Etikettarkiv: Johanna Rytting Kaneryd

Inför omgång 18

EbbaEbba Wieder avgjorde den första matchen i UWCL mot rumänska Cluj. Det blev bara 1:0 till Rosengård, men segern i Rumänien var välförtjänt och åttondelsfinalen är väldigt nära. Lotta Schelin är fortfarande skadad efter den nackskada hon fick mot LB 07 före EM i Holland.

Trots nacksmärtor fick Lotta spela i EM, men efter turneringen i Holland har hon varit sjuk och sjukskriven fram till nu och enligt Therese Sjögran är det inte direkt sannolikt att L8 kommer att spela något mer den här säsongen. Huvudskador är allvarliga och väldigt svårt att bedöma. Rosengård har erfarenhet av detta. Kirsten van de Ven, som i veckan blev korad till manager för det holländska landslaget, fick en huvudskada i Tyresö innan hon flyttade till Malmö och den kom igen och igen och ställde till det för Kirsten.

Pia Sundhage lät Lotta Schelin spela med smärtstillande i EM. Därefter var det slut för 33-åringen. Istället för att prata om detta pratade Sundhage i veckan om att det tränas alldeles för lite i Damallsvenskan. Piteås tränare Stellan Carlsson, årets damfotbollstränare i Sverige 2016, håller inte med Sundhage. Precis som den här bloggen tycker Carlsson att de socioekonomiska förutsättningarna för tjejer och kvinnor är alldeles för dåliga. När hans lag kommer tillbaka från matchen i Borlänge natten mellan söndag och måndag måste många av spelarna plugga eller jobba efter endast några timmars sömn.

Jag tror för övrigt inte heller att det var bättre förr när Pia spelade. Jag tror att dagens damallsvenska spelare är mycket bättre tränad än spelarna var på 80-talet.

Nu spelas den 18:e omgången i Damallsvenskan.

KIF Örebro – IF Limhamn Bunkeflo 7/10, kl 1500 (Behrns arena)

It’s now or never. KIF har spelat bra i de senaste två matcherna. LB 07 befinner sig i en liten formsvacka med två förluster i rad. Vinner Julia Spetsmark och & Co. inte i morgon tror jag att det blir Elitettan 2018. Men de vinner och spetsar till bottenstriden.

Mitt tips: 2:0

Vittsjö GIK – Kopparbergs/Göteborg FC 7/10, kl 1500 (Vittsjö IP)

Ett formstarkt Vittsjö och ett Göteborg som kommer i ett mycket allvarligt läge. Jag ser inte hur KGFC ska vinna den här matchen och mycket väl kan Göteborg vara jumbo efter 18 omgångar om Linda Sällström gör ytterligare ett mål i hennes bästa år i karriären.

Mitt tips: 2:1

Eskilstuna United – Kristianstads DFF 8/10 kl 1400 (Tunavallen)

Försöker Eskilstuna att ta andra platsen som skulle leda till spel i Champions League? Och hur ska de lyckas mot KDFF som har stort självförtroende efter nio poäng från de senaste tre matcherna där lagets allra första vinst över FC Rosengård (fd LdB FC Malmö, fd Malmö FF inkluderad) var grädden på moset.

Mitt tips: 1:1

FC Rosengård – Djurgården 8/10 kl 1500 (Malmö IP)

Tillbaka från Rumänien är detta FCR:s tredje match på en vecka. Djurgården är ingen lätt motståndare, men deras problem är att det är främst Mia Jalkerud som gör mål och sällan någon annan just nu. Samtidigt är Johanna Rytting Kaneryd i storform. Rosengård MÅSTE vinna för att inte förlora SM-guldet och för att inte låta Eskilstuna komma närmare. De vinner, men det blir svårt.

Mitt tips: 2:1

Kvarnsvedens IK – Piteå IF 8/10, kl 1500 (Ljungbergsplan)

Ännu en ödesmatch för KIK som behöver en vinst för att öka avståndet till Göteborg och Örebro. Man gör mål, men man släpper in alldeles för många. Mot Piteå som kan bli trea i år är det mycket svårt att näta. Men Tabitha Chawinga hittar hål i alla försvar och systern Temwa hjälper henne med hittills tre assist på två matcher.

Mitt tips: 1:0

Linköpings FC – Hammarby 8/10, kl 1600 (Linköpings arena)

Sju poäng behöver LFC för att sensationellt försvara sitt SM-guld. Jag har väldigt svårt att se att Linköping behöver fler än fyra poäng på söndagen vid 18-tiden. Hammarby kämpar fantastiskt, men Linköpings kreativa kapacitet är mycket större. Anna Oskarsson mot sitt gammalt lag.

Mitt tips: 3:1

 

Annonser

Gerhardssons trupp inför Danmark och Ungern

johanna

Djurgårdens Johanna Rytting Kaneryd åter igen i Peter Gerhardssons trupp

Peter Gerhardsson har alldeles nyss tagit ut sin trupp till VM-kvalmatcherna mot Danmark (i Göteborg) och Ungern (i Borås).

Hilda Carlén, Hedvig Lindahl, Zecira Musovic

Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Emma Berglund, Mia Karlsson, Amanda Ilestedt

Caroline Seger, Fridolina Rolfö, Stina Blackstenius, Elin Rubensson, Marija Banusic, Lina Hurtig, Julia Spetsmark, Hanna Folkesson, Kosovare Asllani, Johanna Rytting Kaneryd, Julia Roddar, Mimmi Larsson

Lotta Schelin är fortfarande skadad och därför inte med i truppen. I övrigt saknas framför allt Lisa Dahlkvist och Olivia Schough från Pia Sundhages tid.

Sju poäng

DSC01048

Kristine Minde gör 1:0 till Linköping efter en perfekt passning av Kosovare Asllani

Med 15 poäng att spela för kvar så räcker det att Linköpings FC vinner sju av femton för att försvara SM-guldet från 2016. På söndagen vann LFC borta med 2:1 över ett starkt Djurgården. Kristine Minde och Anna Oscarsson gjorde målen, Mia Jalkerud reducerade.

Det var en ganska jämn match, men med ett Linköping som är snäppet vässare och som kunde lägga in ytterligare en växel när det var nödvändigt. På så sätt är segern förtjänt.

De bästa spelarna i respektive lag var Johanna Rytting Kaneryd och Katrin Schmidt för Djurgården och Kosovare Asllani för gästerna. En match på hög nivå, roligt att se att Djurgården kryper allt närmare topplagen som inte kan promenera hem en seger mot Stockholmslaget. Kommande söndag blir det ingen lätt uppgift för FC Rosengård att ta emot DIF. Ett DIF som är dock rätt så beroende på vassa Mia Jalkerud medan Linköping till exempel har flera som kan avgöra en match.

Skönt att notera att Irma Helin blev inbytt efter ett långt skadeuppehåll. Claudia Neto däremot fanns inte med i truppen.

Julia Zigiotti Olme gjorde matchens enda mål mot Eskilstuna United och efter att hon har blivit matchhjälte mot FC Rosengård under våren så gjorde hon det alltså igen. Hammarby har nu fyra poängs försprång på Kopparbergs/Göteborg FC som fick endast 2:2 hemma mot Kvarnsvedens IK.

Och jumbon KIF Örebro spelade åter igen minst en bra halvlek, men gjorde inga mål på LF Arena. Det gjorde dock Faith Ikidi, två stycken och därför vann Piteå med 2:0 och gick om Djurgården på fjärde plats.

 

Förändring tar tid – ingen revolution

Hurtig

Lina Hurtig

Med några timmars avstånd till Peter Gerhardssons första trupputtagning är jag fortfarande upprymd och tror att det här kan gå vägen. Men jag skulle ändå inte prata om en revolution som bloggarkollegan Johan Rydén har gjort, även om jag förstår hans entusiasm. Jag såg uttagningen i smyg på jobbet och när Peter först presenterade målvakterna och sedan backarna då fick jag en lottokänsla, en känsla som någon måste få som har allt rätt medan dragningen pågår.

Målvakterna Hedvig Lindahl , Hilda Carlén och Zecira Musovic – rätt. Backarna Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson, Jessica Samuelsson, Natalie Björn, Linda Sembrant – rätt. Det började med tio av tio, sedan la han till en åttonde back, Kristianstads duktiga Mia Carlsson. 

Hanna Glas och Emma Berglund försvann från Pia Sundhages tid. Båda kommer troligtvis inte att försvinna för gott ur landslagets krets. Berglund har alla möjligheter att spela in sig igen även om hon valde en klubb som inte kommer att spela Champions League 2017/18. I ett längre perspektiv ser jag Amanda Ilestedt som den spelare som kommer att ersätta 33-åriga Nilla Fischer i backlinjen.

Seger

SvFF:s ordförande viskar i Caroline Segers öra

Och då är vi inne på temat generationsväxling och revolution. Sverige har i sin historia aldrig upplevt en revolution och jag tror inte att den kommer nu. I och med att kvartetten Lindahl, Fischer, Caroline Seger och Lotta Schelin har aviserat att de tänker fortsätter i landslaget betyder det ju att de tongivande spelarna är kvar med sin värdefulla erfarenhet, med sin rutin och med sina spetsegenskaper.

Vanligtvis slutar spelare som har varit med i ett landslag under en längre tid efter en stor turnering som VM, EM eller Olympiska spel. Segers och Schelins lagkompis Anja Mittag bestämde sig nu efter EM i Holland – ett klokt och smart beslut som passar till Mittags spelintelligens. Hon slutade som spelare i startelvan, vem vet vad som händer de närmaste två åren och vilka unga spelare som kommer efter i Tyskland.

Sara Thunebro slutade efter VM i Kanada 2015, Även Sveriges mesta landslagsspelare Therese Sjögran, numera Caroline Segers och Lotta Schelins chef i Malmö, lät åttondelsfinalen mot Tyskland i Ottawa (1:4) vara det sista hon gjorde i blågult. Victoria Sandell Svenssons sista framträdande i landslaget var kvartsfinalen mot Norge (1:3) i Helsingfors. Även internationella spelare som franska Camille Abily och Skottlands målvakt Gemma Fay lät EURO 2017 vara avslutningen på landslagskarriären. Jag skulle kunna rabbla upp många fler exempel och säkert hittar ni även motbevis som till exempel Malin Moström som avslutade fotbollskarriären med säsongen 2006 både i Umeå och i landslaget med ett stundande VM i Kina lite mer än ett halvår senare.

Hur som helst så talar mycket för att kvartetten Lindahl, Fischer, Seger och Schelin har VM 2019 i sikte. I den franska sommaren är de då mellan 34-36 år gamla. Ingen av dessa spelare kommer att nöja sig med en plats på bänken eller på läktaren om de blir uttagna.

Missförstå mig rätt. Caroline Seger gjorde en mycket bra match i går mot Sveriges just nu kanske näst bästa lag (detta med facit i handen att Rosengård vann båda matcher över Linköping i år – dessutom på bortaplan). Hon är viktigt mot Danmark även om man måste säga att även henne begränsningar blev tydliga i EM när Holland vann kampen om mittfältet med snabbare, tekniskt bättre och yngre spelare. I Sverige finns det dock ingen konkurrens.

Asllani

Kosovare Asllani en av fyra centrala mittfältare i truppen

Jag tror också att den första kvalmatchen mot Danmark kommer alldeles för snabbt för Peter Gerhardsson. De hade varit skönare med en match till mot Ungern och ytterligare en mot Ukraina kanske. Men danskorna kommer till Sverige i slutet av oktober och de kommer med sin anfører Pernille Harder, med Nadia Nadim som leder ett starkt lag som kommer att kräva allt av Sverige. För första gången på väldigt länge, kanske någonsin, är den första platsen i en kvalgrupp inte given för ett svenskt lag.

I den matchen kommer Gerhardsson nog att förlita sig på kvartetten och fler spelare med rutin. Kommer han att göra det?

Resan till Kroatien är lång, de stannar nästan en hel vecka i landet innan man spelar matchen. Och Gerhardsson har flera gånger i dag poängterat att han inte tog ut nio nya spelare utan 23 nya, eftersom alla är nya för honom. Det är ett skönt sätt att säga att alla får sin chans.

Två tunga namn saknas. Lisa Dahlkvist och Olivia Schough. Båda var favoriter under den gamla lagledningen, men båda är nu utanför och det är ett bra beslut. Lisa Dahlkvist har tappat mycket, ledde inte sitt lag KIF Örebro och spelade inte heller ett godkänt EM. Olivia Schough saknar skärpa både i inlägg och avslut och hennes tajming är ibland riktigt kass. Jag antar ändå att utanförskapet kommer som ett tungt slag för båda.

I en intervju med SVT säger Dahlkvist: ”Jag vill absolut spela i landslaget och jag ser mig själv som en landslagsspelare. Jag vill spela många landskamper till.”

Lisa Dahlkvist var med oavbrutet sedan 2009 i landslaget och har helt tydligt en annan bild av sig själv och hennes prestationer än vad omvärlden har av henne. Där har nog Peter Gerhardsson gjort sig lite opopulär. Men det är nog det vad jobbet innebär. Att fatta beslut som förstås inte alla gillar. Att spela i landslaget är ingen självklarhet längre tycks det som. Att peta Dahlkvist är inte bara en fingervisning mot spelaren att hon behöver höja sig (vilket hon säkert kan), det är även en fingervisning åt alla andra att man inte kan ta en plats i startelvan eller truppen för given.

Ändå så kan startelvan mot Kroatien se väldigt bekant ut. Eller vad sägs om Lindahl, Samuelsson, Fischer, Sembrant, Andersson, Seger, Asllani, Folkesson, Spetsmark, Blackstenius, Rolfö.

Jag saknar Elin Rubensson i truppen. Definitivt. Men i hennes roll som central mittfältare finns redan fyra uttagna. Det är även därför Gerhardsson petade Dahlkvist. Och han lär inte vill ha Rubensson som ersättare på en ytterbacksposition. Vad händer med henne framöver? Beroende på hur det går för Göteborg borde hon kanske spela i en klubb som är på den övre halvan av tabellen. Hammarby som kämpar mot nedflyttning var senast en jämn motståndare för Göteborg.

Jag förstår att Pauline Hammarlund är utanför just nu – hon gör för få mål. Hon finns säkert i anteckningsboken, men i konkurrens mot Blackstenius, Rolfö och Banusic är hon nummer 4. Mimmi Larssons uttagning är lite överraskande – även hon är inte i sitt livs form direkt.

Malin Diaz är inte med, hon var i min bok, men kanske vill hon fortfarande inte, kanske tyckte Gerhardsson att formen inte var topp den senaste tiden, någonting som jag skulle förstå. Hela Eskilstuna har inte haft en rolig sommar och tappat mycket mark på LFC och FCR.

johannaSkönt att Tove Almqvist och Johanna Rytting Kaneryd är med – två absoluta framtidsspelare som måste föras in i landslaget. Det är mycket i Peter Gerhardssons trupp som är framtidsinriktat. Samtidigt som han får och måste balansera generationerna och hierarkin inom laget. Detta kräver inte bara fotbollskunskap utan även mycket psykologi.

Inte bara Dahlkvist och Schough saknas av den inre kärnan utan även Lotta Schelin. Där påpekade Gerhardsson att han hade pratat med Lotta i telefon och hon hade sagt att hon nog inte blir helt återställd fram till matchen mot Kroatien. Varpå förbundskaptenen bestämde att det är bäst för alla parter att Lotta vilar och tränar upp sig för att förhoppningsvis vara fit for fight mot Danmark i oktober. Även detta en helomvändning som FC Rosengård säkert gillade. Spelaren som spelade med smärtstillande under EM kan äntligen vila och bli frisk igen och spela i den vita tröjan innan hon spelar i blågult igen. Landslaget kommer framöver satsa på friska spelare och man har redan nu hört från några klubbar att de tycker att kommunikationen mellan förbundskaptenen och dem har börjat bra.

Sist: Pia Sundhages trupp i Holland var i genomsnitt 26,91 med den i särklass äldsta startelvan i hela turneringen. Tredje yngsta laget vann turneringen. Peter Gerhardssons första trupp är i genomsnitt 25,08 år gammal, nästan två år yngre alltså. Vi är på väg!

 

The Times They Are A-Changin’: Gerhardssons trupp

27488349134_6778775450_oHilda Carlén, Hedvig Lindahl, Zecira Musovic

Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Mia Carlsson, Natalie Björn

Caroline Seger, Petra Andersson, Hanna Folkesson, Kosovare Asllani, Stina Blackstenius, Mimmi Larsson, Julia Spetsmark, Lina Hurtig, Marija Banusic, Fridolina Rolfö, Tove Almqvist, Johanna Rytting Kaneryd

Kommentar senare. Gud, vad glad jag blev!

Addo + Chawinga gånger 2

DSC08680

Tabitha Chawinga kvitterar till 1:1

Kvarnsvedens IK tog säsongens första trepoängare på lördagen genom att vinna med 2:1 borta över Djurgården på Stockholms stadion. Två mål av Damallsvenskans bästa forward Tabitha Chawinga som två gånger frispelades perfekt av Elisabeth Addo. Det är mycket tack vare duon från Malawi respektive Ghana som de tre poängen fick åka med på bussen till Borlänge, men segern är även en stark laginsats.

Bortalaget började bäst och det kändes som om tränaren Jonas Björkgren hade skrivit in i matchplanen att hans lag skulle satsa på bollinnehav, att ha bollen så länge som möjligt i den andra planhalvan och att så många spelare som möjligt skulle flyttas framåt. De första tio minuterna dominerades av KIK, sedan kom Djurgården bättre in i matchen och i den 20:e minuten blev det straff och ett rött kort mot Johanna Axfelt. Domaren Tess Olofsson bedömde att Axfelt förhindrade en klar målchans för Djurgården genom ett hands och använde regeln till punkt och prick. Det kändes lite hårt mot Axfelt och Kvarnsveden och matchen led fram till halvtidsvilan av utvisningen. Sheila van den Bulk förvaltade straffen säkert, men spelet på båda sidor var inte alls skönt att se resterande 25 minuterna.

Djurgården förmådde inte att överta den fulla kontrollen och Kvarnsvedens kaxighet från matchens början var förstås försvunnen. I den andra halvleken hade Djurgården fler chanser, prickade ribban när Hallbera Gisladottir sköt och Lina Lundqvist touchade bollen mot ribban, men Kvarnsveden spelade upp sig igen och var hela tiden farlig. Respekten för Tabitha Chawinga från Djurgården försvaret kändes i hela arenan och alltid när 20-åringen från Malawi fick bollen ville Djurgårdsdefensiven så snabbt som möjligt bli av med bollen och ha den så långt möjligt ifrån Chawinga.

DSC08558

Teknika och rörliga Elisabeth Addo mot Katrin Schmidt

Efter en timme nådde utmärkta Elisabeth Addo Chawinga med en snabb och perfekt passning och när Tabitha kommer rättvänt mot mål blir det tufft för alla försvarare  Sverige. Chawinga sprang bort från Petronella Ekroth spelade förbi Gudbjörg Gunnarsdottir och la bollen kyligt in i nätmaskarna – 1:1.

Den sista halvtimmen räknade jag fler målchanser för Djurgården, men hemmalaget övertygade inte. Laginsatsen var definitivt bättre hos Kvarnsveden där många gjorde en bra match. Jag vill bara nämna lagkaptenen Robyn Decker och Armisa Kuc. Och förstås Addo och Chawinga som tillför spetskompetensen som behövs för att vinna en match som egentligen kändes förlorad efter 20 minuter. Det är hela KIK som gör att Djurgården endast leder med uddamålet, men det är det afrikanska radarparet som vänder matchen med sina assist och mål. En kollektivinsats och en rättvis seger. Även om det är väldigt olyckligt för Djurgården att Chawinga gör segermålet på övertid – mot stackars reservmålvakten Petra Kümin. Chawinga hamnade åter igen i ett friläge sprang bort både från Ekroth och van den Bulk och spelade bollen mellan benen på Kümin som dock inte behöver känna någon skuld här. Gudbjörg Gunnarsdottir försökte spela matchen klar, men hon hade väldigt ont i ena benet och fick lämna planen 20 minuter före matchens slut.

Djurgården hamnar nu på näst sista plats med endast Hammarby bakom sig. En mardrömsstart för Stockholmslagen. Hammarby kan i morgon ge jumboplatsen till Djurgården som möter Kristianstad hemma härnäst. Då är seger ett måste för Stockholmslaget för att vända den negativa trenden. Tränaren Joel Riddez envisas med att låta Sheila van den Bulk spela högerback trots att hon fungerade utmärkt som mittback i förra årets upplaga av DIF. Paret Ekroth – Kim Sundlöv agerar mittbackar i år utan att ha samma säkerhet som förra årets variant Ekroth – van den Bulk. Chawinga vann många löpdueller mot backlinjen, men det gör hon även mot många andra backlinjer. Framåt har annars så säkra målskytten Mia Jalkerud måltorka och väntar fortfarande på sitt första mål i årets serie. Även Katrin Schmidt är inte lika självklar bollvinnare och spelfördelare som i fjol. Det går en viss osäkerhet genom alla led just nu. Just nu bekräftas tyvärr intrycket från årets försäsong att man egentligen inte än är klar för serien. Att man bygger fortfarande och att avstämningen kommer att ta någon vecka till. Att Damallsvenskans bästa målvakt skadade sig i dag är inte heller ett bra tecken. En förmodad sträckning i ljumsken tar ungefär en vecka att läka och då är nästa match mot KDFF i fara. Vi fick ett bra besked i dag: Johanna Rytting Kaneryd är på väg tillbaka till fjolårets form – hon gjorde sin hittills bästa match i år.

Dagens tredje match vann Linköping genom ett sent mål av Tove Almqvist med 2:1. 12 poäng och full pott för mästarna alltså. Marija Banusic gjorde ett tidigt ledningsmål mot sitt gamla lag men skadade foten i duellen med målvakten Brett Maron. Amanda Edgren kvitterade genom sitt tredje mål för säsongen, men LFC vann alltså ändå. Tyvärr avbröts damallsvenskan.tv s sändning från Kristianstad och den största delen av andra halvleken går inte att se, även segermålet för LFC hamnade i sändningsavbrottet.

 

Djurgården slog Uppsala 3:1

32936743814_0ed706f1b2_k

Katrin Schmidt dundrar in 3:1 till Djurgården mot IK Uppsala

Nästan en timme såg Djurgården och IK Uppsala fotboll (fd IK Sirius’ damlag) ut som två lag som spelar i samma serie. Matchen var jämn och båda hade ett fåtal målchanser. Men under större delen av andra halvleken visade det sig att det är Djurgården som spelar i Damallsvenskan och att Uppsala är från Elitettan.

Lidingövallen var spelplatsen och drygt 60 åskådare hade tagit ut sig på ön på lördagskvällen. Där har Djurgården även i fjol spelat sitt genrep inför serien. Då var man nykomling och förlorade mot en av seriens favoriter, Linköpings FC, med hela 1:6. Det var ett dystert besked inför ett år som sedan gick över förväntan bra för Stockholmslaget. I går blev det vinst efter mål av Johanna Rytting Kaneryd (2) och Katrin Schmidt, men man har lite samma känslor inför seriestarten. Alla matcher mot konkurrenter från Damallsvenskan slutade med förluster i år: Linköping 1:3, Eskilstuna 1:2, KIF Örebro 1:3 och Hammarby 1:3.

Men nye tränaren Joel Riddez kan ta med sig några positiva saker från i går: Både Katrin Schmidt och Johanna Rytting Kaneryd gjorde en bra match. Framför allt Schmidt visade varför Pia Sundhage gjorde rätt att ta ut henne ytterligare en gång till landslaget. Precis som i Hammarby för två år sedan hade hon en annan roll än i Rosengård – spelade delvis väldigt offensivt och stod flr ett par heta målchanser, bland annat hade hon också ett stolpskott. Jag skulle gärna se Schmidt även som lagkapten, åtminstone under den tid då Emilia Appelquist är på rehab och det är flera månader. Ingen annan utespelare har så mycket erfarenhet och ingen annan har spelat så många år inom toppfotbollen och vunnit SM-guld. Gudbjörg Gunnarsdottir förstås är Djurgårdens trygga målvakt som i dagarna åker först till Slovakien och sedan till Nederländerna för att spela två landskamper med sitt Island.

Det känns att landslagsuppehållet för en del spelare, inte bara i Djurgården, är väldigt dåligt tajmad med Damallsvenskans start den 16 april. Just nu skulle många klubbar behöva sina landslagsspelare för att finslipa detaljer, försöka rätta till det som ännu inte fungerar. I Djurgården är försvarsspelet ett problem just nu. Det sker för många felpassningar framåt vilket sätter hela laget under press, även mot IK Uppsala som alltså spelar en division lägre. Samma spel mot Piteå IF om två veckor och de 3-4 chanserna som Uppsala hade resulterar i baklängesmål.

Förhoppningsvis är även Mia Jalkerud tillbaka från start då, eftersom alla andra behöver alldeles för många försök för att göra mål. Jalkerud är en klinisk avslutare som har en målinstinkt som finns inte ofta inom svensk damfotboll.

Jag har sett för många säsonger damfotboll för att dra slutsatsen att Djurgården kommer att spela mellan 7-10:e plats i år. Efter det jag sett känns det lite så, men försäsong och säsong är två skilda världar ibland. Till och med lag och spelare som har vunnit allt under försäsongen har sedan haft stora problem när man verkligen spelade om poäng. I Djurgården finns det en hel del ”byggarbetsplatser” som vi säger i Tyskland, men samtidigt finns det kvalitetsspelare i varenda lagdel.

33738862986_4d049cd961_k

Sara Back hade koll på det defensiva spelet för IK Uppsala

IK Uppsala fotboll ser riktigt bra ut, de borde definitivt spela i övre halvan av Elitettan. Målet gjordes av Therese Simonsson som fick en passning av målvakten Lovisa Koss. Och så ledde Uppsala nästan 30 minuter mot Djurgården på bortaplan. Backen med världens mest lämpade backnamn, Sara Back, sa till klubbens hemsida: ”Det var en tuff match mot ett bra lag. Jag tycker att vi i långa stunder får till ett bra och stabilt försvarsspel, men till nästa match hoppas jag att vi kan hålla i bollen och på så sätt få lite längre anfall.” Det är jag ganska säker på att de får till, eftersom motståndet i Elitettan är inte detsamma och de saknar bollvinnare som Katrin Schmidt. 

Lagkapten Moa Mattsson imponerade som vanligt, en spelare som hunnit fylla 24 år och som man gärna skulle se i Damallsvenskan någon gång. Samma gäller förstås backen Back.