Etikettarkiv: Lisa Dahlkvist

Inför Damallsvenskan: Eskilstuna United

40324639661_2d88684725_k

Felicia Karlsson är tillbaka i blått medan många andra har lämnat

7-2-3-3. Fyra säsonger har Eskilstuna United spelat i Damallsvenskan och deras facit är helt klart godkänt. Och mer än det. Efter blott fyra säsonger har man etablerat sig som ett topplag i landets högsta serie och vinner publikligan suveränt.

Ifjol snittade man 1.612 personer på Tunavallen vilket är drygt 25% mer än publikligatvåan Piteå längst upp i norr kan skryta med.

Men när man tittar på år 2015 då ”Tuna” blev tvåa så har man också tappat 1.000 personer i snitt, en nedgång på 38,4%. Vart tog dem vägen? Eskilstuna är ändå Sveriges publikmagnet på hemmamatcherna, men publiktillströmningen till ligan har gått upp och ner och man har inte ökat de senaste 10-12 åren, snarare har intresset att verkligen gå på matcher minskat något.

2008 kom 891 personer i snitt till Damallsvenskans matcher, nio år senare, år 2017, var siffran 808, en minskning på nästan 10%.

Men från publiktankar till Eskilstuna Uniteds lag. Jag har sett dem en gång under försäsongen, när de vann med 5:0 mot Älvsjö AIK i Svenska cupen. Då hade de svårt att komma igång och spelade en medioker första halvlek. Men sedan höjde man tempot avsevärt och målen kom.

Tuna har en ny tränare efter många år. Viktor Eriksson som ledde laget upp till högsta serien och in i Champions League har lämnat och Kvarnsvedens förra Jonas Björkgren har tagit över.

Han tog med sig amerikanska mittbacken Brianne Reed och spelade under försäsongen för det mesta med en trebackslinje. På mittfältet har man tappat mycket slagkraft och det är tveksamt att den befintliga truppen kan smälta detta: Petra Anderssons har tagit time-out, Ingrid Schjelderup flyttade hem till Norge efter två säsonger och spelar i Vålerenga, Malin Diaz flyttade hem till släkt och vänner i Stockholm och ska bära Djurgårdströjan. Olivia Schough gjorde samma (till släkt och vänner) men där drog flyttlasset till Göteborg medan Fiona Brown och Natalie Björn (den senare back) skrev på för Rosengård.

På plussidan finns frågetecken. Kan synnerligen begåvade nigerianska Sonia Okobi börja glänsa likadant som hon gjorder under VM 2015 då hon speciellt i matchen mot Sverige sprang slalom mellan svenska försvarare? Kan Lisa Dahlkvist hitta tillbaka till formen som gjorde henne till en startspelare i Pia Sundhages landslag? Felicia Karlsson är en spelare som har återvänt från Piteå. Hon är snabb som få och skulle kunna bilda ett magiskt anfallstrio med Loreta Kullashi och Mimmi Larsson. Där är Eskilstunas styrka.

Jag tror att laget kommer att vara med i toppen igen, men efter en andraplatser och två tredjeplatser ligger ribban högt. Lite för högt för i år efter alla ommöbleringar.

Mitt tips: Eskilstuna United slutar på en 4:e plats.

 

Annonser

Madeleine Stegius: ”Vi ska driva matcherna”

32966881293_75869ec0f5_k

Sex säsonger spelade Madeleine Stegius i Djurgården – nu byter hon både klubb och tröja

Det är svårt att sia om hur Damallsvenskan slutar, men ännu svårare brukar det vara att tippa Elitettan. I fjol slutade AIK trea, tre poäng efter IFK Kalmar och var länge nära att få göra comeback i Damallsvenskan redan i år. Men det blev dubbelt småländskt i toppen.

Inför 2018 har AIK värvat en del: Lisa Moazzeni, Linnéa Eriksson, Rebecca Rulander och Therese Simonsson. Sandra Lindkvist och Elin Wahlström kom i somras från Djurgården respektive Eskilstuna United, Emelie Smirnoff från Finland i september.

AIK:s femte nyförvärv inför 2018 är fd Djurgårdsanfallaren Madeleine Stegius. Innan laget åkte till Barcelona på träningsläger och besök på anrika Camp Nou träffade jag Madde och vi satte oss på läktaren på Skytteholms IP.

Stegius är endast 23 år gammal, men har varit med mycket länge. Första gången vi såg henne i damallsvenskt sammanhang var nog i Tyresö FF när detta lag byggdes upp som en av Sveriges och sedan Europas bästa.

Den 16 april 2012 satt en då 17-årig Stegius på bänken när Tyresö mötte KIF Örebro hemma på Vallen. I laget ingick bland annat Kirsten van de Ven, Line Røddik Hansen, Josefine Öqvist, Madelaine Edlund, Elaine och Katrin Schmidt. 

Det var ytterst svårt att platsa i detta Tyresö som året efter vann SM-guld förstärkt med Marta och Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Meghan Klingenberg och Vero Boquete. 

Året innan Tyresö tog sitt SM-guld blev det tre inhopp för Madeleine och sedan ett klubbyte till Djurgården där hon stannade sex säsonger.

Vad hon lärde sig av tiden i Tyresö?

”Rent fotbollsmässigt lärde jag mig jättemycket. Under mina år i Tyresö utvecklades jag enormt. Man var ju en i gänget och det är ju nånting som jag tycker var bra i Tyresö att det var inte så att de såg ner på mig för att jag var yngre. Jag konkurrerade på samma villkor som alla andra. Sen är det klart att rent förutsättningsmässigt är det klart att de var steget före mig just då, men det är också lärorikt att man tappar lite respekt. Att man går in och vågar ta för sig, det lärde jag mig där. Kravbilden ändras, man får mycket högre krav och ställer mycket höga krav på andra också.”

Med Boo FF i Saltsjö-Boo som moderklubb spelade Madeleine alltså sex säsonger i Djurgården och bytte nu till AIK. I herrfotbollen ofta ett problem med byten mellan AIK och Djurgården och Hammarby. Inget problem inom damfotbollen?

”Jag går alltid 100% in i den klubben jag är,” säger Madeleine Stegius.

”Sen är det ju ett känsligt ämne i Stockholmsfotbollen på herrsidan. På damsidan är det inte samma grej för att det är inte samma förutsättningar. När jag var i Djurgården har Djurgården vart det bättre laget och det var därför jag var där för att jag behövde den utvecklingen och jag behövde växa och träna med det laget som var det bästa i Stockholm. Nu känner jag att jag behövde nåt nytt och nu när AIK satsade kändes det rätt och jag tror att vi kan konkurrera mycket bra med Djurgården om vilket lag som verkligen är bäst i Stockholm. Det känns väldigt roligt.”

Men än så länge är det ju Djurgården (och Hammarby) som spelar en serie ovanför AIK. I år känns det som om AIK vill satsa och utmana och att man vill tillbaka till Damallsvenskan. När vi möttes på Skytteholm hade AIK precis kryssat 4:4 mot finska PK-35 som vann den finska ligan 2017, men som sedan föll mot Honka i slutspelet.

”En okej match, de är duktiga, men gör man fyra mål ska man vinna, det var surt, men ett okej resultat på pappret,” sammanfattar Stegius mötet med ett av Finlands bästa fotbollslag.

Ett annat resultat under försäsongen är ganska meriterande.

”Vi kryssade ju också mot Eskilstuna United för en tid sen, 0:0. Sedan är det klart att både de och vi ligger i försäsong och det svårt att exakt säga var man kommer att stå när säsongen börjar, men som det kändes nu var det skönt att visa att vi är ändå däruppe också,” berättar Madeleine.

Men som vanligt är det svårt att ha koll på alla förändringar som skett under silly season och oklart vad man kan förvänta sig av de olika lagen. Och Stegius medger att hon måste fräsche upp sina kunskaper om Elitettan efter två säsonger i Damallsvenskan med Djurgården:

”Nu har jag verkligen ingen riktig koll på Elitettan eftersom jag är ny också. Sen är det klart att jag kan jämföra och då tycker jag ändå att vi står oss bra jämfört med många andra lag. Med Elitettan mått mätt tycker jag att vi står oss väldigt bra, jag har ju varit i båda divisionerna innan.”

Men både Kvarnsveden och KIF Örebro borde ju vara bland favoriterna också?

”Man vet ju inte. Kvarnsveden litade sig ju mycket på Tabitha, nu är hon borta. Jag har inte hört så mycket om hur de har jobbat. Örebro kommer att vara farliga, tror jag, sen är det ju många bra lag från Elitettan också som var med och fightades i fjol redan. Det kommer att bli tufft, men det ser väldigt bra ut.”

Mycket optimism alltså hos Madeleine Stegius som trots sina 23 år redan är en av AIK:s mer rutinerade och meriterade spelare. Under säsongerna 2014 och 2015 blev det 39 mål totalt i Elitettan. Så här säger hon om den aktuelle truppen i Solna:

”Jo, det har ju kommit in några äldre, 23 år och uppåt, några som är rutinerade och varit med länge och vet vad som gäller och vet vad som behövs för att vara ett allsvenskt lag. Det var lite varför jag kom hit också för att det känns nu satsar AIK på damerna och det märks inte bara på spelarna de har värvat in utan runtomkring också. Det känns som att verkligen hela klubben är stöttande för damerna och vill att det är nu det ska hända.”

Det låter ju onekligen lovande för Stockholmsfotbollen 2018. En säsong där även spelet i AIK har förändrats.

”Jag vet ju vad som krävs och det är lite därför jag är här för att bidra med det här offensiva och göra mål eller om jag inte gör mål spela fram till mål. Nu har vi gjort ganska många mål på försäsongen och det är skillnaden med AIK från förra året också att vi är ett väldigt offensivt lag i dag. Vi har trebackslinjen och vi trycker på med mycket folk, vi kör tre forwards som är renodlade forwards som är där för att vi ska göra mål och vi ska driva matcherna. Det är kanske inte hur tänket var förra året, det var kanske mer omställningsspel, det är också en stor förändring.”

Första matchen spelas hemma på Skytteholm mot fd storlaget Umeå IK.

”Det blir lite anrikt, både Umeå och AIK har ju varit väldigt bra på damsidan, det känns att det är en kul match att börja med och Umeå är alltid svåra, de är bra, typiskt norrländskt liksom, de kör alltid 100%, så det ska bli väldigt kul.”

Med tanke på att Madeleine har spelat 36 ungdomslandskamper för Sverige (senast 2015 för D23 mot Japan i La Manga) och mot bakgrund till att hon säger att landslaget är fortfarande ett mål för henne, måste hon ju utgå ifrån att spela damallsvenskt igen 2019, eller hur?

”Ja, det gör jag. Det är givet för mig, det finns inget annat. Jag tänkte lite så här att spela i ett bottenlag i Allsvenskan eller ett topplag i Elitettan är lite hugget som stucket. Som forward är det såklart roligare att spela i ett lag där man också får bollen än att springa efter i ett mitten- eller bottenlag. Jag ser mig som allsvensk spelare och vi kommer att vara där nästa år och jag kommer vara där också.”

På Twitter läste jag att Ronaldinho spelat en stor roll som förebild för Madeleine Stegius. Hon måste ha varit 12, 13 år när hon först såg brassen spela i Barcelona?

”Jag kollade mycket spansk fotboll hemma och då var det ju Barca och Real,” berättar hon.

”Men jag har alltid fastnat för Ronaldinho. Jag tycker att han är rolig att titta på och en väldig bra förebild om man gillar fotboll. Jag tycker att han är väldigt underhållande och så känner jag att han har värderingar fotbollsmässigt och har den här blicken för spelet.”

Är du enda den fotbollsspelaren i familjen eller en av många?

”Jag är från en väldig sportig familj, väldigt idrottsintresserad. Men inte nån som har spelat så pass högt, det är nog bara jag. Mamma tror jag har inte missat nån hemmamatch sen jag började nästa, det var ju väldigt mycket support.”

Förutom att leva och träna mycket fotboll läser Madeleine Stegius till lärare i idrott och biologi, medveten om att det på mycket länge kommer att krävas satsningar på annat förutom fotbollen för att kunna försörja sig efter karriären.

Det känns att det blir en spännande säsong för AIK och Madeleine Stegius som kan sluta med att vi har tre damallsvenska lag igen med 08 som riktnummer år 2019.

 

 

 

 

Petra tar time-out och ersätts av Lisa. Stellan tar uppehåll.

Tre snabba nyheter från Damallsvenskan.

Petra Andersson tar ett obestämt time-out från fotbollen och spelar alltså inte för Eskilstuna United den närmaste tiden. När jag läser hennes uttalande på klubbens hemsida tror jag nästan att det låter åtminstone som ett avsked från klubben:

Mitt val är inte tidsbestämt så därför vill jag passa på att tacka alla spelare, ledare, supportrar och alla andra som har stöttat mig och Eskilstuna United under min tid här. Det har varit två fantastiskt roliga och utvecklande år och jag hoppas för fina framgångar för Eskilstuna United 2018.

Eftersom Eskilstuna inte ens 24 timmar senare presenterade en efterträdare som spelar i stort sett samma position kan man tro att ”Tuna” visste redan en längre tid om att Petra Andersson skulle inte vara spelbar i år.

Lisa Dahlkvist flyttar nio mil västerut (hon kanske stannar boende i Örebro tom) och fortsätter karriären hos fjolårets trea. Dahlkvist opererade så sent som i december hälen och då hette det att sex månaders rehabilitering skulle vänta på ”Dala”. Om detta står det dock inget på Uniteds hemsida.

Piteå IF gick ut med ett pressmeddelande att tränaren Stellan Carlsson tar ett time-out han med. Klubben skriver:

”Stellan Carlsson kommer göra ett uppehåll från sitt jobb som tränare för Piteå IF DFF på obestämd tid p.g.a sjukdom i familjen. Klubben arbetar för att lösa tränarfrågan under Stellans frånvaro och vädjar om familjens behov av integritet.”

Och det är självklart att vi respekterar detta. Allt gott till Stellan Carlsson och hans familj!

 

 

 

KIF Örebro åker ur

37962257516_3cb1118d1b_kJag tippade ju 3:0 till Djurgården i kvällens match på Behrns arena och när jag såg slutresultatet så hade jag prickat helt rätt – men jag var inte glad utan snarare lite ledsen att jag hade rätt. KIF Örebro åker nämligen ut ur Damallsvenskan efter nästan 15 år och jag skulle mycket gärna veta vad som har hänt mellan ”förlusten” på bortamål mot PSG i Champions League för två år sedan och denna otroliga bottennotering i år.

Klubben verkar befinna sig i fritt fall när jag läser rubriker i lokaltidningen Nerikes AllehandaTyvärr är alla artiklar pluslåsta och jag vill inte bli prenumerant på tidningen för att kunna läsa just dem.

PLUSLÅST: Degraderingen klar – då lämnar Elin Magnusson som huvudtränare: ”Förhoppningsvis överlever klubben”Elin Magnusson avslutar alltså sin korta sejour som huvudtränare.

Lisa Dahlkvist meddelade efter matchen att hon tror att hon inte kommer att spela i Elitettan. Där skulle det ju näst intill vara omöjligt att komma tillbaka till landslaget. Både Eskilstuna och Djurgården har bra spelare på Dahlkvists position. Rosengård skulle kunna återförena Caroline Seger med Dahlkvist, men har ju sagt att man vill satsa ungt och nytt. I Linköping platsar Dahlkvist inte riktigt, i Göteborg skulle hon kanske tillföra något och bilda centralt mittfältspar med Elin Rubensson?

Mest intressant skulle artikeln ”Från champions league till elitettan: Dokumentet om Kif Örebros resa till toppen – och rakt ned i avgrunden” ha varit, men även den har Nerikes Allehanda förbehållit sina många trogna abonnenter. Om någon har tillgång till artikeln skulle jag uppskatta att få en kopia. Underrubrikerna ”Försökte värva Marta”, ”Badade halvnaken i sjön” och ”Fått tolv miljoner av kommunen” låter ju tyvärr allt annat än bra.

Jag kommer ihåg ett par korta samtal jag hade för tre år sedan med några spelare om lämnade föreningen strax efter man blivit tvåa och jag var förvånad att de inte ville stanna kvar.

Nerikes Allehanda skriver även att endast tre av startspelarna är klara för 2018. Men så brukar det ju vara när ett lag åker ut ur högsta serien. Många lär inte vilja följa med.

KIF har stundtals spelat bra, men sammantaget har truppen aldrig spelat som ett lag. Jämför detta med Hammarby som på pappret har en mycket sämre trupp (missförstå mig rätt) utan en enda landslagsspelare, men som ligger elva (!!!) poäng före KIF där Julia Spetsmark spelar i A-landslaget och där Lisa Dahlkvist varit given i Sundhagska startelvor och där Michelle de Jongh och Jenny Hjohlman har knackat på dörren och Carola Söberg är en målvakt som vann SM-guld med Umeå och Tyresö.

Sista poängen

DSC01319

Var hamnar Lisa Dahlkvist efter säsongen och KIF Örebros troliga fortsättning i Elitettan 2018?

En poäng mot Kvarnsveden (b) eller Eskilstuna (h) eller Limhamn Bunkeflo (b) och Linköpings FC är åter igen svenska mästare. Detta efter söndagens vinst över Kristianstad (1:0) medan Rosengård inte förmådde att vinna över bottenlaget Kopparbergs/Göteborg FC (1:1).

Medan luften gick ur guldstriden är det fortfarande oklart vem som vinner ”lilla silvret” (bronset). Eskilstuna eller Piteå. Lagen spelade 2:2 i dag på LF Arena i Norrbotten. Olivia Schough säkrade poängen med ett sent straffmål. 18-åriga F19-landslagsspelaren Matilda Plan fick två gula kort och Eskilstuna spelade med en kvinna mindre i 37 minuter.

I och med poäng hemma mot Rosengård (Pauline Hammarlund kvitterade efter Ella Masar McLeod ombesörjde ledningen för Malmölaget, Zecira Musovic stod i mål för sjätte gången i år) är Göteborg (11:a i tabellen) och Kvarnsveden (10:a) i tabellen på samma antal poäng (18), hela sex poäng före KIF Örebro vars situation är i det närmaste hopplös nu. KIF måste ta nio poäng från Djurgården, Vittsjö och Göteborg medan ingen av Göteborg eller Kvarnsveden får ta tre poäng. KIF:s målskillnad är -22, Göteborg har -16 och Kvarnsveden -8. KIF måste i dagsläge ta minst sex poäng mer än dessa två lag och hämta in 14 mål på Kvarnsveden. Det kanske går om både Linköping och Rosengård som är Kvarnsvedens nästa motståndare på hemmaplan båda storvinner på Lungbergsplan.

Igår sade Lisa Dahlkvist: ”Det känns som att vi inte har hittat nåt spel som passar oss som lag.” Det är en rätt bra sammanfattning av problemet, men facit kommer alltså inte efter försäsongen utan efter 19 spelade matcher. Jag tror inte att tränaren Martin Skogman kommer att kunna vara kvar efter denna bedrövliga säsong. Alla spelare som har ambitioner på att spela på den högsta möjliga elitnivån eller till och med i landslaget kommer ju att söka sig någon annanstans. Lisa Dahlkvist sa till den här bloggen i våras att hon har ambitioner på att spela Champions League igen och hon är säkert också revanschsugen att få visa att hon ska vara med i landslaget. Att spela för seriens sämsta lag har troligtvis bidragit att hon är inte med i Peter Gerhardssons landslag. Men Dahlkvist förmådde inte heller att lyfta laget och varit inte lika vass som tidigare. Den enda som ofta håller hög nivå är Julia Spetsmark. Talangen Emma Jansson som lämnade Hammarby för Eskilstuna och sedan Eskilstuna för Örebro för att gå vidare med fotbollen undrade kanske igår (1:6 mot just Hammarby) varför hon lämnade Stockholm. Tråkigt att det blir Elitettan på Behrns Arena nästa år och hur snabbt det gick.

Nu blir det en duell mellan Göteborg och Kvarnsveden och inte heller Vittsjö (21) och Hammarby (22) är inte helt ur farozonen. Men, kom ihåg nu att Hammarby ligger fyra poäng och 16 mål före Göteborg! Vittsjö (b), Kristianstad (h) och Rosengård (b) återstår för Bajen som skulle skrälla rejält om de stannade kvar. För de tappade ju lagets kanske mest renommerade spelare Anna Oskarsson till Linköping i somras. Jag tror att Hammarby tar fyra poäng och slutar på 26. Vittsjö å sin sida har Hammarby (h), Örebro (h) och Eskilstuna (b). Även här borde det bli fyra pinnar och 25 efter omgång 22.

Göteborg ska nu spela mot Eskilstuna (b), Djurgården (h) och Örebro (b). Utgå ifrån att KIF har inget att spela för och att KGFC tar tre poäng på Behrns, så har de ändå en tuff uppgift i Eskilstuna som vill upprepa tredje platsen. Djurgården hemma blir nog nyckelmatchen och den går ju att vinna mot ett Stockholmslag som inte har mycket kvar att spela för. Jag tror att Göteborg vinner sex poäng och slutar på 24.

Kvarnsveden måste skrälla antingen mot Linköping eller Rosengård. Eftersom Linköping kan ta SM-guld i Borlänge tror jag inte att de tappar poäng, men Rosengård har inget kvar att spela för veckan efter. Ändå blir det ytterst svårt och jag kan inte se hur Malmölaget ska åka hem utan en trepoängare från Ljungbergs. Då återstår den sista matchen och då reser KIK till Kristianstad. Mycket svåra matcher alla tre. Jag tror att Kvarnsveden vinner inga poäng mer och slutar på 18 poäng och gör KIF Örebro sällskap till Elitettan. I så fall accelererar jakten på Tabitha Chawinga vars påskrift många klubbar i Sverige och Europa drömmer om. Och på Elizabeth Addo och nygamla landslagsspelaren Julia Roddar likaså. Tråkigt, men gårdagens onödiga förlust i Malmö var nog början på slutet.

 

 

 

Krossen

DSC01454

Olga Ekblom sätter slutpunkten – 6:1 – under en minnesvärd match

Senast Hammarby vann en match med fem målsskillnad var för tolv och ett halvt åt sedan när Bajen slog Själevads IK med 5:0. Själevad, en del av Örnsköldsvik, spelar numera i division 1 Norrland och slutade i år på en sjunde plats. I dag vann Hammarby med smått otroliga 6:1 (sex ett) över KIF Örebro och den som vågar satsa en tusenlapp på att Örebro räddar sig kvar i Damallsvenskan borde bli rik.

En total genomklappning var det vi såg på Zinkensdamms IP. Hammarby lyckades göras två snabba mål i femte och åttonde minuten och detta gjorde de grönvita allt starkare medan de rödas ben darrade. Ett lag helt utan självförtroende som åtminstone på pappret har en trupp som borde kunna utmana Kristianstad, Djurgården och Piteå i tabellen. Men trots att de har flera spelare som har varit eller är landslagsspelare fungerar i stort sett ingenting. Vanligtvis brukar tränaren få ta sitt ansvar, det är hans uppgift att kollektivet spelar någorlunda framgångsrik fotboll och plockar åtminstone så många poäng att man stannar kvar i serien. Julia Spetsmark var lagets bästa spelare, hon åker härifrån till A-landslaget och det är inte svårt att föreställa sig att hon gör en hemlig lättnadens suck när hon får åka iväg från misären. Carola Söberg, Michelle De Jongh, Emma Jansson, Hanne Gråhns, Jenny Hjohlman och last but not least Lisa Dahlkvist, spelaren som fick Hope Solo att darra. Jag har sett någorlunda bra matcher av KIF på sistone där man inte fick med sig resultatet, i dag var Hammarby klassen bättre.

De ena gjorde årets match och med vartenda mål steg självförtroendet, de andra gjorde troligtvis årets sämsta match. Den sämsta matchen bland många dåliga eller halvgoda. För två år sen spelade KIF Örebro i Champions League mot Paris Saint Germains och PSG gick lite turligt vidare efter 1:1 borta och 0:0 hemma. Vad har hänt sedan dess? Nästan allt talar nu för att KIF möter Kungsbacka istället för PSG nästa år. Det är tråkigt hur snabbt neråt det gick för klubben vars lag spelade en kanske mest spännande fotbollen i Sverige under hösten 2014.

Hammarbys tjejer förtjänar en eloge. De var uträknat inför säsongen och inte många trodde att de skulle ha en chans att hänga kvar. Det är fortfarande oklart om de lyckas säkra en plats i nästa års serie, men med dagens vinst ligger laget nu på 8:e platsen med en suverän målskillnad på 0. Inför matchen Damallsvenskans tredje sämsta anfall med 19 mål, nu efter matchen har man seriens femte bästa anfall tillsammans med Kristianstad och endast ett mål mindre än trean Eskilstuna United. Detta visar hur tät Damallsvenskan är bakom LFC och FCR. Försvarsgiganten Alex Lindberg var inte med i dag, men Hammarbys försvar stod ändå mycket stabilt. På mittfältet fick Filippa Angeldahl ett mål och två assist och framåt lyckades Julia Zigiotti Olme med samma bedrift. Momentum finns hos Stockholmslaget som nu efter pausen pga landslagsuppehåll får åka till Vittsjö.

Även Vittsjö är fortfarande i farozonen och nu faktiskt också nia efter Hammarby i tabellen. Ändå kan man se dagens 1:1 borta mot Djurgården som en stor framgång för Vittsjö. Katrin Schmidts sena mål i första halvlek egaliserades av Linda Sällströms sena 13:e mål i slutet av andra halvleken. Sällström har därmed kommit ett mål närmare suveräna Tabitha Chawinga, vars Kvarnsveden förlorade borta mot LB07 med 0:1, sent mål av Mia Persson här. För Kvarnsveden ser det blytungt ut eftersom man nu kommer att möta Linköping och Rosengård som två av lagets tre sista motståndare i år.

Gerhardssons trupp inför Danmark och Ungern

johanna

Djurgårdens Johanna Rytting Kaneryd åter igen i Peter Gerhardssons trupp

Peter Gerhardsson har alldeles nyss tagit ut sin trupp till VM-kvalmatcherna mot Danmark (i Göteborg) och Ungern (i Borås).

Hilda Carlén, Hedvig Lindahl, Zecira Musovic

Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Emma Berglund, Mia Karlsson, Amanda Ilestedt

Caroline Seger, Fridolina Rolfö, Stina Blackstenius, Elin Rubensson, Marija Banusic, Lina Hurtig, Julia Spetsmark, Hanna Folkesson, Kosovare Asllani, Johanna Rytting Kaneryd, Julia Roddar, Mimmi Larsson

Lotta Schelin är fortfarande skadad och därför inte med i truppen. I övrigt saknas framför allt Lisa Dahlkvist och Olivia Schough från Pia Sundhages tid.