Etikettarkiv: Kathrin Längert

Fotbollsgalan närmar sig

Om lite mer än tre veckor är det åter igen dags att bege sig till Globen (eller Ericsson Globe som den officiellt heter numera) och vara med i vimlet bakom scenen där den mest vanliga frågan till vinnarna i god gammal svensk tradition är ”Hur känns det?”.

”Det känns väldigt bra.” kommer de flesta spelarna att säga och sedan tar vi en del fina bilder, även med herrarnas vinnare och efter diamantbollen är överlämnad till Sveriges bästa fotbollsspelare är säsongen över.

I går kväll fick vi ta del av nomineringarna av den jury som til nästan 50% består av personer som står på SvFF:s lönelista, något jag har kritiserat genom åren. Lägg till Victoria Sandell Svensson (EFD) som fd landslagsspelare och det är inte osannolikt att nomineringarna är lite svenskdominerad trots flera dussin utländska toppspelare i Damallsvenskan. Det är ju förstås solklart att till exempel Pia Sundhage och Lillie Persson måste försöka rättfärdiga sina uttagningar till landslaget med nomineringar till Fotbollsgalan. Och varför ska ungdomslandslagens tränare Anneli Andersén och Calle Barrling rösta emot Sundhage och Persson?

Här kommer de nominerade och lite (uppgivna) kommentarer:

Målvakt: Hilda Carlén, Jennifer Falk, Hedvig Lindahl

Det är alltså möjligt att nominera utländska spelare (som även kallas ”importer” av de som vill ha så få som möjligt) till alla kategorier förutom ”genombrott” och ”diamantbollen”. I den senare kategorin får vi bara veta vem som vinner. Det är alltid möjligt att nominera svenskor som spelar utomlands. Jag skulle hellre se att Fotbollsgalan handlar om Damallsvenskans bästa spelare, att den alltså blir en fest för ligan. Sedan borde Diamantfotbollen tilldelas en svensk spelare oavsett var hon lirar. Den utmärkelsen kommer ju även från annat håll.

30306492056_11418ee46b_k

Damallsvenskans bästa målvakt Gudbjörg Gunnarsdottir (Djurgården) är inte nominerad till Fotbollsgalan

Jag saknar Damallsvenskans klart bästa målvakt: Gudbjörg Gunnarsdottir från Djurgården. Hon har en klar del i Djurgårdens succéår och har åtminstone i hemmamatcherna jag har sett på Stadion (förutom tre såg jag alla) gjort fenomenala räddningar, ibland räddat en eller två poäng. Löjligt att hon  saknas. ”Gugga” borde konkurrera om utmärkelsen med Lindahl. Och enligt mina regler borde isländskan få den som seriens bästa.

Back: Nilla Fischer, Jessica Samuelsson, Linda Sembrant.

28028710966_0a851cfef1_k

Flest assist i Damallsvenskan räcker inte för Fotbollsgalan: Jonna Andersson (Linköping)

Nilla Fischer har inte spelat en toppsäsong, varken i landslaget eller i klubben. Samuelsson är en solklar vinnare här, bäst bland de nominerade. Eftersom jag tycker att det är främst Damallsvenskan som borde ha fest den 21 november lägger jag till Jonna Andersson (som fortfarande leder den dåligt skötta assistligan) och Emma Berglund. 

Mittfält: Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marta

Spelade Seger en enastående säsong? I PSG? I landslaget? Eller nomineras hon eftersom hon pga gamla meriter? Marta ska självklart vinna i denna konkurrens, men jag antar nästan att Lisa Dahlkvists straffar mot USA och Brasilien räcker för att vinna statyn. Marta var suverän, men det finns en annan mittfältare som jag tycker har gjort en lika bra säsong trots att hon inte hamnar så mycket i strålkastarljuset. Svensk mästarinna har hon dock blivit nyligen och lett sitt Portugal till dess allra första slutturnering. Jag snackar förstås om Claudia Neto som har en viktig del i ett SM-guld, sin klubbs första sedan 2009. Medan Marta spelade bra, spelade stundtals fantastiskt, men står där med endast Svenska cupen och den nu äntligen avskaffade Supercupen.

Anfall: Stina Blackstenius, Tabitha Chawinga, Pernille Harder

Där har juryn räknat mål. Och överraskande att förbundskaptenerna inte fick igenom sina favoriter Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Olivia Schough. Det är den kategorin i vilken jag håller med juryn. Priset borde gå till Harder som gjort flest mål, näst flest assist och vars spel på det hela sett ligger på en annan nivå än både Blackstenius och Chawinga trots att de är fantastiska kandidater.

MVP: Tabitha Chawinga, Pernille Harder, Marta

Även här tycker jag att det är helt ok att välja dessa tre. Utan Chawinga skulle Kvarnsveden spela åter igen i Elitettan 2017. Utan Harder hade Linköping slutat tvåa. Utan Marta hade Rosengård slutat tvåa, vilket dem också gör. Utifrån det så borde det alltså stå mellan Chawinga och Harder. Egentligen vill jag att båda ska få priset, men eftersom Harder redan är årets forward så är Chawinga seriens mest värdefulla spelare. På ett hörn vill jag ge en extra utmärkelse till nyförvärven Elisabeth Addo och framför allt Tiffany Weimer som lyfte Kvarnsveden och som gav Chawinga det utrymme som hon behövde.

Årets genombrott: Cajsa Andersson, Ellen Löfkvist, Johanna Rytting Kaneryd

2015 var Stina Blackstenius, Pauline Hammarlund och Michelle de Jongh nominerade. Blackstenius vann. 2014 handlade det om Malin Diaz Pettersson, Magdalena Ericsson och Fridolina Rolfö med Diaz som vinnare. Man har tagit med en målvakt i år vilket jag tycker är fint, men jag hade hellre sett en annan, nämligen Zecira Musovic. Visst är det Andersson som vinner SM-guld, kommandes från lilla Älta, MEN Musovic som var avsett för bänken i Rosengård, först bakom världsmålvakten Erin McLeod som skadade sig svårt i allra första matchen och sedan bakom Sofia Lundgren, Musovic fick rycka in och har spelat 12 av 20 möjliga matcher som startande målvakt. Lägg till att hon var skadad de första veckorna och att hon nu spelar även Champions League. Men för juryn har Musovics bedrift kanske varit en självklarhet som de inte lagt märke till. För mig har hon fått sitt genombrott i år. Ifjol gjorde hon toppmatcher mot Wolfsburg och vissa ville se henne redan i Kanada 2015, men när tränaren Jack Majgaard anlände till Sverige och Malmö fick Zecira nöja sig med bänken och titta på tyska Kathrin Längert. I år är det självklart att hion står. Det kvalificerar henne för mig till en nominering till årets genombrott. Och där borde hon kanske till och med vinna med udda målet mot Rytting Kaneryd.

Årets tränare: Yvonne Ekroth, Stellan Karlsson, Martin Sjögren

Alla tre är värdiga nominerade. Ekroth är uppstickaren, ingen förväntade sig att Djurgården skulle gå så bra. Karlsson är förädlaren, tränaren som har utbildat flera talanger och gjort landslagsspelare utav dem: Emilia Appelqvist, Irma Helin, Pauline Hammarlund, Hilda Carlén. Han har gjort Piteå till ett topplag. Sjögren är Sundhages efterträdare (tråkigt om det inte skulle fungera), han har för andra gången byggt ett mästarlag genom klokt agerande. Jag saknar ett fjärde namn, men vill dock inte stryka någon av de tre nominerade: Jonas Björkgren (Kvarnsveden) har gjort ett jobb som ingen, verkligen ingen av oss så kallade experter trodde var möjligt: Kvarnsveden är kvar i Damallsvenskan även nästa år. Jag kommer väl ihåg Upptaktsträffen på Berns i våras där många småfnissade åt Kvarnsveden som trodde att det skulle fungera med en trupp utan nyförvärv från Damallsvenskan.Som fnissade åt när Björkgren och lagkapten Denise Sundberg berättade om att ordet ”dåligt” var förbjuden i Borlänge och att de trodde att det skulle hjälpa dem att vara bra. Och var och en av dessa fyra tränare skulle vara en värdig vinnare.

Diamantbollen till slut. Här finns inga nominerade. Men förstås är Hedvig Lindal en kandidat som de flesta favoriserar. Hon har stor andel i att landslaget tog OS-silver i somras. Men jag kan även tänka mig att Lisa Dahlkvist kan vara hennes stora utmanare i år. Det var hennes straffar och främst den mot USA som vi kommer ihåg mest när fotbollsåret 2016 läggs till handlingarna. Vinner Dahlkvist, så borde hon skicka en väönlig hälsning till Hope Solo. Deras kommunikation i OS-kvarten var en härlig show.

P.S.: Jag vill gärna se ytterligare en kategori, nämligen årets nyförvärv. Det skulle vara spännande att se och belöna en spelare som har fullföljt eller överträffat alla förväntningar man hade när hon rekryterades. Priset går till Ella Masar McLeod såklart. Nominerad förutom henne är i min lilla egna kategori Tiffany Weimer och Mimmi Larsson. 

 

 

Annonser

Kvarnsveden aktiv under silly season

Tiffany Weimer och Elisabeth Addo kommer att förstärka Kvarnsvedens IK efter OS-pausen. Tiffany är en 31-årig ettrig och intelligent mittfältare från USA som har spelat i NWSL och dess föregångare WPS. ”Tiff” var även ett tag i AIK och inte minst har jag haft nöjet att skriva för henne under hennes tid som ansvarig utgivare at fotbollsmagasinet ”Our Game Magazine” – bl a gjorde jag långa intervjuer med Lotta Schelin, Christen Press, Dzsenifer Marozsan och Anita Asante för tidskriften och lite till. Härligt att hon kommer tillbaka till Sverige och att jag kommer att få möjligheten att träffa henne. Samtidigt blir det en klar förstärkning för Kvarnsveden och en signal att laget och klubben ska stanna kvar i Damallsvenskan.

Ghanas landslagsforward Addo är svårt att sia nånting om. Det är inte alltid lätt att integrera afrikanska spelare snabbt i en klubb, samtidigt som just Kvarnsveden har ju bästa exemplet i Tabitha Chawinga som är en av Damallsvenskans bästa anfallare.

Kvarnsvedens värvningar är således ett klat besked även till Mallbacken, Umeå och Kristianstad. De två sistnämnda lär dock knappast ha möjligheter att få in förstärkningar.

Även mästarna FC Rosengård har gjort klart med en ersättare till Sara Björk Gunnarsdottir. Det är Malmölagets Tyskland-connection som har fört Iva Landeka från Kroatien till klubben. Hon kommer nämligen från USV Jena. Där tränade hon under Rosengårds assisterande tränare Katja Gruelich. Anja Mittag var den första tyska spelaren i Malmö efter henne kom Paula Radtke, sedan målvakten Kathrin Längert och slutligen assisterande Gruelich. Med undantag för Mittag kom alltså alla från USV Jena. Katrin Schmidt får inte glömmas bort, men hon anslöt till Rosengård efter att Tyresö hade bestämt sig att satsa på Caroline Seger.

Intervju: Zećira Mušović

selfie_zec

Zecira Musovic efter matchen och intervjun och inför den åtta timmar långa bussresan – ändå på glad humör

Jag ska försöka att ‘ta med mig’ en intervju från varje match jag besöker framöver. Den kommer att vara inte direkt relaterad till matchen, då skulle den vara inaktuell efter 48 timmar, senast då.

Någon dag innan jag åkte till Borlänge såg jag att FC Rosengårds målvakt Zećira Mušović hade twittrat att hon faktiskt hadde bott i Borlänge och alltså skulle återse staden där hon levt ett antal år. Då bestämde jag mig. På matchdagen fick jag även veta att hon skulle starta matchen.

Mycket hade hon inte att göra när Rosengård vann med 4:0. De få situationerna där hon fick göra ett ingripande, gjorde hon det lugn och suverän. För ett år sedan, nej ett år och fyra månader snarare, då blev Zećira känt i hela damfotbollssverige. Hon fick starta mot tyska storlaget VfL Wolfsburg i kvartsfinalen av UEFAs Women’s Champions League och man hade mycket att tacka henne att Malmölagetr åkte hem från den tyska bilmetropolen med ett oavgjort resultat. 1:1. Returen slutade 3:3 och Rosengård gjorde en kanonmatch och bjöd ett av Europas två bästa damlag upp till dans. Alexandra Popp gjorde två mål för tyskorna och laget gick vidare tack vare bortamålsregeln. Den har funnits sedan 1965 och jag kom ihåg att jag försökte trösta Anja Mittag lite efter matchen och att vi diskuterade om bortamålsregeln inte var förlegat i vår tid. Jag tycker det.

När Djurgårdens damlag, då i Elitettan, spelade cup hemma mot Rosengård hade jag mitt första möte med Zećira. Det var den 21 april 2015 och Mušović var fortfarande 18 år gammal. Hon berättade för mig att sådana matcher, där hon inte hade mycket att göra var mycket viktiga för henne. Eftersom det ändå kan komma en eller två bollar där man plötsligt måste fokussera och göra en viktig räddning. En 18-ring som hade bestämt sig att bli en av världens bästa målvakter, som skrev i sin blogg (som just ju inte finns att tillgå pga av domänproblem, men kommer tillbaka) att hon har lärt sig otrolig mycket av Malmös och Rosengårds isländska legend Thora Helgadottir. Så skrev Zećira i bloggen att hon vill bli som Thora, fast liiite bättre.

Det gick inte spikrakt in i Pia Sundhages landslag som en del skribenter krävde inför VM 2015. Man ska förtjäna en landslagsplats och just Pia verkar tycka att man först ska gå genom alla tillgängliga ungdomslandslag. Sensommaren 2015 blev tufft. Rosengård tappade tre av sina viktigaste spelare: Anja Mittag, Therese Sjögran och Ramona Bachmann. Laget tappade poäng och osäkerheten  som fanns i hela laget spridde sig till 19-åringen. Och den nye tränaren Jack Majgaard Jensen bytte. Hade Marcus Tilly gett Mušović chansen, så bytte Jack tillbaka till rutinerade tyskan Kathrin Längert. 

Sedan lämnade Längert, men Rosengård valde inte att satsa på Mušović som första målvakt utan bestämde sig för att hämta en av de mest profilerade – kanadensiska Erin McLeod som tidigare hade spelat för Dalsjöfors i Damallsvenskan. Och när Erin skadade sig svårt så ringde sportchefen Therese Sjögran sin gamla landslagskompis Sofia Lundgren som fotbollsmässigt var arbetslös efter att Hammarby hade gått ner till Elitettan igen.

Lundgren stod i de viktiga matcherna mot Frankfurt i Champions League, mot Kvarnsveden nu var det 20-åringens tur. Vi träffas efter matchen i en halvmörk fotbollshall som ligger bredvid Ljungbersplanen. Fördelen är att det regnar inte och det är varmt.

28149994581_df6be42a86_k

Att en Rosengårdsmålvakt får fler skott under uppvärmning än under match är inte ovanligt

Så du föddes här?

  • Nej, jag är född i Falun, men jag växte upp i Borlänge, säger Zećira. Men vi flyttade till Skåne när jag var fem kanske. Så jag har inte jättemånga minnen, men kommer ihåg några ställen, Kupolen till exempel.

Första gången du kommer tillbaka?

  • Ja, faktiskt, jag har ingen som jag känner här, men det känns ändå lite speciellt, man har hört så mycket om det.

På sistone har Sofia spelat, du har spelat, finns det en uttalad första målvakt nu?

  • Vi har två bra målvakter. Vi jobbar tillsammans, spelar tillsammans och det har blivit så att vi får dela på matcherna. Tränaren vill ha igång två bra målvakter, det är fullt förståeligt och det är bra.

Det är ju mycket viktig för dig som vill stora saker i din karriär.

  • Verkligen, alltså speltid måste man ha. Träning är en sak, matchtid en annan sak.

Det var ju bra att du hann komma med i Pia Sundhages btuttotrupp till OS nyligen, även om du kanske inte hyste några större förhoppningar att verklingen få pke med till Rio?

  • Nej, jag hade faktiskt inga förväntningar att jag skulle komma med i den truppen heller. med tanke på att jag har varit skadad. Jag hade Rio som mål inför säsongen och innan jag blev skadad. Sen blev det som det blev och då hade jag inga förväntningar alls. Men det är jättekul att förekomma i diskussionerna.

När Rosengård bestämde sig efter Kathrin Längerts avgång att hämta Erin McLeod täönkte jag, oj, vad blir det för konsekvenser för dig?

  • Jo, jag tänkte samma sak. Jag visste faktiskt inte vem hon  var innan hon kom, men det kollar man upp ganska snabbt och så var det en av världens bästa målvakter som kommer att bli min konkurrent. Första tanken var, fan, det här kommer att bli svårt för mig. Men sen är det bara att vända det till nåt positivt och se möjligheterna i att få träna med en av världens bästa. Det är det jag vill bli så varför inte lära sig det direkt.

Men du längtar ju efter landslaget, eller hur.

  • Nej, inte på samma sätt. Mitt första mål är Rosengård. Visst har jag landslaget som en dröm, men det får komma när det kommer.

För mig kommer det säkert förr eller senare en anledning att återuppta dialogen med Mušović som i mitt tycke är den unga målvakten med det största potentialet.

Gråhns överraskningen i Sundhages trupp

27862500062_7d690243bd_kI kväll presenterade Pia Sundhage sin trupp bestående av 18 + 4 spelare som ska vinna medalj i sommar-OS i Rio om några veckor.

Som väntat blev det inga överraskningar. Jo, en pytteliten faktiskt. 29-åriga Lina Nilsson från mästarna som åkt lite in och ut på senare tid, åkte ut ur truppen till förmån för 23-åriga Hanne Gråhns från KIF Örebro, en spelare med hittills endast 31 matcher i Damallsvenskan.

Det måste ha varit attityden, eftersom Sundhage sade: – – rutin och resultat är viktigt men inställning är allt.

När jag räknar ihop Lina Nilssons damallsvenska matcher från 2008 och framåt kommer jag på 172 matcher. Dessutom 72 landskamper mot 0 landskamper. Inställning går före rutin, säger förbundskaptenen.

Annars absolut inte en enda överraskning, men Pia Sundhage har aldrig varit en tränare som överraskar i laguttagningar.

I målet blev det Hedvig Lindahl och Hilda Carlén. Många förordade Sofia Lundgren som just nu är målvakt nere i Malmö, men det sägs att Lindahl och Lundgren inte riktigt går ihop. I förhållandet till Carlén är Lindahl ohotad etta. Lundgren har alltid varit ambitiös och ville ta förstaplatsen. Ibland är inställningen kanske inte allt. Men Hedvig har utvecklats till en bra målvakt på senare år och vunnit allt mer säkerhet.

Försvaret formas av Linda Sembrant, Emma Berglund, Nilla Fischer, Jessica Samuelsson, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson. Tre gånger Linköping där. Lite överraskande kanske att Jonna Andersson gick rakt in och att Amanda Ilestedt hamnade på en reservplats, men lagledningen tänkte nog matematik här. Tre innerbackar och tre ytterbackar.

Inga överraskningar heller i mittfält och anfall. Små kanske. Knappt någon har kommenterat att förbundskaptenen har uppenbarligen insett att Elin Rubensson bör spela framför backlinjen och inte som en del av den. Hon har försökt länge, till och med bett klubbtränaren Stefan Rehn att låta Rubensson vara ytterback i Göteborg, men Rehn ville inte det. Nu är Rubensson även mittfältare i landslaget igen.

Att Kosovare Asllani, Lotta Schelin,  Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Sofia Jakobsson och Olivia Schough är med var givet. Även om en hel del förbundskaptener därute har Schough som reserv eller till och med utanför. 2016 har hon inte alls spelat lika bra som förra året då hon hade Gaelle Engamanouit bredvid sig i anfallet. Men Schough är det svenska svaret på Tysklands Lukas Podolski, glädjespridaren och feeelgoodspelaren som ser till att alla från Manuel Neuer till Mariö Gomez får bra humör. Ariane Hingst hade en liknande roll i hennes sista rurnering 2011, men tyvärr räckte det inte längre än till kvartsfinalen. Sådana personligheter behövs, fotboll är en lagsport. Men Stina Blackstenius är många gånger målfarligare än Olivia Schough och lär ändå inte få spela från start is OS.

27887045971_d775005c74_b

Fridolina Rolfö gick före Pauline Hammarlund

Spännande var alltså endast frågan om det blir Fridolina Rolfö eller Pauline Hammarlund och vi känner våran förbundskapten och satsade rätt på Rolfö. Men ändå så får båda åka till Brasilien, ‘Pallo’ som reserv.

Jag har inte glömt Emilia Appelqvist. Hon opererades för några veckor sedan och i söndags fick hon spela 45 minuter på Stadion mot Umeå och till och med göra mål och Pia Sundhage satt på läktaren och tittade endast på Appelqvist. Hon höll och fick plats nummer 18. Reservmålvakt blev helt väntad Eskilstunas Emelie Lundberg. 

Den svenska truppen var svårt att ta ut, säger Sundhage. Jag tycker att det är förhållandevis lätt. Vi har inte mer än 20-25 spelare som konkurrerade om 18 + 4 platser. De andra i bruttotruppen som försvann är bra, men av olika skäl så hade de ingen chans.

Personligen hade jag kanske valt Nathalie Björn före Hanna Gråhns som reserv. Björn är med inställning och beslutsamheten Sveriges kommande stjärnback. Oavsett om hon spelar i mitten eller på kanten. Hade varit bra för henne att få vara med. Tove Almqvists och Michelle de Jongs tid kommer. De Jong borde kanske byta klubb (sorry, Örebro) för att ta nästa steget. Hon skulle passa bra i Linköping som satsar på svenska talanger och successivt bygger ett lag.

Petra Andersson hamnar klart bakom Dahlkvist, Seger, Appelqvist och de Jong. Malin Diaz har klart tappat i år och kommer inte med bland de 22. Mimmi Larsson är bra, men konkurrensen där framme är stort. Emma Lundh är långt borta i Liverpool och spelar inte i startelvan, får endast inhopp nuförtiden. Jenny Hjohlman är fortfarande skadad och spelar inte för tabelljumbon Umeå IK. Josefin Johansson fick samma öde som Andersson.

27830208986_b2b2db3057_k

Zecira Musovic hamnade utanför nettotruppen

Och Zecira Musovic?  Sveriges kanske mest lovande målvakt spelar inte heller i startelvan i sitt Rosengård. Först kom Kathrin Längert tillbaka i somras när nye tränaren Jack Majgaard Jensen tog över. Musovic blev bänkad igen. Sedan skrev man kontrakt med redan skadade Erin McLeod som sedan korsbandsskadade sig i första matchen, men ändå ytterligare ett tecken till Zecira att man inte såg henne som etta. Sedan hämtade man snabbt in arbetslösa Lundgren som ersättare till McLeod. Zecira Musovic borde kanske fundera om att söka sig bort från Rosengård nästa år. Hon borde kunna stå som etta i d flesta lag. Hon kanske måste göra en Rubensson för att hamna i landslaget.

De som var helt utanför? Lina Hurtig och Marija Banusic. Två av Sveriges största talanger som fortfarande inte har infriat vad de lovade när de var 16, 17 år.

Blir det medalj? Klarar man av gruppspelet är allt möjligt om man får en överkomlig kvartsfinalmotståndare.