Startelvan mot Kroatien

Får Marija Banusic äntligen den uttagning hon förtjänar som Sveriges bästa forward?

Signaturen Spelare12 aka David Lundell har de senaste dagarna inventerat flera dussin spelare som skulle kunna konkurrera om en landslagsplats med Peter Gerhardsson vid rodret.

Johan Rydén har analyserat inte bara Pia Sundhages år som förbundskapten utan även satt betyg på alla spelare under EM samt lämnat sin syn på framtida trupper, Mycket läsvärt!

I vilken riktning ska vi gå efter ett mediokert EM där Pia som vanligt satsade på sina favoriter med ett tryggt defensiv spel där man hoppades på fel av motståndarna för att sedan slå långa bollar. ”Sundhage har inte lyckats sätta någon personlig prägel på det svenska landslagets spelsätt. Nästan alla hennes idéer till förändringar har misslyckats”, skriver Johan och tyvärr kan jag inte annat än att hålla med. När hon blev förbundskapten efter Thomas Dennerby med guldet med USA från OS i London i bagaget hälsades Pia Sundhage välkommen som en frälsare. Vi fick ett EM-brons och ett utmärkt OS-silver, men laget utvecklades inte och Peter Gerhardsson får ett svårt arv där Sverige kanske för första gången ramlar ut ur topp 10 i världen. Svaret kommer den 1 september.

Den första matchen spelas mot Kroatien snart och Gerhardsson har bara drygt två månader till den mycket svåra hemmamatchen mot Danmark. Hur ska den första truppen se ut? Blir det generationsväxling så småningom eller satsar även Gerhardsson på Lotta Schelin och Caroline Seger på plan alla minuter?

23 spelare får en trupp till en VM-kvalmatch ha och 18 får sedan tas ut till själva matchen.

De äldre spelarna Schelin, Seger och Nilla Fischer vill alla fortsätta och Gerhardsson är glad för det. De kan behövas speciellt mot Danmark. Men ändå måste generationsväxlingen börja om än försiktigt och långsamt. Jag skulle se ut en ny lagkaptén för att markera att någonting nytt måste ta form. Det är förstås väldigt tuff med tanke på att det finns en stark hierarki inom landslaget där de äldre spelarna genom alla dessa år haft och har en mycket viktig röst och utgör ett maktcentrum inom laget. De har gång på gång på gång även fått spela oavsett hur de presterade vilket gör det inte lätt för Gerhardsson att komma med förändringar. Platsen i startelvan är en vana och uppfattas som självklart.

Som Johan Rydén så riktig skrev försökte USA:s Tom Sermanni att ändra mycket inom det amerikanska lagets hierarki vilket ledde till spelaruppror och att Sermanni fick sparken.

Jag skulle kunna tänka mig att Arsenals nyförvärv Jessica Samuelsson skulle fungera utmärkt som lagkapten. Frågan är hur detta skulle uppfattas av de äldre spelarna. Skulle man acceptera detta eller blir det ”krig”. Steffi Jones har utsett Dzsenifer Marozsan som sin lagkapten för att visa att något nytt byggs. För Marozsan innebar det för mycket press som hon inte kunde hantera under EM. Jag anser detta steg som en nödvändig markering. På sikt skulle även Magdalena Eriksson vara en fantastisk lagkapten om hon erövrar en plats i startelvan. Hon har den karaktär som jag önskar mig av en lagkapten: intelligent, loyal och mycket engagerad.

Och här kommer min första trupp till landskampen mot Kroatien:

Hedvig Lindahl, Hilda Carlén, Zecira Musovic

Här vill jag att Lindahl spelar första halvleken och att Musovic debuterar i andra halvleken. Någonting som man kan prata med Hedvig Lindahl om snarast möjligt och något som hon säkert accepterar och förstår.

Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Amanda Ilestedt, Magdalena Eriksson, Natalie Björn

Jag vill stå över Emma Berglund för en match och se formstarka Amanda Ilestedt i truppen samt Natalie Björn som kan bli ett stort framtidsnamn. På sikt hoppas jag även att spelare som Ronja Aronsson och Ellen Löfqvist debutera.

Kosovare Asllani, Caroline Seger, Hanna Folkesson, Hanna Glas, Elin Rubensson, Josefin Johansson, Lina Hurtig, Tove Almqvist, Malin Diaz

Lisa Dahlkvist som har varit given i många år har varken spelat en bra EM-turnering eller presterat särskilt bra i klubben som ligger sist i tabellen. Med Folkesson och Johansson har jag två spelare som kan spela den rollen. Blir säkert en utmärkt tändning för Dahlkvist att försöka kämpa sig tillbaka. Hon kändes rätt segt de senaste månaderna. Hanna Glas är med som yttermittfältare och inte som back.

Fridolina Rolfö, Stina Blackstenius, Lotta Schelin, Marija Banusic. 

Rolfö & Blackstenius spelade bra ihop i EM. Lotta Schelin hade nacksmärtor och spelade med smärtstillande. Det måste hon inte göra när jag ställer laget på plan. Jag tycker att detta är ytterligare ett stort minus att Sundhage använde spelare som var halvskadade eller trötta vilket ofta ledde till att de inte kunde spela för sin klubb som överför deras lön varje månad. Marija Banusic är Sveriges bästa forward just nu, spelar en fantastisk säsong och har en teknisk förmåga som ingen annan i den här truppen kommer i närheten av. Frisparken mot Örebro nyligen (och andra frisparksmål) hon gjort gör henne till ett vasst anfallsvapen och att hon kan mycket mer vet alla. Att inte kunna integrera en sådan spelare i landslaget är ett stort misslyckande och ett klart bevis på bristfällig ledarskap. Men det blir annorlunda nu. Istället för att lyssna på D23-tränaren Lillie Persson hoppas jag att Peter ringer till Kim Björkegren. Istället för total underordning bör det bli respekt från alla för alla framöver. Lika – olika ska inte bara stå på banderoller, det ska också levas. Jag är ganska säker på att det kommer att bli så.

Vill ni ha startelvan mot Kroatien? Här kommer den med byten (jag utgår ifrån att matchen är avgjort efter en timme).

Hedvig Lindahl (46. Zecira Musovic), Jessica Samuelsson, Nilla Fischer (60. Amanda Ilestedt), Linda Sembrant, Jonna Andersson, Kosovare Asllani, Caroline Seger, Elin Rubensson, Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Stina Blackstenius (46. Marija Banusic).

Jag vill att en större krets spelare får en känsla av att man verkligen tror på dem. Det är därför som jag vill se Rubensson starta på det centrala mittfältet. Jag tror på henne och hon ska känna förtroende. Amanda Ilestedt kommer att ta ett steg i sin fysiska utveckling i Potsdam där man tränar mycket tuffare än i Malmö, ibland på gränsen. Även Ilestedt är en framtidsspelare och hon ska veta det. I anfallet ser det bra ut för Gerhardsson med Rolfö, Blackstenius och Banusic, eventuellt också Lina Hurtig.

På sikt vill jag även att vi spelar en match där kanske bara en av trion Fischer-Seger-Schelin står på plan i början. Inte mot Danmark troligtvis, men varför inte mot Ungern den 24 oktober? Detta måste hända förr eller senare eftersom vi kommer inte att gå långt i VM 2019 om vi inte sakta men säkert gör ändringar i lagets uppställning, men även i lagets hierarki. Vi har intelligenta, verbala spelare som säkert inser att detta är nödvändigt.

Långsiktigt måste flickfotbollen förändras. Vi behöver mer resurser i de tidigare åren för tjejerna, bra tränare och en strategi som så bredd som möjligt ska främja det kreativa, tekniska spelet. Bolltrygghet och passningssäkerhet och en viss teknisk nivå i de nedre tonåren kommer att leda till en förändring av spelsättet. När det gäller spelidé vill jag att Gerhardsson tittar mer på Linköping och Rosengård istället för att satsa endast på försvar och långa bollar framåt. Holland går inte att kopiera eftersom vi inte har tillräckligt många spelare som kan spela den sortens fotboll. Men varför inte om 8-10 åt?

 

 

Eskilstuna ut ur UWCL-racet

Musovic på bänken när Rosengård besegrade Eskilstuna

Med tolv omgångar spelade i Damallsvenskan är det nog i det närmaste säkert att Linköpings FC och FC Rosengård kommer att representera Sverige i UWCL 2018/19.

Tretton poängs ledning för Linköping och åtta poängs ledning för Rosengård lär Eskilstuna United inte hämta upp vilket innebär att Damallsvenskans bästa publiklag tidigast 2019/20 får spela i Europa igen.

Anja Mittag förvaltade straffen och gjorde enda målet i toppmatchen mellan FCR och United på Malmö IP. Rosengård fick spela utan Lotta Schelin, men med nyförvärven Jenna Hellstrom, Glodis Viggosdottir och förstås nya lagkaptenen Caroline Seger som senast 2011 spelade för Malmölaget, då endast ett par veckor innan hon flyttade till Tyresö FF.

Det bjöds inte på skönspel av något av lagen. Den första halvleken tillhörde hemmalaget, i andra försökte sig Eskilstuna att forcera för att kvittera. I Rosengård saknades magin som man hade under våren då Lieke Martens visade att hon är i en helt annan klass än resten av laget. Laget arbetade sig dock fram till en seger.

Eskilstuna skapar alldeles för få riktigt vassa chanser och har egentligen bara en vass anfallare i Mimmi Larsson som var nära kvitteringen i andra, men hennes skott susade förbi bortre stolpen och målvakten Erin McLeod. 

Vad jag förstår finns det hård konkurrens om målvaktsposten i Malmö. Zecira Musovic som fick spela inför uppehållet fick nöta bänken igen. Inte bra för henne förstås när snart Peter Gerhardsson ska sammanställa en trupp. Inte bra heller för hennes långsiktiga ambitioner. Hon borde spela i ett lag som helhjärtat satsar på henne som 1:a målvakt. Samtidigt förstår jag att tränaren Jack Majgaard Jensen ser på lagets intresse först före den individuella spelaren.

Domaren Pernilla Larsson var inte alltid på sin vakt. När Petra Johansson fällde Caroline Seger i andra halvlek med armbåge, arm eller axel i ansiktet borde Larsson fått ett mörkgult kort, det blev dock inte ens ett blekgult. Dock även Anja Mittag förtjänade gult när hon oavsiktlig, men slarvigt kom med utsträckt ben in i en motståndare. En tuff match med mycket kamp och kramp där tre poängaren är viktigast för Rosengård. Man är kvar i racet och i september kommer serieledarna till Malmö IP.

Jenna Hellstrom gjorde en bra första halvlek, sedan tappade hon mycket energi. Förvånansvärt att två unga Unitedspelare (Natalie Björn och Sarah Bergman) fick kramp efter drygt 70 minuter.

Loreta Kulashi kom in för United i slutet av matchen. Hennes målinstinkt behövs nog snart eftersom både Fiona Brown och Olivia Schough inte levererar för topplaget. De har båda varit rätt så harmlösa den senaste tiden. Med Champions Leage minst drygt två år i framtiden finns ju risken att några av lagets mycket talangfulla spelare får telefonsamtal av lag som kan erbjuda Europaspel. Både Linköping och Rosengård har tappat försvarsspelare och en ung talangfull sådan som Natalie Björn skulle säkert vara intressant.

Djurgården vann drabbningen med Kristianstad genom ett sent mål av Mia Jalkerud och tog därmed alla sex möjliga poäng av Kristianstad och klättrar förbi Piteå.

Mycket viktigt också Vittsjös 3:1 över ett Kvarnsveden som just nu ligger på nedflyttningsplats. Både Linda Sällström (10:e) och Tabitha Chawinga (17:e) gjorde mål. Chawingas 16-åriga syster är pga visumproblem inte spelklar. Men hon är hursomhelt en värvning där man inte vet någonting om hur det kommer att fungera.

 

De 10 bästa i världen

 

Blir Carli Lloyd världens bästa spelare – igen?

I går har FIFA släppt sin lista på tip spelare som de anser var världens bästa år 2016. Här kommer den:

Lucy Bronze, Deyna Castellanos, Pernille Harder, Samantha Kerr, Carli Lloyd, Dzsenifer Marozsan, Lieke Martens, Viviane Miedema, Wendie Renard, Jodie Taylor.

”Tävlingen” om att vara världens bästa är alltid omdiskuterat, det är nästan aldrig rättvist, men det är ett fint samtalsämne där man kan instämma, avfärda, bli glad eller arg, det är något som engagerar med andra ord och då är det i slutändan bra för fotbollen.

Det första namnet som jag vill stryka är Carli Lloyd. USA:a landslag har torskat både i She-Believes-Cup och Tournament-of_Nations på hemmaplan och inte heller har Carli dominerat NWSL med sitt spel i Houston Dash eller i FA WSL med Manchester City. Ändå får Lloyd ses som en av favoriterna för att vinna priset.

Det andra namnet som skall bort på min lista är Marozsan. Där har jag redan hamnat i bråk med några tyska fans på Twitter som har läxat upp mig att Marozsan blev årets spelare både i Frankrike och Tyskland. Men det visste jag själv om. Jag stryker Dzsenifer Marozsan eftersom hon har spelat ett jättedåligt EM där hon inte förmådde att leverera när det gällde som mest. Hon torskade när hon skulle lyfta hennes lag som i och för sig borde vunnit medalj med den talang som finns där. Därmed inte sagt att Marozsan har inte kapaciteten att vara en av världens bästa. Dessutom är hon en mycket angenäm samtalspartner kommer jag ihåg från den intervju jag fick göra med henne när hon var kvar i Frankfurt. Men man måste prestera när det gäller. Dominerar hon VM 2019 sätter jag henne direkt upp på topp 3 med glädje.

Det finns några som tycker att venezuelanska Deyna Castellanos borde inte vara med på listan, men jag har sedan Marta för 14 år sedan inte sett en lika talangfull spelare som fullständigt dominerar sin årskull. Castellanos är väldig teknisk, blixtsnabb och har ett skott som, få andra, hon är bra på fasta situationer och redan nu en ledare. Man kan säkert diskutera henne, men jag tycker att det är ett fint inslag att nominera världens största talang till världens bästa spelare även om hon sedan faller bort när vi går till topp 3. Castellanos soim fyllde 18 i april är även en kändis framför allt i Sydamerika. Hennes Instagram följs av 792 000 personer. Jämför detta med en annan av toppfavoriterna till FIFA Player Award 2016 – EUROs bästa spelare Lieke Martens som ”bara” följs av 156 000 personer. (Detta inspirerar till att göra en artikel om vem som är populärast på sociala medier.)

Lite smakprov på Castellanos som förhoppningsvis spelar i Europa någon vacker dag. Just nu spelar och studerar hon på Florida State University (där bl a Katrin Schmidt, Mami Yamaguchi, Sanna Talonen, Kirsten van de Ven och Becky Edwards spelade).

Om man nu ska ha en annan spelare från europamästarna Holland så skulle jag byta Miedema (som jag gillar skarpt som forward, om bara Sverige hade sin egen Miedema…närmast kommer nog Marija Banusic som dock var utfryst från landslaget) mot Jackie Groenen som fullständigt dominerade mittfältet under EM. Vilken spelare hon är. Eller för den delen tycker jag att även Shanice van de Sanden var konstant bra under EM.

Jodie Taylor gjorde tre mål mot Skottland och jag är lite tveksam till att detta räcker för att bli en av världens bästa tip spelare. Eftersom skytteligavinsten grundas på en hattrick i en match mot ett av EMs sämre lag. Miroslav Klose vann visserligen skytteligan i herr-VM 2002, men även han gjorde hattrick i första matchen mot Saudi-Arabien (en match som Tyskland vann med 8:0). Taylor är onekligen bra men Top 10?

Sam Kerr har jag inte sett så ofta. Hon spelar för Sky Blue i amerikanska NWSL och gjorde hattrick mot Japan nyligen i Tournament of Nations (där hennes Australien vann alla tre matcher mot Brasilien, USA och Japan).

Här har man sammanställt hennes första 37 mål i den amerikanska ligan:

 

 

 

Skönt att två backar är med i listan. Både Renard och Bronze är de kanske bästa spelarna på sin position.

Personligen väljer jag bland dessa tiop spelare mellan Harder och Martens och med lite marginal går min röst till Pernille Harder som fullständigt dominerade Damallsvenskan 2016. Som sedan fortsatte att spela stort i nya klubben Wolfsburg där hon gick rakt in i startelvan och bl a avgjorde finalen i tyska cupen på egen hand. Sedan kom Pernille till EM där hon vände matchen mot Tyskland från 0:1 till 2:1 och verkligen uppfyllde allt vad man önskar sig av en anfører (lagkapten på danska). Lieke Martens kommer strax efter, både som Rosengårds bästa spelare efter Marta lämnade föreningen och som den som var (en av flera) tongivande i Hollands landslag. Jag hoppas att Rosengård fått en rejäl slant utav FC Barcelona för att rycka henne.

Saknar jag någon?

Marta har åter igen etablerat sig i amerikansk fotboll. Hon lyfter Orlando Pride så mycket att laget efter en dålig start (utan henne) närmar sig slutspelet. Det är Martas fjärde klubb i USA och alle har sportsligt profiterat mycket av henne. Så länge hon spelar har nog Marta Vieira da Silva en stadig plats bland världens top 10, antar jag.

Jag var mycket besviken av Ada Stolsmo Hegerberg under EM, men i Lyon bildar hon en fruktansvärt effektiv offensiv med Eugenie Le Sommer.

Borde inte en svenska vara med?

Nej, tyvärr inte. Sverige har inte längre spelare som spelar i yppersta världsklass. Bäst för tillfället är nog Hedvig Lindahl, men det finns inte en målvakt på listan och även Lindahl har nog inte gjort en helt felfri EM turnering i Holland. Efter Hope Solo och Nadine Angerer är världen nog i behov av en ny supermålvakt. Sedan håller jag även backen Jessica Samuelsson väldigt högt, men det betyder inte att jag ser henne just nu bland världens bästa tio spelare. Kanske kommer Arsenal London att lyfta hennes spel ytterligare ett eller två snäpp.

Nilla Fischer, Caroline Seger och Lotta Schelin är nog inte längre i den yppersta eliten, men fortfarande väldigt viktigt för det svenska landslaget i en tid där det nya bygget inte har påbörjats. Samtidigt måste de vara medvetna om att de kommande åren blir den tidsperioden då vi sakta men säkert ska hitta deras efterträdare.

En som definitivt kan ta steget till världseliten är Stina Blackstenius. Det blir spännande att se henne spela UWCL i Montpellier. Den 1 september lottas sextondelsfinalen.

 

 

Inför omgång 12

Piteås Ronja Aronsson

På torsdag börjar den 12:e omgången i Damallsvenskan. Mycket har hänt sedan slutet av juni, framför allt topplagen Linköpings FC och FC Rosengård har både tappat och hämtat nya spelare som leder till ganska omfattande förändringar i startelvorna.

Piteå IF – Kopparbergs/Göteborg FC 17/8, kl 1900 (LF Arena)

I fjol var detta en toppmatch mellan lag som tävlade om plats fyra i tabellen. I år kommer Göteborg med landslagsspelarna Elin Rubensson och fd Piteåspelaren Pauline Hammarlund som Damallsvenskans jumbo. Få som har räknat med detta.

Piteå spelade genrep mot ett P17/18 lag och vann med 3:0 i lördags. Madelene Janogy gjorde två mål vilket onekligen stärker självförtroendet: ”Det var en bra match från vår sida. Tufft motstånd, att möta killar är alltid tufft. Mycket fysik. Men vi gör en bra match, och kommer till väldigt många bra lägen. Så vi går in med en väldigt bra känsla inför omstarten,” kommenterade Janogy matchen mot Norrbotten Kuriren.

Även KGFC hade ett lyckat genrep, 7:0 över Elitettans jumbo Hovås Billdal och Rebecka Blomqvist gjorde fyra mål. I matchen debuterade lagets nya danska målvakt Line Geltzer Johansen och hon var nöjd: ”Jag såg fin teknik, bra och kontrollerat spel med bollen inom laget. Det ska bli spännande att bygga vidare från detta,” sa hon till föreningens hemsida.

Mitt tips: 1:0

 

Linköpings FC – KIF Örebro 18/8, kl 1830 (Linköpings Arena)

Utan Magdalena Ericsson (numera Chelsea Ladies FC), Jessica Samuelsson (som lämnar Linköping och ryktesvis ersätter Lucy Bronze i Manchester City Women) och Janni Arnth (skadad; ”Det blir bättre och bättre och går åt rätt håll. Men svårt att säga exakt när jag är klar för spel,” säger hon till Östgöta Correspondenten) kommer vi att se ett Linköping som måste förändra 75% i backlinjen jämfört med den elfte omgången då serieledarna vann borta mot Eskilstuna United.

I tisdags vann Linköping lätt med 10:1 mot IFK Norrköping och där gjorde tre av sommarens nyförvärv mål: Frida Maanum stod för två stycken och Kosovare Asllani och Nicoline Sörensen för varsitt. Framgångsrikast var Marija Banusic som placerade fyra bollar in i målet.

Man kan utgå ifrån att Kristine Minde får rycka in som back mot KIF. Tveksamt om nya Anna Oscarsson kan spela, även Lisa Lantz kunde inte träna för fullt nyligen då hon endast jobbade med motionscykel.

Asllani är tänkt som central mittfältare i Linköping, avslöjar tränaren Kim Björkegren och flätar in lite kritik mot fd landslagsledningen bestående av Pia Sundhage och Lillie Persson: ”Jag förstår mig inte på hur landslaget utnyttjade henne, att spela försvar på en kant,” sa Björkegren till Corren.

I KIF Örebro sitter numera Elin Magnusson som assisterande på bänken och under sommaruppehållet har KIF sagt farväl till policyn att bara värva svenska spelare. När målvakten Mimmi Paulsson-Febo stack till Västerås för att få speltid, rekryterade man kanadensiska Nora Abolins. Eftersom även Hammarby värvade en amerikansk spelare finns numera alltså inget lag som endast har kontrakt med svenska spelare längre.

Lisa Dahlkvist stannade i klubben trots kortvariga rykten om att hon skulle byta klubb för att spela Champions League till hösten.

Trots stora ommöbleringar i backlinjen tror jag att Linköping klarar dessa bättre än det svenska landslaget gjorde mot Italien i somras, kanske också eftersom KIF är inte Italien.

Mitt tips: 4:2

 

LB07 s lagkapten Mia Persson

Limhamn Bunkeflo 07 – Hammarby IF FF 18/8, kl 1900 (Limhamn IP)

Jag såg den första matchen lagen emellan i Stockholm där LB 07 var det klart bättre, spelande laget. Medan Hammarbys inställning som vanligt var felfritt var det gästerna som verkade mognare och faktiskt även mer samspelta.

Nu ligger LB07 på en fantastisk 4:e plats och Hammarby både sex poäng och sex platser längre nedåt. Söderlaget har tappat en av lagets viktigaste spelare Anna Oscarsson till mästarna Linköping.

Detta blir en svår omstart för Bajen. Jag är nyfiken på starka nyförvärvet Murielle Tiernan. Kan hon hitta rätt i svensk fotboll?

Mitt tips: 2:1

 

Kristianstads DFF – Djurgården IF 19/8, kl 1400 (Vilans IP)

Sjuan mot sexan. Efter en svajig start hade KDFF hittat rätt strax inför pausen och förlorat endast en av matcherna i omgång 6-11 och den mot Rosengård borta med ett sent mål av Anja Mittag. 

Djurgården vann den första drabbningen lagen emellan med 2:1 efter en stark första halvlek. I den andra halvleken dominerade KDFF och var nära att kvittera.

Det blir åter igen ganska intensiv och den här gången tar hemmalaget revansch.

Mitt tips: 2:1

 

Glodis Viggosdottir möter sitt gamla lag i första matchen med sitt nya lag

FC Rosengård – Eskilstuna United 19/8, kl 1500

Tvån möter trean. Om Eskilstuna vill ta en plats i Champions League 2018/19 måste de nästan vinna på Malmö IP för att minska på försprånget som Rosengård har. Det är fem poäng, skulle det bli hemmaseger och åtta poäng har tåget gått och man får sikta på 2019/20.

Rosengård har tappat Lieke Martens, Amanda Ilestedt och Emma Berglund och fått in Glodis Vigosdottir från just Eskilstuna, Simone Boye och Caroline Seger. 

De många ut och in framför allt i våra topplag visar först och främst att man på allvar borde tänka efter om man ska fortsätta med en säsong som går från april –  november eller om man inte som England skulle byta till en säsong från august – november som sedan fortsätter från slutet av mars till juni.

Jag återkommer kring detta.

Både Linköping och Rosengård har tappat spelare, men våra bästa lag har helt olika strategier och uppfattningar om vilka nya spelare man ska värva. Tittar man på Rosengård så ser jag framför allt tre tunga värvningar sedan 2015: Lotta Schelin (33), Anja Mittag (32) och nu alltså Caroline Seger (32). Tre spelare som tillhörde världseliten och som fortfarande är kapabla till stora matcher, men som jag knappast ser vinna Champions League 2020. Samtidigt tappade man Sara Björk Gunnarsdottir (26) och Lieke Martens (24).

Linköping satsar på att utveckla unga talanger som Frida Maanum (18), Nicoline Sörensen (20 sedan igår) eller Maja Kildemoes (21 sedan igår). Kosovare Asllanis flytt till Linköping är lika mycket ett undantag för LFC:s personalpolitik som Glodis Viggosdottirs (22) till Malmö.

Tendensen rutin vs talang genomsyrar mer eller mindre hela truppen i båda lag. Detta leder onekligen till att klubbarna får ett image hos spelare och agenter i Sverige och utomlands.

Men båda lag håller toppnivå och kommer att mötas två gånger under sommaren och hösten för att avgöra om vem som vinner Svenska cupen och vem som vinner SM-guld. Trots fem poäng är Linköping långt ifrån mållinjen. Det blir spännande i toppen.

Inte bara Linköping har tappat halva backlinjen, det har alltså även Rosengård gjort, men man har hämtat lovande Viggosdottir och utmärkta Simone Boye till Skåne. Boye är bara 25 år och var en av Danmarks bästa spelare i EM.

Eskilstuna vill så gärna tävla med FCR och LFC, men ligger i år ganska långt efter. Man hade en mycket bra start, men sedan blev det motgångar och man gjorde för få mål, eftersom man egentligen har bara en enda målspottare i Mimmi Larsson. Nu har man rekryterat AIK:s stortalang Loreta Kulashi som blir lagkompis med fd AIK-trion Natalie Björn, Petra Andersson och Malin Diaz. Alla tre spelare har utvecklats mycket bra i Eskilstuna. Jag tror att jag har läst en fråga på spelare12s blogg om vad Eskilstuna måste göra för att tävla på allvar med toppduon.

Jag är övertygad om att Eskilstuna kommer att gå om Rosengård och tävla med Linköping om ett par tre år om Rosengård inte vänder trenden att inte kunna eller vilja värva unga talanger till fördel för rutinerade spelare. Så länge unga spelare och deras föräldrar eller rådgivare eller agenter får signalen att de troligtvis får ytterst lite speltid i ett lag vars startelva närmar sig 30-års-genomsnittet kommer framtidens Maanums, Harders, Hurtigs mm välja den andra klubben. Och det är synd för fotbollen.

Men startelvan har hög klass och drygt 1.000 landskamper rutin och jag tror att man vinner sex-poängs-matchen den här gången.

Mitt tips: 2:0

 

Vittsjö GIK – Kvarnsvedens IK 19/8, kl 1500 (Vttsjö IP)

Nian mot åttan. Det är den tredje matchen denna omgång där grannar i tabellen möts. Och eftersom båda har endast en poängs marginal på nedflyttningsplatsen som KIF Örebro innehar just nu är det en mycket viktig match.

Temwe Chawinga, lillasyster till Damallsvenskans i särklass bästa forward Tabitha Chawinga kan nog inte spela på grund av byråkratiska problem med hennes arbetstillstånd. Det hade säkert varit spännande att se två målhungriga systrar spela. Vi får vänta ett tag.

Sedan den 25 maj har Vittsjö inte gjort mål i fyra matcher i rad. Men den 12:e omgången får ändå ses som en nystart. Båda lagen har fått in varsin amerikanska, men spelare som är svårt att bedöma när man inte sett dem.

Genessee Daughetee kommer närmast från SC Montpellier och har säkert kommit genom Rachel Mercik till Sverige. Det var nämligen Mercik som redan 2014 la upp en video med highlights på Daughetee på YouTube:

I klippet spelar hon vänsterback och verkar brytningssäker och även bolltrygg. Det kan Vittsjö behöva i försvaret.

Kvarnsvedens amerikanska heter Brianne Reed och kommer från Kansas City FC. Tidigare spelade hon för Rutgers University i New Jersey. Även hon spelar back.

Väldigt svårt att tippa matchen. Kan Vittsjö stoppa Chawinga? Kan Kvarnsveden stoppa Linda Sällström? 

Mitt tips: 1:1

Alla matcher kan ses på www.damallsvenskan.tv.

 

 

 

 

 

Alla fortsätter

Caroline Seger springer efter Sam Mewis i landskampen mot USA i Göteborg i somras

Som väntat så har både Caroline Seger och Lotta Schelin sagt att de vill gärna fortsätta i landslaget ifall Peter Gerhardsson vill ta ut dem till sin första trupp om ett par dagar. Hedvig Lindahl har aldrig sagt att hon tvekar, i så fall återstår endast Nilla Fischer och så vet vi att de stora fyra svenska landslagsstjärnorna tänker att fortsätta ett tag till, troligtvis fram till VM 2019 eftersom man knappast planerar att lägga av mellan mästerskap när i princip ingenting stort händer.

”Vi har haft en första kontakt och ja, jag har sagt att så länge jag spelar och är frisk i klubblaget är jag öppen för att fortsätta. Så länge jag spelar på klubbnivå har jag svårt att säga att jag skulle tacka nej till att spela i landslaget”, säger Lotta Schelin till Aftonbladet. 

Å ena sidan är det bra nyheter eftersom Gerhardsson redan snart måste styra landslaget mot en antagligen rafflande match mot EM-silvermedaljörerna Danmark som kräver allt av laget. Å andra sidan gör detta det nödvändiga generationsskiftet lite svårare, då ingen i kvartetten lär vill sitta mycket på bänken när Sverige spelar landskamper och Gerhardssom bygger det nya landslaget som kanske inte kommer att bli så ny.

Beslutet innebär även att den hierarki som finns inom landslaget kommer att bestå. Om det är bra eller inte lär den närmaste framtiden visa oss.

 

Silly Seasons mest väntade övergång klar

Lotta Schelin (tv) och Caroline Seger (mitten) spelar snart inte bara i landslaget tillsammans. Th Emilia Brodin

Att Sydsvenskans Max Wiman använder ordet ”transferbomben” när han rapporterar att Caroline Seger flyttar till FC Rosengård redan i sommar, fick mig ärligt talat att småskratta,

I stort sett hela Damfotbollssverige visste nämligen att 32-åringen skulle lämna Olympique Lyon. Och det är inte heller ett ”avslöjande” att skriva att Seger inte längre trivdes i Lyon.

Det var ju så att den svenska landslagsmittfältaren helt enkelt inte platsade i världens bästa klubblags startelva och att en säsong på bänken eller läktaren väntade om hon inte skulle hitta en arbetsgivare i Sverige. Samtidigt har Therese Sjögran aldrig hymlat om att hon vill ha 32-åringen i sitt lag.

Och det är ju helt ok. För spel i Damallsvenskan räcker det gott och väl, så länge man inte har ambitioner på att vinna Champions League. FC Rosengård får in en mycket bra, rutinerad och erfaren fotbollsspelare, en ledare på och utanför plan.

Ändå känns engagemanget lite kortsiktigt. Jag saknar strategi och framför sllt långsiktighet i klubbens planering av sitt A-lags verksamhet.

Med Lotta Schelin, Anja Mittag och nu också Seger har man på sistone rekryterat tre dyra spelare (dyrt i jämförelse till den genomsittliga spelaren i Damallsvenskan) vars värvningar man har kryddat med ord som ”transferbomb”, ”drömvärvning” mm. I själva verket ser vi dock att Rosengård värvar spelare som inte längre platsar i lag som verkligen konkurrerar om UWCL-tronen: Olympique Lyon, PSG eller VfL Wolfsburg. Lotta Schelin gjorde det, men visste säkert att det skulle bli väldigt svårt att konkurrera med Alex Morgan och Ada Hegerberg framöver.

Både Schelin, Seger och Mittag är välförtjänta spelare som fortfarande håller den högsta nivån i Damallsvenskan. Samtidigt är dem även bra representanter för sin klubb. Man kan samla en hel del på plussidan som talar för personalpolitiken.

Jackie Groenen hade varit en drömvärvning. Eller Shanice van de Sanden. Laura Feiersinger. 

Samtidigt har man tappat Lieke Martens till FC Barcelona. I fjol Sara Björk Gunnardottir till Wolfsburg. Man har tappat Amanda Ilestedt till Potsdam och Emma Berglund till PSG. Man har tappat Elin Rubensson till Kopparbergs/Göteborg FC. De yngre spelare med utvecklingspotential kan man inte hålla och de äldre som har den största delen av karriären bakom sig, återvänder.

Är detta Malmölagets framtid? I alla fall går man en helt annan väg än huvudkonkurrenten Linköpings FC som satsar främst på att utveckla unga spelare (Lina Hurtig, Marija Banusic, Nicoline Sørensen, Irma Helin, Maja Kildemoes, Jonna Andersson…). Det gör även Eskilstuna (Natalie Björn, Petra Andersson, Mimmi Larsson…) och Piteå. Nu är det kanske så att ingen annan klubb skulle ha råd att betala en så välkänt trupp vars startelva kan ibland komma nära 1000 landskamper sammanlagt.

Blir Nilla Fischer (33) sedan nästa drömvärvning tillika transferbomb sommaren 2018 (då är hon 34)?

 

Tack, Pia!

Om drygt två timmar spelar Tyskland mot Danmark här på Sparta Stadion och just nu ser det bra ut. Den blåa himlen syns bland några vita moln. Helt annorlunda var det igår när jag faktiskt kom att tänka på att Holland (Nederländerna, jag vet) någon vacker dag kommer att försvinna i havet om vi inte lyckas stoppa klimatförändringarna.

Sverige är utslaget och jag antar att laget reser hem senare i dag och kanske får vi även veta vilken fin överraskning Olivia Schough och gänget har förberedd för Pia Sundhage.

Än så länge vet vi inte vad Pia kommer att göra efter det här. Knappast blir hon pensionär med blott 56 år. Hon är en singer/songwriter berättade den holländske TV-reportern på NOS där jag såg matchen igår. Jag tror dock inte att hon satsar på en karriär inom indiegenren.

Någonting med fotbollen lär det väl bli.

Jag har träffat Pia Sundhage tre, fyra gånger, inte mer. Mitt jobb där jag tjänar levebrödet med tillåter inte att jag åker kors och tvä’rs med landslaget. Men jag mötte en väldig vänlig, till synes öppen person som älskar inget mer än att snacka om fotboll.

Hon har skrivit damfotbollshistoria i Sverige och har åstadkommit att bli Pia med hela svenska folket. På senare år har ingen gjort så mycket för damfotbollens accepåtans och fö dess marknadsföring som Pia Sundhage (och Lotta Schelin). Det är hennes stora förtjänst.

Hon har vunnit två OS-guld med USA (2008 & 2012) vilket gör henne till en mycket framgångsrik tränare. Lägg till att hon kom hem med ett OS-silver.

Det finns dock några men. Redan vid hennes tid i USA had hon vanan att hålla fast vid de äldre spelarna och knappast släppa in någon ny. När Christen Press var 23 år gammal och spelade i Sverige och öste in mål var det mesta hon kunde bli i USA reserv för OS-laget 2012. Så fort Pia hade lämnat debuterade Press i landslaget och har hittills gjort 42 mål i 88 landskamper.

Samarbetet med de damallsvenska klubbarna är någonting som Pia Sundhage mer eller mindre struntade i. Hon matchade spelare som var trötta och slitna och inte sällan kom hem med skador eller halvskador eftersom de spelade mycket när tränarna egentligen hade velat att deras spelare skulle vila mer.

Man bara hoppas att Peter Gerhardsson blir bättre på detta. Vad man hör från några klubbar så är detta redan fallet. Det snackas om att Gerhardsson har inlett dialogen med klubbarna på ett tillfredsställande sätt.

Det blir nu även intressant att se om någon av 30plussarna i det svenska landslaget säger att de har gjort sitt för landslaget. Tidningar skrev om detta igår, men jag tror inte riktigt på det. Hedvig Lindahl sa på Fotbollsgalan att hon tror att hon kan fortsätta i flera år framåt om kroppen håller och formen finns. Vi lär se henne även i Frankrike och om Sverige lyckas kvala in, i Tokyo 2020. Lotta Schelin funderat. Hennes flytt till Sverige har ju redan varit ett visst steg tillbaka och mot karriärens slut. Trots att hon aldrig skulle instämma i detta. Trots att hon fortfarande är en av Sveriges allra bästa fotbollsspelare.

Men Pia Sundhage slutar som förbundskapten. Kvar blir dock en del av hennes gäng. Lillie Persson tar över D23-landslaget och förblir en viktig och mäktig person inom SvFF. Samma sak gäller Marika Domanski Lyfors. Vi ska alltså inte tro att tänket kommer att förändras helt och hållet.

Vart Pia Sundhage än går nu från de Vijferberg i  Doetinchem som blev hennes Waterloo (åter igen citat från holländskt TV), vi har all anledning att tacka henne för hennes insats för damfotbollen och önska henne allt väl. Jag hoppas att hon kommer att jobba med marknadsföringen av damfotbollen framöver som en slags ambassadör.