barcelona – Bayern München och Olympique Lyon – Manchester City.

Rosengård illa ute efter hemmaförlust

Man hade så stora planer i Champions League och ville göra ännu ett försök att avancera till semifinal och vidare till final i Cardiff som ska spelas den första juni. Men efter hemmamatchen inför mer än 5000 åskådare ser det rätt så dystert ut för Rosengård. FC Barcelona vann välförtjänt med 1:0 genom ett mål av Leila Ouahabi strax inför paus.

Katalanskorna spelade som väntat en teknisk fotboll med mycket bollinnehav och snabba korta passningar. FCR lyckades nästan aldrig ta kommandot på riktigt i kväll och fd Malmöspelaren Line Røddik Hansen som intervjuades i bloggen så sent som igår storspelade och styrde sitt försvar helt felfritt. Framåt avgjordes matchen  för Barcelona efter ett individuellt misstag av Emma Berglund. Lagkaptenen bestämde sig alltför sent att försöka slå bort en boll som sedan hamnade fel och slutligen framför Ouahabis fötter som sköt förbi Zecira Musovic. Marginalerna är små på den här nivån och minsta miss i farligt läge straffas.

När detta skedde hade Lotta Schelin redan tvingats att sätta sig med en lårskada som ledde till ett byte i halvtid. Danskan Sanne Troelsgaard kom in, men inte heller hon förmådde hota Barcelona på allvar. Jack Majgaard Jensen hade sagt att Barcelona är UWCL:s bästa lag dagen före matchen och han fick mer rätt än han själv hade hoppats på. Lagmaskinen Barcelona förhindrade att individuellt starka Rosengård kunde ta över. Varken Marta eller Lieke Martens förmådde att komma till större farligheter.

Nu blir det svårt i reruren om åtta dagar och det krävs en bragd för att gå vidare till semifinalen där vinnaren av PSG/Bayern väntar.

Intervju: Line Røddik Hansen

22085053922_8bc1e6b6d2_k

Arkivbild på Line Røddik Hansen som kommer att bära FCBs världsberömda tröja i morgon.

I morgon kväll möter FC Rosengård ett lag som representerar en av världens mest kända varumärken i fotboll: FC Barcelona.

I morgon kväll står spelaren som ni ser i FCR-tröjan på bilden ovan på den andra sidan och kommer att göra allt för att hennes katalanska lag ska gå vidare till semin. Line Røddik Hansen är mittback i Barcelona med ett förflutet i Rosengård och Tyresö.

Det har gått nästan sju år sedan jag pratade för första gången med Line. Vi satt i ett rum bakom cafeterian på Tyresövallen och med var också nederländska landslagsspelaren Kirsten van de Ven. I Tyresö var hon ofta vänsterback, när Marta kom till klubben bildade dessa två en av Sveriges om inte Europas bästa vänsteroffensiv. Men egentligen är Line alltså mittback och det får hon också vara i Barcelona och det danska landslaget. En mycket snäll och intelligent spelare, alltid ett nöje att få möta henne.

Efter tiden i Rosengård flyttade hon först till Lyon där hon spelade ett par månader innan hon till slut hamnade ännu längre söderut i Barcelona.

Du kom till Barcelona från Lyon i somras. Hur blickar du tillbaka på de första åtta månaderna i en av världens mest kända fotbollsklubbar?

”Det är svårt att på ett kort sätt sammanfatta de första åtta månader här. Det har varit en fantastisk upplevelse så långt. Både otroligt spännande och lärorikt, men även också mycket utmanande. Första tiden i ett nytt land, ny klubb och nytt lag går alltid med att lära känna laget, att lära sig språket, att lära sig sättet laget spelar och uppleva en ny kultur. Men samtidigt har det varit viktigt för mig också bara att njuta att vara här, att få spela med detta laget och i denna klubb”

Hur har damfotbollen det i Barcelona? Man hör ju hela tiden att Spanien satsar på damfotboll nu?

”Damfotbollen i Spanien har verkligen vuxit de senaste åren och det syns också att kvinnor skapar bättre och bättre resultat än dem har gjort tidigare, se exempelvis det spanska landslaget. Som i alla andra länder finns det fortfarande en bit att göra för att även damfotboll i Spanien får den respekt som den förtjänar, men det känns som att det händer saker och att det växer och växer just nu.

Spanien vann i Algarve, är de en medaljkandidat nu även i EURO?

”Som jag sa tidigare har spansk damfotboll verkligen vuxit och landslaget har verkligen visat att de är på väg upp i toppen av europeisk fotboll. Jag är övertygad att om detta inte blir till detta EM, så kommer det spanska landslaget snart att bli ett fast topplag i Europa.

Vilken sorts match blir det mot Rosengård?

”Det skulle jag gärna vilja veta… Jag hoppas att det blir en match där vi kan komma och spela det snabba, tekniska spelet som vi önskar och defensivt vara nära deras individuellt duktiga spelare.”

Du känner ju nästan alla spelare iu FCR. Har du kunnat hjälpa din tränare nu lite extra i förberedelsen?

”Det är klart jag vet mer om FCR än mina tränare här, så det är klart att jag har gett dem allt den information jag kunde. Men dem har ju även själva kollat matcher och analyserat FCR.”

Sist: Såg du herrarnas match mot PSG på plats i arenan och hur var det oavsett när man har samma tröja?

”Nej jag befann mig ju i Algarve med det danska landslaget och spelade match så jag hade ingen möjlighet att se matchen. Men såklart var det jätte häftigt vilken comeback dem gjorde och det visar ju bara att verkligen allt kan hända i fotboll.”

Rosengård är säkerligen på sin vakt. Rosengårds tränare Jack Majgaard Jensen sa till Sydsvenska Dagbladet: ”Jag rankar dem högt. De är det bästa laget kvar i turneringen, som spelar mest som ett lag. Lyon och Wolfsburg har bättre spelare, men Barcelona har spelat tillsammans länge, de känner varandra så pass bra.” Allt kan hända.

Ingen intervju med Asllani

29031095272_131e0ebaa1_kI skrivande stund befinner jag mig i den norska huvudstaden på ett hotell i den centrala stadsdelen Grønland. Om mina upplevelser där skulle jag kunna skriva någon annanstans i en annan blogg som i så fall skulle syssla med samhällsutveckling och narkotikaproblem. Den som är intresserad kan läsa Andreas Slettholms utmärkta artikel i norska Aftenposten. 

Fram till på fredag ska jag vara i Norge och jag jobbar på att få en intervju här, men inget är bekräftat. Däremot ser det ljust ut med ett samtal inför onsdagens kvartsfinal i Champions League mellan FC Rosengård och FC Barcelona.

Kosovare Asllani har jag intervjuat när landslaget kom hem från Rio de Janeiro i ett tält bakom scenen i Kungsträdgården. Vi pratade om Brasilien och om Manchester och det var avslappnat, men texten las aldrig upp i bloggen eftersom jag även pratade med Pia Sundhage om hur hon såg på OS-turneringen och den intervjun var en mycket bra sammanfattning om hur Sundhage resonerade.

Men i dag läste jag intervjun med ”Kosse” i Aftonbladet och det som slog mig mest var faktarutan där Michael Wagner skriver hur Manchester Citys pressavdelning styrde intervjun. Inte många frågor om svenska landslaget var tillåtna, inget om Zlatan eftersom han spelar för laget vars namn man inte får nämna när man spelar för de ljusblåa. ”Bladet” fick skicka in frågor till pressavdelningen och några frågor ströks, bl a den om Carli Lloyd och straffdramat mot USA i OS.

Det är fullständigt oacceptabelt och som bloggarkollegan Johan Rydén skriver så påminner detta väldigt mycket om hur det är i herrfotbollen.  Solklart att Kosovare Asllani måste rikta sig efter sin arbetsgivares anvisningar. Men lika klart borde Aftonbladet egentligen bara ha publicerat faktarutan i annan form och berätta om varför man valde att inte intervjua Asllani.

En liknande sak hände för ett par år sen i Tyskland där dagstidningen Tageszeitung intervjuade den fd landslagsspelaren Fatmire ”Lira” Alushi (då Bajramaj). Klubben som då var 1.FFC Frankfurt ville läsa intervjun för att auktorisera allt som Alushi hade sagt vilket är mycket vanligt i Tyskland. Men sedan skrev mediaavdelningen om hela intervjun och ändrade även innehållsmässigt i Tageszeitungs text. De valde sedan att publicera den censurerade intervjun och lägga den ocensurerade ut på en blogg av en journalist av tidningen.

Själv har jag intervjuat en del tyska spelare genom åren:

Nadine Kessler – här skickade jag in 10 frågor och presspersonen svarade och bad mig att reducera till fem eftersom Kessler hade så många intervjuer, men jag fick bestämma vilka jag ville ställa.

Melanie Leupolz – Jag skickade citaten till klubben och sedan bad Melanie själv om att lägga till en mening vilket var helt förståeligt och ok.

Alexandra Popp, Celia Okoyino da Mbabi, Lena Goessling, Dzsenifer Marozsan: citaten skickades till klubben som godkände utan att lägga till något.

På det sättet är det helt ok, även om jag tycker att det är lite konstigt att spelarna i Tyskland får sitta bredvid presspersonen när de pratar i telefon med en journalist.

Men fallet Asllani går för långt, där borde man säga ifrån. I Sverige är det en helt annan värld och det fungerar utmärkt. Vissa spelare är det väldigt svårt att få tag i, några svarar inte, men vanligtvis är klubbarna väldigt öppna. De utgår ifrån att deras spelare är vuxna individer som troligtvis inte kommer att skada sin klubb eller avslöjar hemligheter.

Lottningen til Svenska cupens semifinal gjordes i dag och Djurgården får möta mästarna Linköping medan Rosengård välkomnar Kvarnsveden. Favoritskapet ligger på fjolårsettan och -tvåan, i Stockholm lär det bli lite svårare för det nyformade Linköpingslaget, men försäsongen har ju sett bra ut med duon Lina Hurtig och Marija Banusic i god form. Fortsätter de att utvecklas kan det bli roligt för Östergötland och hela Sverige. Potential finns i båda för att gå väldigt långt, tyvärr även utanför landets gränser.

 

 

Fördel Wolfsburg

8905607383_a08dab72ef_k

Lara Dickenmann efter UWCL-finalen Wolfsburg – Lyon 2013, då i Lyon-tröjan nu i Wolfsburg

Jag såg större delen av toppmatchen i Bundesliga igår. VfL Wolfsburg tog emot regerande (och avgående?) mästarna FC Bayern München och vann välförtjänt med 2:0. Pernille Harder var i högsta grad delaktig i segern, gjorde första målet själv och assisterade inbytta Isabel ”Isie” Kerschowski med ett fantastiskt inlägg som nådde Isie precis i löpningen och Kerschowski sköt volley förbi duktiga fd Tyresö-målvakten Tinja Riikka Korpela i Bayerns mål.

Det slog mig hur många fd damallsvenska spelare som fanns i trupperna. I Wolfsburg är det alltså Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Pernille Harder, Caroline Graham Hansen och Anja Mittag som förresten fick endast fyra minuter på slutet. I Bayern är det Korpela och Nora Holstad Berge (som inte spelade  pga en bristning) och förstås Fridolina Rolfö. Bundesliga och framför allt dess topplag har på senare år börjat plocka bland de bästa spelarna i den svenska serien. Vägen är enkelriktad, sällan kommer en spelare från Bundesliga till Sverige. Senast det begav sig var det nog ”Paula” Radtke som anslöt till LdB FC Malmö (hon är tillbaka i Bundesliga och spelar för MSV Duisburg efter en tid i Manchester City).

Matchen då som inte bara var avgörande i frågan om vem som kommer att jaga överraskande serieledaren Turbine Potsdam år 1 efter giganten (i dubbel bemärkelse, han vann 12 ligaguld, tre europeiska titlar och är 1,98 m lång) Bernd Schröders avgång utan även ett genrep inför tuffa tysk franska möten med Lyon resp PSG i veckan?

Precis som i cupen så dominerade Wolfsburg mer eller mindre. De inledde väldigt starkt med hög press. Truppen är otroligt starkt och bredd. Anja Mittag bänkades ju inte för att hon är i dålig form utan för att tränaren Ralf Kellernann har råd att skona henne inför mötet med Lyon på onsdag. För han har ju även Harder och Tessa Wullaert (belgiskan som blir bara bättre) och Alex Popp. Trots att Wolfsburg var betydligt vassare behövde man dock en förskräcklig miss av amerikanska försvararen Gina Lewandowski som totalt missbedömde en långboll. Det gjorde dock inte Pernille Harder som fick med sig bollen och rusade fram och sköt Korpela mellan benen in i bortre hörnan.

Under andra halvleken drog Wolfsburg sig tillbaka vilket ledde till en starkare period för Bayern dock utan att hemmalaget blev hotad på allvar. Fridolina Rolfö byttes ut i paus (vilket jag inte hade gjort) och mot slutet kom även Lena Lotzen på plan. Hon ersatte en annan tysk landslagsspelare, Sara Däbritz. Men Wolfsburg hade slutordet. Åter igen var det Pernille Harder som var ytterst delaktig vid 2:0. Bättre än så här kan man inte spela sin första toppmatch vilket ökar förväntningarna inför matchen mot Lyon som dock är av en helt annan kaliber än Bayern München. Då ska Wolfsburgs försvar med Nilla Fischer som lagkapten stoppa världsspelare som Ada Hegerberg, Alex Morgan och Eugenie Le Sommer. 

Bayern förlorade sitt genrep precis som kommande motståndaren PSG som torskade 0:2 borta mot uppstickaren Olympique Marseille, ett lag som nu ligger fyra i den franska ligan. Sofia Jakobsson förutspådde redan i somras i ett samtal med mig att Marseille skulle vara en mycket spännande nykomling i den franska ligan.

Den tyska ligan ser nu fortfarande Turbine Potsdam i ledningen (efter 5:0 mot jumbon Borussia Mönchengladbach), två poäng före Wolfsburg och sex poäng före Bayern München. Gamla storlaget Frankfurt har tappat sponsorer och satsar på ungdomar och ligger på en bra fjärdeplats, elva poäng efter gamle rivalen Potsdam.

Den sjunde maj tar Potsdam emot Wolfsburg till en kanske avgörande match om det tyska ligaguldet, men mycket talar för att Wolfsburg som har en bredare trupp, mindre skador och mycket större resurser har kommit ikapp fram tills dess.

Jag ska lite senare under våren försöka prata med några fd damallsvenskor som befinner sig i Tyskland just nu.

Intervju: Julia Zigiotti Olme (Hammarby IF FF)

I dag gjorde jag mitt tredje videointervju för bloggen: Julia Zigiotti Olme kommer ursprungligen från Bollstanäs SK och kommer snart spela andra säsongen i Hammarby IF FF eller Bajen som laget kallas för. Jag träffade henne kort före lagets träning på Stadshagens IP medan Djurgårdens damer tränade för fullt i bakgrunden.

Zigiotti Olme var en av de yngste i F19-laget som tog EM-guld 2015 i Israel, men hamnade utanför VM-truppen för U20 i Papua Nya Guinea. Eftersom hon föddes den 24 december 1997 är hon några veckor ”för gammal” för att fortfarande kunna spela F19.

I morgon lördag spelar Bajen borta mot Eskilstuna United. En viktig värdemätare för nykomlingen.

Som vanligt ber jag om ursäkt för eventuella språkliga tillkortakommanden från min sida. Det blir fler videointervjuer framöver den här säsongen.

Algarve, Florida och annat

27788830851_433004155c_kJag har varit mycket på resande fot den senaste tiden. Två Tysklandsresor med  bara ett kort uppehåll hemma i Stockholm följde tätt efter Malmöresan där jag hade fått tillfälle att prata med Amanda Ilestedt.

Mycket har hänt de senaste dagarna. Det svenska landslaget har spelat fyra matcher, likaså har D23 och F19 varit aktiv och med Spanien och Schweiz har vi två uppstickare som vann turneringar och det urgamla löftet Frankrike demonterade USA på bortaplan med hela 3:0 och kommer hem med She-Believes-cup.

Men först tillbaka till Malmö. Marta lämnar rätt så säkert FC Rosengård mitt under säsongen. Det kom fram de senaste 24 timmarna sedan en amerikansk webbsida rapporterade att Marta skulle vara klar för NWSL-laget Orlando Pride och de svenska tidningar ringde ner stackars Erling Nilsson och Therese Sjögran och ville ha en bekräftelse eller ett dementi.

Marta själv svarade att man skulle fokusera på CL-matcherna som stundar, men både hennes och Nilssons resp Sjögrans svar tyder på att det blir en påskrift som kostar en slant.

”Om någon skulle vilja få loss henne under kontraktet, skulle det kosta väldigt mycket pengar,” sade Erling Nilsson till Sydsvenska Dagbladet. Väldigt mycket pengar i damfotbollen är dock en helt annan femma än i herrfotbollen. I damfotbollen är 100 000 kronor redan väldigt mycket pengar för de flesta klubbarna. Någonstans där lär prislappen börja ta form.

Orlando Pride ägs av Flávio Augusto da Silva, en brasiliansk affärsman som blev rik med att starta en skola med namnet Wise Up där man kunde plugga engelska. Den sålde han till en bra peng och numera äger han inte bara damlaget i Orlando utan även herrlaget sedan tidigare. Han är även bosatt i Florida och som brasse vet han förstås vem som är världens bästa damspelare genom tiderna.

För numera 31-åriga Marta är det kanske också sista chansen att tjäna en bra slant innan hon någon gång kommer att pensionera sig som spelare. Erling Nilsson har sagt till Sydsvenskan att NWSL är en Kalle Anka liga vilket inte riktigt håller. Just nu har en hel del spelare lämnat USA, bland andra Carli Lloyd och Heather O’Reilly och Alex Morgan, men alla kommer tillbaka till sommaren. I Orlando spelar även fd damallsvenskor som Ashlyn Harris och Ali Krieger som var lagkompisar med Marta under tiden i Tyresö. Dessutom finns redan två brasilianskor där och lagom efter den franska säsongens slut kommer även Alex Morgan att sätta sig på ett flygplan till Florida, kanske alltså tillsammans med Marta. Vilket onekligen skulle vara en stor förlust, främst för Rosengård, men även för Damallsvenskan. FCR såg ut som den stora favoriten inför årets serie efter Linköping tappade nästan hela offensiven efter guldåret.

De kommande veckorna kommer att visa vad som händer. Min magkänsla säger att ryktet kommer att bli verklighet.

Till den svenska insatsen i Algarve då. Jag såg endast matchen mot Ryssland och den var ju bra, ÄVEN om jag tycker att Ryssland är kanske kommande EUROs sämsta lag. Ryssland blir en slagpåse för både Tyskland och Sverige i gruppen. Men bra att landslaget gör fler än ett mål i en turneringsmarch. Det har vi sett ganska sällan i OS, OS-kvalet och VM 2015. Om man inte räknar straffar efter kvarts- och semifinalen i OS:

Den svenska insatsen ledde till mycket kritik av bl a Rosengårds tränare Jack Majgaard Jensen på Facebook. Han betecknade Algarve cup som en Kalle Anka turnering (vi känner igen formuleringen) och påstod att damfotboll är damfotbollens största hinder ibland på utvecklingen till mer proffsighet. Turneringen tycker han är alldeles för lång med alldeles för många matcher och hans kritik manifesterar han slutligen i att den svenska förbundskaptenen Pia Sundhage lät ett par spelare spela den största delen av turneringen, däribland fanns det Lotta Schelin (som är Majgaard Jensens medarbetare), Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist. 

Och rätt har han. Pia Sundhage är som bekant ibland en person som säger en sak, men gör en helt annan. Hon hade sagt att Algarve turneringen är så lång och slitsam med matcher i stort sett varannan dag att hon skulle låta laget rotera väldigt mycket. Hon gjorde – i stort sett raka motsatsen. Det är inte försvarbart att klubbarnas anställda matchas på detta sätt. Majgaard Jensen har helt rätt. När Pia Sundhage med eller utan medalj efter EURO 2017 kommer att lägga av som förbundskapten kommer de damallsvenska klubbarna att göra en lättnadens suck. De har tidigare ofta kritiserat att Sundhage struntar i klubbarnas åsikter och att relationen är dålig. Vid en omröstning under förra året röstade alla 12 klubbar i Sveriges högsta serie emot en förlängning av Pias kontrakt. Mer behöver man knappast säga. Tyvärr har lite förändrats och sedan Algarve är åter igen många med all rätt sura på förbundskaptenen.

Jag håller ändå inte riktigt med Majgaard Jensens kritik mot Algarve. Samtidigt körde man ju D23 matchning i La Manga och F19 på samma plats. Om man skulle se på Algarve som en utvecklingsturnering (vilket den egentligen är för de flesta andra länder förutom Sverige, se bara hur klokt Norges svenske förbundskapten Martin Sjögren matchade sin trupp), så skulle man kunna tänka sig att truppen får bestå av 30 spelare, då skulle ytterligare några platsa som antingen hamnade i La Manga eller fick stanna hemma som utmärkta Amanda Ilestedt.

Sedan borde man verkligen rotera laget och ge så många som möjligt ett tillfälle att spela, ja även att starta en match. Enligr Pia Sundhage tog hon ut Zecira Musovic som tredje målvakt eftersom hon ville föra in mer konkurrens i målvaktshierarkin där Hedvig Lindahl regerar helt ohotat eftersom hon just nu är Sveriges bästa målvakt, men även eftersom hon inte gärna ser någon som vill utmana hennes position på allvar, enligt min bedömning en viktig anledning varför Sofia Lundgren försvann. Musovic fick vara med i truppen, men fick inte en enda spelsekund. Rätt så typiskt Sundhage som satsar på de spelare som hon har bestämt sig för medan det är ytterst svårt att få en plats om man är utanför den inre kretsen. Nej, jag tycker det är tråkigt att Schelin, Dahlkvist och Samuelsson fick spela så mycket. I Lottas fall väntar snart Barcelona och för 33-åriga Schelin lär återhämtningen efter fyra landskamper ta lite mer tid än för en 19-åring.

Spanien tog hem Algarve cup. Betyder det att Spanien är en medaljkandidat på allvar i årets EURO? Ett delsvar kommer vi att få när vi ser FC Barcelona i två matcher mot Rosengård. Kan även Barcelona utmana Rosengåtd på allvar, då ser vi definitivt ett starkt Spanien även i EURO. Annars är det svårt att dra slutsatser från turneringen angående favoritskapet i EURO. Eftersom de tre bästa europeiska lagen ändå inte fanns med i Portugal. Tyskland, Frankrike och England spelade She Believes cup med och i USA. Och Frankrike vann och gör ytterligare ett försök i sommar att infria löftet om att vara ett måste-guldlag.

Ännu har vi inte hört något om att en tv-kanal köper rättigheterna för Damallsvenskan och med endast lite mer än en månad kvar fram till serien känns det som att vi får inrikta oss på ytterligare en säsong med damallsvenskan.tv. Vilket är helt acceptabelt för fansen – men klubbarna förlorar pengar som de har fått fram till för två år sedan.

Vittsjö fick dispens och lär få spela på Vittsjö IP. Sittplatser kommer att fixas och VIP-delen blir lite större. Arenakraven är i och för sig en omöjlighet. Man har skyllt på tävlingskommittén som har sagt nej till Vittsjö för några veckor sedan, men man glömmer egentligen att arenakraven kommer inte från SvFF utan från klubbarna själva. De var ett självmål som klubbarna gjorde för några år sedan i ett försök att å ena sidan få finare anläggningar och å andra sidan tillmötesgå UEFA:s krav på förbättring även på damfotbollsarenor. Men SvFF är själv medlem i UEFA och att kräva dussintals VIP-platser där i i stort sett runt 350-400 personer ser en match (som i Stockholm och Göteborg) är minst sagt löjligt.