Etikettarkiv: Hedvig Lindahl

Sverige slog Norge

44945184852_e6804c68ab_kSverige vann gårdagens träningsmatch med 2:1 över Norge. Jag har inte sett matchen, men resultatet är bra. Norge har precis vunnit sin VM-kvalgrupp med europamästarna Nederländerna som tvåa. Europamästarna som i skrivande stund har påbörjat sin första semifinalmatch om Europas sista kvalplats mot Danmark i Breda.

Olivia Schough gjorde det första svenska målet, det andra var ett självmål. Veteranen Isabell Herlovsen reducerade i andra halvleken. Startelvan som Peter Gerhardsson mönstrade var i stort sett den bekanta:

Hedvig Lindahl, Linda  Sembrant, Hanna Glas, Nilla Fischer, Magdalena Eriksson, Julia Karlernäs, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Anna Anvegård, Mimmi Larsson, Olivia Schough.

Fem byten körde Gerhardsson och assisterande Magnus Wikman: Elin Rubensson för Karlernäs, Stina Blackstenius för Larsson, Julia Zigiotti Olme för Jakobsson, Kosovare Asllani för Anvegård och Sandra Adolfsson för Schough (det blev endast fyra minuter och tilläggstid för Adolfsson). Det är Asllani, Blackstenius och Rubensson som även dem kan mycket väl dyka upp i nästa startelva i matchen mot Italien på tisdag. Den matchen spelas i Cremona, drygt en och en halv timmes bilfärd sydost om Milan.

Jag såg inte matchen mot Norge, men Aftonbladets Frida Fagerlund såg matchen som ett styrkebesked: ”Ur vägen, här kommer Sverige,” summerar hon och lovordar inställningen. Peter Gerhardsson tycker att Sverige måste höja sig framför allt i det offensiva spelet, men överlag verkar han nöjd med vad han åstadkommit än så länge: ”Jag upplever gruppen som väldigt stark, med en tro på det vi håller på med. Vi hade nio vinster, två oavgjorda och en förlust av tolv spelade. Nu tio vinster. Så varje vinst bygger förstås självförtroende,” säger han efter gårdagens match.

Olivia Schough gjorde sin 69:e landskamp och sitt tionde mål för Sverige och var nöjd att hon ett år efter Gerhardsson tillträdde åter igen är ett etablerad namn i landslaget. Trion Lindahl, Fischer och Seger är fortfarande lagets odiskutabla ryggrad och har nu spelat 511 landskamper sammanlagt. Det är dessa tre plus Asllani (119 landskamper), Sembrant (102) och S.Jakobsson (93) som utgör kärnan även för nästa års VM.

Expressens Anna Friberg skrev inte så mycket om matchen utan mer om FIFA:s fortsatta ignorans mot damfotbollen. Om matchen blev det: ”Sverige vann, utan att imponera. Norge, de var inte ett dugg bättre. ”-

FIFA har ju tillåtit att nästa års VM-final som spelas i franska Lyon kolliderar med herrarnas Copa America final i Brasilien som även den kommer att spelas den 7 juli 2019. På samma dag kommer även CONCACAF (Nord- och Centralamerikas förbund) spela finalen i herrarnas Gold Cup.

 

 

Annonser

Nilla flyttar hem

41632713381_e842f93086_kDagens damfotbollsnyhet är att VfL Wolfsburg, Linköpings FC och Nilla Fischer har meddelat att denna sjätte säsong blir den sista för henne i den europeiska toppklubben. Familjen har bestämt sig att flytta hem med barnet där släkten finns.

Efter VM 2019 kommer Nilla Fischer då att spela för Linköpings FC. Hon sägs ha fått ett tvåårskontrakt Nilla är 34 år gammal.

Det är en win-win-win situation. För Wolfsburg som kan söka efter en bra, yngre och snabbare ersättare som behövs på den nivån även om Fischer hade kontrakt fram till sommaren 2020. För Fischer som kommer hem till familjen. Och för Linköping som får in en mittback med tetrabyte av rutin. Jag vet inte om jag ser det som andra kommentatorer som skrev att det är ett tecken på att Linköping ska satsa på guldmedaljer igen efter en säsong där man inte kommer att nå Champions League. Det är ju snarare så att en väl meriterad världsspelare kommer hem för att spela de sista säsongerna i karriären. Precis detsamma som när Lotta Schelin valde den exakt rätta tidpunkten att komma tillbaka till Sverige innan hon kanske inte längre hade platsat i Lyons startelva. Ett tecken på att en klubb satsar stort för framtiden hade det nog snarare varit om man hade rekryterat en mittback som 25-åriga Millie Bright (Chelsea Women) eller en offensivtalang som venezuelandska Deyna Castellanos. Sådant kommer vi dock inte se i Damallsvenskan på många år.

Det blir intressant att se om samma även Hedvig Lindahl kommer hem nästa år.Hennes kontrakt går ut efter den påbörjade säsongen och hon har mer konkurrens i det egna laget nu med bl a engelska landslagsmålvakten Carly Telford. 

 

Wolfsburg och Bayern, Lyon och PSG

trinkDet spelas fotboll lite överallt nu och visst är det skönt. Man får nästan vara tacksam att man kan släppa uppmärksamheten västerut till USA ett tag, men samtidigt drar ju ligorna i England, Frankrike och Tyskland igång på allvar.

Ingen annan serie är på samma höga och mer eller mindre (North Carolina…) jämna nivå som den amerikanska. Tro mig.

I Frankrike är efter fyra spelade omgångar allt som det ska vara. Det vill säga att Olympique Lyon toppar tabellen med full pott och en målskillnad på 20:0 före PSG med full pott och en målskillnad på 15:1.

Och Lyon lär snart vara ännu mer överlägsna hemma och internationellt. Det finns nämligen konkreta rykten om att en av NWSL:s allra bästa spelare, mittfältaren Jessica Fishlock är på väg från Seattle Reign till Lyon. Svårt att se hur man ska slå Lyon om de även får in den bästa walisiska fotbollspelaren genom tiderna.

Svensklaget Montpellier HSC med Stina Blackstenius, Sofia Jakobsson och Linda Sembrant får efter tre förluster i rad redan nu säga adjöss till spel i Champions League 2019/20. Just nu är Montpellier efter dagens klara 0:3 hemma mot PSG till och med på en tionde plats, men räkna med att de kommer att klättra dock inte nära de både topplagen. Det är kört. Skytteligan leds av vem annars än Ada Stolsmo Hegerberg med sex mål före Marie Antoinette Katoto (PSG) och Amel Majri (Lyon) med fyra mål var. Snacka om den stora transportsträckan till och sedan mellan matcherna Lyon – PSG och PSG – Lyon som Lyon lär vinna.

I Tyskland ser det likadant ut i år. Mästarna VfL Wolfsburg vann i dag borta med 5:0 över SGS Essen som ju är ett av de bästa sex lagen i Tyskland. Men serien leds efter två omgångar av Bayern München som ju började med 10:1 bortasegern i Leverkusen och följde upp idag med att krossa MSV Duisburg med 4:0 hemma. Bayern leder serien med full pott och 14:1 i målskillnad före Wolfsburg med full pott och ”bara” 8:0 i målskillnad.

En liten överraskning är Hoffenheim som besegrade Potsdam i första omgången (1:0) och som idag bortavann i Frankfurt hos de fd UWCL-segrarna med hela 4:1. Full pott även för Hoffenheim och 5:1 i målskillnad.

Men även i Tyskland är det viktigaste matcherna mellan de båda topplagen. Nästa söndag spelar Wolfsburg mot Bayern, kl 14.00. Missa inte det! Men även i Tyskland lär det bli bara mellan två lag och även där är mästarna den stora favoriten.

I England blir det nog tre som gör upp. Trodde man. Det ”skandinaviska” laget Chelsea, Manchester City och Arsenal. Men ”the Scandis” Chelsea Women FC har inte vunnit en enda match hittills. Tre matcher, tre kryss. Det betyder tre poäng på kontot, men sex förlorade poäng gentemot serieledarna. Och de heter Arsenal. Full pott efter tre omgångar, men i dag var det nära även för ”the Gunners” att tappa poäng. I Londonderbyt mot nykomlingen West Ham blev det 4:3 till slut. Holländska Danielle van de Donk gjorde hattrick och Kim Little det fjärde avgörande målet.

Men i England har även den andra favoriten Manchester inledd säsongen med bara en vinst och två kryss. I dag var de mycket nära en hemmaförlust när Bristol City ledde med 2:0, men Nikita Parris på straff (81:a) och Steph Houghton (89:e) räddade poängen.

Chelsea kryssade borta mot Everton med Carly Telford i mål och med Hedvig Lindahl utanför. Telford konkurrerar om en startplats i Englands landslag och vem som tar första platsen är troligtvis avgörande om Lindahl har ett intresse att hennes kontrakt i London som går till maj 2019 förlängs eller inte. Peter Gerhardsson vill att sina landslagsspelare ska spela varje vecka och om Hedvig Lindahl får göra det är en intressant fråga framöver.

Birmingham City vann även sin tredje match i dag och skuggar alltså serieledande Arsenal. För Chelsea och Manchester gäller det att inte låta Arsenal dra iväg för snabbt.

Det har hänt lite annat också i veckan.

Dansken Niels Nielsen som ledde Danmark till sin första VM-final och som trots detta hade inte spelarnas fulla stöd och avgick har ett nytt jobb. Han ersätter tyska Martina Voss-Tecklenburg som förbundskapten för Schweiz.

 

 

 

 

Lotta slutar

schelin

Lotta Schelin på väg att göra 2:0 mot Linköping i maj 2017

Det var allt annat än oväntat. Redan i början av augusti avslöjade Sydsvenska Dagbladet att Lotta Schelin hade flyttat hem till Göteborg och därmed lämnat arbetsplatsen i Malmö. Och alla vi som sysslar med damfotboll, skriver eller rapporterar i radio och TV trodde nog inte att hon skulle komma tillbaka. Alldeles för allvarliga var rapporterna, för mörkt var stämningen i de få intervjuerna som Sveriges framgångsrikaste fotbollsspelare genom tiderna givit det senaste året.

Ingen annan svensk fotbollsspelare har vunnit Champions League tre gånger. Dessutom ett OS-silver och ett VM-brons och många, många nationella titlar, skytteligor mm. Zlatan Ibrahimovic som gärna ser sig själv som kung, legend, lejon och mycket mer har inte ens en enda gång spelat en Champions League final.

lotta1

Lotta Schelin. 11 juli 2007. Kanalplan, Stockholm.

Första gången jag såg henne live på en fotbollsplan var på gamla Kanalen. Jag har letat i mina gamla bildarkiv och hittar en bild som jag tog den 11 juli 2007. Kopparbergs/Göteborg FC vars lagkapten den då 23 år gamla Lotta Schelin var, spelade borta mot Hammarby och vann med 3:2. Tyvärr har jag inga egna noteringar från matchen och tyvärr fungerar inte damfotboll.com längre så att man skulle kunna hitta gamla artiklar. Tyvärr fungerar svenskfotboll.se numera så dåligt att man inte hittar laguppställningar eller målskyttar från dammatcher för elva år sedan. Jag har för mig att Schelin avgjorde matchen med två mål och att jag var rätt så imponerad av hennes snabbhet och hennes eleganta spelstil som påminde om fransmannen Thierry Henry. 

Några månader senare såg jag min första landskamp. Sverige spelade mot Danmark på Råsunda i Solna, en av de få gånger som damlandslaget spelat i Stockholm se senaste 11 åren. Sverige vann med 3:1 och gick därmed till OS 2008 efter att man vunnit redan den första matchen mot danskorna med 4:2 i Viborg (!). Lotta gjorde Sveriges första mål, Victoria Svensson det andra och tredje. I Thomas Dennerbys startelva den kvällen hittar vi dessutom Hedvig Lindahl, Anna Paulson, Hanna Marklund, Karolina Westberg, Frida Östberg, Nilla Fischer (som mittfältare förstås), Therese Sjögran, Caroline Seger och Hanna Ljungberg. 

Nu är det alltså bara Hedvig, Nilla och Seger kvar av den startelvan. Lotta Schelin var inte storstjärnan på den tiden. Media pratade främst med Victoria Svensson och jag kommer ihåg att det var den kvällen jag pratade för första gången med Lotta Schelin. Jag minns inte mycket av innehållet, men vad jag kommer ihåg är att det var så lätt, enkelt och naturligt att prata med den 23-åriga spelaren. Som om man träffat henne många gånger tidigare.

Det är en av anledningarna varför Lotta Schelin blivit så ofantligt populär och älskad. Hon är ganska orädd att prata med folk och hon är alltid ärlig. Autenticitet kallas det nog och det är ett av hennes främsta egenskaper. När jag går igenom dagens Twitterflöde ser jag att alla de stora amerikanska sidorna som skriver om damfotboll, ESPN, The Equalizer, Our Game Magazine mm har nyheten som breaking news. En av de största slutar. Jag undrar om Sverige fattar det hur stor hon är utomlands.

Sedan var det match i Solna året efter. Det var 2008, hon var skadad och hade ändå åkt med KGFC till Stockholm när laget mötte AIK och vann med 2:1. Det var året då AIK var en av de bästa lagen i Sverige och i statistiken syns att Lisa DeVanna gjorde AIK:s mål och att man hade Sofia Lundgren i mål och Anne Mäkinen var lagkapten. I Göteborg spelade en viss Lisa Ek och även Norges stora Ingvild Stensland . Bilden som jag tog på Lotta på läktaren är av någon anledning väldigt populär på min Flickr och har setts ett par tusen gånger.

2494971231_c98c4ac3cb_b

15 maj 2008. Skytteholms IP, Solna

Sedan lämnade hon Sverige för Frankrike och Olympique Lyon. Som då var inte än Europas klart bästa fotbollslag. Jag kommer ihåg att jag var ganska kritisk kring flytten. Jag anade helt enkelt inte att ett storlag var på väg att växa fram. det var nog Lotta Schelins smartaste beslut att gå dit. De prenumererade sedermera på ligaguldet och cupen och tog äntligen 2010/11 sin första titel i Champions League. Lyon besegrade före detta tyska storlaget Turbine Potsdam med 2:0 i London. Målen gjordes av Wendie Renard och Lara Dickenmann. Lotta gjorde nio mål i Champions League den säsongen.

lotta23

Lotta Schelin dansar med Malin Levenstad. Malmö IP. 28 mars 2013

Två år senare kom de europeiska mästarna till Malmö och gav LdB FC Malmö en lektion. Det blev 3:0 på Malmö IP (8:0 sammanlagt) och det var ingen tvekan vem som bestämde på planen. Schelin gjorde tre av Lyons sammanlagt åtta mål. Ett i Malmö där även Renard och Megan Rapinoe nätade. Jag kommer ihåg Lyons självförtroende redan under uppvärmningen. Det fanns ingen tvekan att de skulle vinna även returmatchen kändes det som och Lotta Schelin var en viktig del i detta fenomenala fotbollslag. Samma år spelades en landskamp i Stockholm på gamla Söderstadion mot Brasilien och lite senare även ett EM i landet med utsålda arenor när Sverige spelade. Det måste onekligen har varit Lotta Schelins största upplevelse som fotbollsspelare, även om semifinalen i hennes Göteborg förlorades med 0:1 pga Dzsenifer Marozsans stortå.

mama

Sverige – Brasilien på Söderstadion. 19 juni 2013. Lotta Schelin och Brasiliens lagkapten Daiane Rodrigues, känd som Bagé

EM 2013 var en stor succé och den marknadsfördes så bra som ingenting annat kring damfotbollen i svensk fotbolls historia vare sig före eller efter. Turneringen hade två superstjärnor i folket. Tränaren Pia Sundhage som sedan länge hade blivit Pia med hela svenska folket och Lotta Schelin som även hon har blivit Lotta. I januari 2013 tränade damlaget på Friends Arena och SvFF hade arrangerat en pressträff där även några flicklag fick möta spelarna. Det var Schelin som var populärast och jag tänker gärna tillbaka hur enkelt och snällt hon kunde kommunicera med barnen. Tjejerna var uppskattningsvis i 10-årsåldern och alla ville ha selfies med henne. Lotta blev aldrig trött och det var rörande att se hur folkkär hon hade blivit. Sveriges mest lysande personlighet i damfotbollshistorien. Det är endast Pia Sundhage som åtnjuter en liknande popularitet i Sverige och världen.

sista

Inför sista landskampen på Ullevi mot USA i juni 2017. Tv Hilda Carlén

2013 gjorde jag också en ganska lång intervju med henne som publicerades i Our Game Magazine i USA. De hade frågat mig om jag skulle kunna göra ett försök för en längre intervju och de hade förgäves försökt få kontakt. Jag hade tur och hade ett ganska långt samtal från Stockholm till Lyon och det tog flera timmar att transkribera de drygt 45 minuterna vi pratade. Åter igen kommer jag ihåg hur autentiskt hon var. Jag ville veta om det fanns någonting som kunde göra henne riktigt arg eftersom hon nästan alltid är så vänlig och har ett leende för alla. Orättvisor, svarade hon.

I dag på presskonferensen inför matchen mot Ukraina såg man hur tungt det fortfarande är för henne att prata om att få avsluta karriären vid en tidpunkt hon själv inte kunde välja. Och att hon inte riktigt vet vad som kommer att hända i hennes liv framöver. Jag är övertygad om att vi alla hoppas att hon ska må bättre och bra igen så fort som möjligt.

Lotta Schelin är en av damfotbollens självklara ambassadörer. Inte bara i Sverige utan i hela världen. Hennes framgångar, hennes goda rykte och hennes personlighet placerar henne bland de allra största som den här sporten har haft och då tänker jag på ikoner som Mia Hamm och Steffi Jones som även dem kombinerar framgångar som spelare med en vinnande personlighet. Jag hoppas verkligen att SvFF, UEFA eller FIFA hittar ett sätt att engagera henne för att främja damfotbollens utveckling i Sverige, Europa och världen.

 

 

Magdalena Eriksson är ”en dröm för alla fotbollstränare”

40922040514_59de131752_kFör ett år sedan flyttade Magdalena Eriksson från Linköping till London och bytte svenska mästarna Linköpings FC mot engelska mästarna Chelsea FC Women.

Det blev en framgångssaga. När säsongen avslutades i våras och den ansedda brittiska webbsidan Vavel korade säsongens bästa spelare valde damfotbollsexperten Sophie Lawson Eriksson till ”best defender”, något som Magda inte visste fram till förra veckan när vi pratade och som hon tyckte var kul att höra förstås.

Det blev ligaguld för Chelsea och man vann även cupen i en rafflande cupfinal inför 45 000 åskådare på Wembley Stadium i västra London. Chelsea vann 3:1 mot lokalrivalen Arsenal.

Åtta talar svenska i Chelsea

I den startelvan i maj 2018 stod fem spelare med en bakgrund i Damallsvenskan: svenskorna Hedvig Lindahl, Jonna Andersson och Magdalena Eriksson, norska Maren Mjelde (tidigare Kopparbergs/Göteborg FC) och schweiziska Ramona Bachmann (tidigare i Umeå IK, LdB FC Malmö och FC Rosengård).

Inför den nya säsongen vars seriespel börjar i september har Londonlaget även värvat Anita Asante (tidigare Göteborg och FC Rosengård) samt Ali Riley (från FC Rosengård) och Adelina Engman (KGFC). Sedan tidigare spelar norska Maria Thorisdottir i blått. Det blir alltså nio (!!) spelare som har spelat i Sverige eller Norge.

De skandinaviska spelarna kallas ”Scandis” i Chelsea och nu finns det alltså åtta stycken som kan alla kommunicera hyfsat på svenska eller har det som modersmål.

Jag ringde upp Magdalena Eriksson och pratade med henne om flytten till London, hennes första år där, om skillnaderna mellan Damallsvenskan och FA WSL och lite annat.

32957343055_859ab97735_k

Round Pond i Kensington Gardens

Om livet i London

Hur har du det i London?

”Det är verkligen jättebra, jag trivs verkligen bra i landet och i laget.”

Nu har du bott ett helt år i London och även när man ursprungligen kommer från Stockholm som du, så är det ju en mycket större stad.

”Ja, verkligen. Det är enormt och man känner liksom att man aldrig kommer att bli färdig med London, det är alltid nya ställen och det tycker jag också är roligt att man aldrig kan ha tråkigt.”

När jag var i London i våras och tittade på eran match mot VfL Wolfsburg då insåg man ju att det ligger en bit utanför stan där ni håller till. Kingsmeadow ligger ju nånstans i närheten av Wimbledon. Man vet ju att boendesituationen är inte den enklaste i London. Var bor du och resten av laget i förhållande till arenan?

”Folk bor lite utspridd runt omkring. Jag bor bara fem minuter från arenan där vi spelar matcher på och jag har kanske 20 minuter till anläggningen där vi tränar. Det beror lite på vad man vill, några bor kanske lite längre bort där det är lite billigare.”

Då har du ändå en bra bit in till stan om du vill till de centrala delarna i London?

”Ja lite, men det tar ungefär 20 minuter från min närmaste tågstation in till Waterloo Station.”

Första året med Chelsea FC

Ditt första år har varit en liten framgångssaga kan jag tycka. I ett lag med hög konkurrens om platserna i startelvan har du blivit en del i elvan direkt och behållit platsen och du vann ligaguldet, nu två och en halv gånger i rad, blev vald till ”best defender”, hur blickar du tillbaka själv på ditt sportsliga år?

”Jag kom väldigt snabbt in i laget och det sättet vi spelar på förra året med en trebackslinje, det kändes liksom bra direkt och sedan kände jag att jag utvecklades hela tiden och fick mer och mer självförtroende. Så jag är supernöjd med första året och stolt över att det fick så bra med att anpassa mig snabbt och komma in.”

Det är ju kanske det man drömmar om, men kanske inte det man förväntar sig i början.

”Ja, man var lite lågmäld i förväntningarna. Jag kände lite att det skulle kunna hur som helst med Chelsea att jag tog en viss risk med min karriär, men sen visade det sig att jag var liksom en perfect match.”

magda

Magdalena Eriksson trivs i Chelsea

Tre år till

Nu verkar det ju hända saker i damfotbollen. Elin Rubensson skrev på för fem år i Göteborg nyligen och du har precis skrivit ett nytt kontrakt med Chelsea som sträcker sig över tre år.

”Troligtvis blir det nu så att man kommer att ha klausuler och utköp och så vidare, så att klubbarna faktiskt börjar tjäna pengar på sina spelare. Det är väl åt det hållet det går åt, men man vet också att klubbar som Chelsea kan lita på sin ekonomi och att de kan  ge treårskontrakt till folk och man vet att de kommer att klara det. Det har ju varit problem i Damallsvenskan att man inte visste om man har ekonomin i tre eller fem år för att kunna finansiera en spelare.”

Jag kommer ju ihåg att Kopparbergs/Göteborg FC för ett antal år sedan hade en fast etablerad rutin att man endast skrev ettårskontrakt med spelare.

”Jo och det innebär ju en jättestor osäkerhet, man blir ju inte speciellt attraktiv som lag att gå till när spelare inte vet vad de kan förvänta sig efter ett år. I Linköping hade man ju 2-årskontrakt som standard mot slutet när jag lämnade och det tycker jag är en bra grund. Det handlar ju om trygghet. Jag kände ju att när jag visste att Ramona, Fran Kirby och Maren Mjelde också kommer att vara kvar i tre år. Nu blev det ju officiellt också att Millie Bright skrivit tre år.”

39824565210_edd0447148_k

”Hon är en dröm för alla fotbollstränare”

På Chelseas hemsida sa Emma Hayes, din tränare så här:

’Hon är en dröm för alla fotbollstränare, eftersom hon har en ostillbar hunger att lära sig mer och bli bättre som fotbollsspelare.’ Vad sägs om det?

”Ja, det är ju kul att hon uppfattar mig så, det är så jag vill se mig själv också att jag har den här hungern att bara bli bättre hela tiden och att jag aldrig känner mig nöjd.”

Precis, jag kommer ihåg när jag pratade med dig den 20 maj 2017 på Linköpings Arena, ni hade precis förlorat med 0:3 hemma mot FC Rosengård och Lotta Schelin hade gjort ett mål där du inte alls såg bra ut. Du var lagkapten och efter matchen var det inte lätt för dig att prata, men du gjorde det och du sa att du vill helst åka hem så fort som möjligt för att se vad som hade hänt i den situationen i femte matchminuten och hur du hade kunnat göra annorlunda. Det tyckte jag var imponerande och visar ju precis den hungern efter att lära dig om det du är ändå väldigt, väldigt bra på redan.

”Ja, för mig är det så man lär sig allt. Det är att titta på saker igen och förstå varför hände det, exakt hur hände det och hur kan jag förhindra att det händer igen. Det är viktigt att man inte är rädd för faktiskt titta på sina brister och bli medveten av dem och göra det bästa av situationen i efterhand.”

Hur mycket betyder Emma Hayes för dig som tränare efter ett år, hon har varit med rätt länge för Chelsea (sedan 2012)?

”Hon är verkligen en häftig kvinna. Jag känner ju själv att man inte har haft så många kvinnliga förebilderi i karriären, det har varit många män och att kunna se att hon faktiskt har en så viktig roll i klubben inger ju tron att man själv skulle kunna hamna i en liknande roll. Hon har verkligen etablerad sig i Chelsea och har mycket bra kontakter med de viktigaste personerna i Chelsea och det är jättehäftigt på det sättet hon har tagit för sig och efter åren hon varit med i Chelsea har hon verkligen sett till att vi har den goda ställningen inom klubben som vi har i dag.”

Helt andra förutsättningar

För en tid sedan gav Petronella Ekroth en intervju till SVT och berättade om vilka resurser spelarna har i Juventus och att det är på en helt annan nivå än allt hon hade upplevt i Sverige. Hur har ni det i Chelsea i dag?

”Vi har det bara så extremt bra. Vi har hela tiden personal, t.e. sjukgymnaster, vi har flera tränare, en för defensiven och en för offensiven, en huvudtränare som inte behöver vara sportchef, men hon har valt att ta sig an rollen ändå. Alla kan fokusera på det de är anställda för på ett helt annat sätt än i Damallsvenskan. Vi har helt enkelt andra förutsättningar. Vi har två naturgräsplaner som vi kan träna på och det är bara vi som tränar där, det är också en av de sakerna som bidrar till kvalitén.”

Sen får ni mat också?

”Precis, vi äter frukost och lunch tillsammans varje dag som vi går till träning, det är bra mat och vi får in oss bra näring.”

Jag vet att det har varit eller är ibland tufft i svenska klubbar att spelarna inte får mat, de har sena träningar pga problem med att få träningstider under försäsongen till exempel och sen ska man åka hem och laga mat.

”Bor man i Stockholm och spelar i en klubb och bor på andra sidan stan, då kan det ta en timme att bara åka hem och sen lagar man mat också, då fungerar återhämtningen inte lika bra som den ska. Samma sak att man absolut inte behöver jobba utan man kan fokusera helt på fotbollen och återhämtningen, det är också en stor skillnad.”

Tittar man på Piteå som har lett Damallsvenskan i så många veckor, så är det ju smått otroligt, eftersom de flesta spelare är från Norrland, de jobbar eller pluggar vid sidan av fotbollen.

”Det visar bara att de har en bra tränare och en bra miljö och det visar vad det kan tillföra ett lag.”

Nu börjar snart seriespelet igen och den engelska ligan har förändrats. Det kom en del nya lag som West Ham United och Brighton & Hove Albion och de kom inte direkt in pga sportsliga framgångar utan pga att de uppfyllde ekonomiska krav på professionalisering. Har det skett några förändringar i Chelsea också i samband med att reglerna blev tuffare?

”Vi kör vidare på samma i stort sett. De försöker ju hela tiden bli mer professionella runt omkring, men hela vårt lag är liksom heltidsproffs. Jag tror att de här reglerna har mer gällt för de lagen som har haft lite andra förutsättningar, där man kanske inte exakt tränat lika mycket. Jag tror att reglerna kommer att göra ligan ännu mer konkurrenskraftig.”

Kanske borde man anamma dessa regler även i andra länder. Jag vet inte om det är möjligt i Sverige, men kanske i Frankrike eller Tyskland.

”Jo, det är säkert bra, men samtidigt är det ju nästan bara möjlig i lag som också har ett herrlag. Det kan man ju också diskutera om det är rätt eller inte. Alla de klassiska damlagen i England har ju gått ner till andra ligor för att man inte har råd, man måste ha en Premier League eller Championship klubb bakom sig för att ha råd. Det är väl åt det hållet damfotbollen utvecklas nu. Man får kanske acceptera att det är som det är faktiskt.”

Arsenal utmanar

Ni har vunnit ligaguld och cupen, då måste ni väl satsa på att göra det igen. Förra säsongen var det Manchester och Chelsea, men i år känns det ju lite som om Arsenal som var inte riktigt nära senast, blir rätt så stark också.

”Absolut, de har ju haft mycket bra resultat under försäsongen. Jag har sett de spela och det känns som att de har tagit ett steg och att de kommer ett steg närmare. För att vinna ligan måste man ju vara bra under en rätt lång period, men jag tror att de kommer att vara med och det är ju det som gör fotbollen rolig. För oss gäller det ju att bibehålla och fortsätta på det sättet som vi gjorde förra året. Det är klart att vi vill gå vidare och inte ska vara nöjda och stå still i utvecklingen.”

Champions League

Under Champions League säsongen har ju båda ni och Manchester mött svenska lag och sammanfattningsvis tycker jag att ni var rätt så överlägsna i duellerna mot Sveriges bästa lag. Är det så att England har gått om Sverige nu i seriespel, i toppen i alla fall?

”Ja, jag skulle nog vilja påstå det. Jag tror även att ligan i år kommer att vara snäppet vassare, totalt sett också. Det är ju så att förutsättningarna vi har är bättre än i Linköping och Rosengård. Och då är det liksom bara logiskt att man ska vara bättre sett till resurserna vi har. Det är lite tråkigt att det blivit så, men det går inte att konkurrera med.”

Jag var ju i Kingsmeadow och såg er spela mot VfL Wolfsburg i våras och då var det ju så att Wolfsburg var klart bättre sett till båda matcher. Så sett till svenska topplag är ni ett steg före dem, sett till de största i Europa som Wolfsburg verkar det fortfarande finnas en påtaglig skillnad. Efter matchen som ni förlorade med 1:3 pratade jag kort med din tränare Emma Hayes och undrade om det inte krävs ett eller två år till för att komma ikapp Wolfsburg eller Lyon, för att nå den nivån där man med mycket stor självkänsla går in i de sista omgångarna och bara vinner eftersom det finns en vinnarkultur även på den nivån. Hon sa ”maybe you’re right”, vad tycker du?

”Absolut, fotboll är mycket psykologi. Det var första gången att Chelsea nådde semifinalen och Wolfsburg är nästan van att spela final varje år. Nu vet vi hur det känns att spela semifinal och vi har kommit lite närmare, men det är fortfarande skillnad mellan Lyon och Wolfsburg.”

Men när jag tittar på pappret och ser på vilka spelare som finns i trupperna ser jag ingen större skillnad egentligen mellan Chelsea och Wolfsburg. Ni har förstås ingen Pernille Harder som är en av världens tre bästa spelare, men annars ser jag inte att till exempel Magdalena Eriksson ska vara sämre än någon i Wolfsburgs defensiva uppställning.

”Jag tror att det är rutinen som spelar en avgörande roll. Som jag sa tidigare så har Wolfsburg spelat flera finaler i Champions League och jag tror att det är rutinen som kan avgöra sådana matcher. Förhoppningsvis är det ju något som vi kommer att samla på oss.”

Inför VM-kvalet

Till sist pratade jag lite med Magdalena om matcherna mot Ukraina och Danmark. Jag ville inte fokusera på dessa matcher eftersom ni kan ändå undantagsvis läsa rätt så mycket även i de stora svenska tidningarna i dagarna.

Magda ser fram emot matcherna eftersom hon tycker det är alltid kul att spela avgörande matcher. Och förstås är hon optimistisk, men ser samtidigt båda motståndare som starka lag som man måste ha stor respekt för för att kunna tackla uppgiften.

 

 

Truppen mot Ukraina och Danmark

DSC08298Peter Gerhardsson har tagit ut sin trupp till de avgörande VM-kvalmatcherna mot Ukraina och Danmark.

Följande trupp ska ta Sverige direkt till VM:

Hedvig Lindahl, Zecira Musovic, Jennifer Falk

Nilla Fischer, Magdalena Eriksson, Linda Sembrant, Hanna Glas, Jonna Andersson, Amanda Ilestedt, Anna Oskarsson, Mia Carlsson

Caroline Seger, Hanna Folkesson, Elin Rubensson, Kosovare Asllani, Olivia Schough, Julia Karlernäs, Nina Jakobsson, Sofia Jakobsson, Stina Blackstenius, Fridolina Rolfö, Mimmi Larsson, Anna Anvegård, Lina Hurtig

 

Norsk företag sponsrar Damallsvenskan

42816266842_5131bf59e0_k

Adelina Engman är efter Ali Riley den andra spelaren som lämnar Damallsvenskan för Chelsea efter sommaruppehållet

Jag har undrat i många år varför Damallsvenskan inte allierade sig med ett stort företag som man redan långt tidigare har gjort i Norge och Tyskland. Nu har det äntligen hänt. Samma norska företag som sponsrar den ”egna” Toppserien har nu även valt att satsa på Damallsvenskan.

OBOS-avtalet ger 40 miljoner kronor i fem år. Vi får se hur pengarna investeras tillsammans med miljonerna som man drar in från Svenska Spel. Men endast på detta sätt har man möjligheten att även fortsättningsvis ha en chans att tävla internationellt mot allt starkare lag från England och de ”gamla” stornationerna Tyskland och Frankrike.

I USA kommer Heather O’Reilly tillbaka efter sin sejour i Arsenal Women. Det är serieledarna North Carolina Courage som har fått in O’Reilly efter en deal med Utah Royals som egentligen hade rättigheterna på 33-åriga O’Reilly.

Göteborg har visat framfötterna på sistone och långsamt stigit i Damallsvenskans tabell. Man har redan tappat Christen Press och nu förlorar man tyvärr även finska Adelina Engman. Engman går till Chelsea Ladies där tränaren Emma Hayes under sin mammaledighet borde börja plugga svenska, då hon har en hel drös med spelare som hämtats från Damallsvenskan: Hedvig Lindahl, Magdalena Ericsson, Jonna Andersson, Ramona Bachmann (som visserligen kom från Wolfsburg, men fostrades i Sverige som vuxen spelare), Anita Asante, Ali Riley. 

Det är Chelsea och Wolfsburg som har Damallsvenskan som deras favoriserade jaktmark när de söker efter förstärkning.

Jag såg nästan hela första halvleken mellan Piteå och Vittsjö igår morse och såg en jämn match. Fick lämna sändningen när det stod 1:1 och då förväntade jag mig inte att Piteå skulle helt klappa ihop i andra. 4:1 är ju verkligen sensationella siffror när en serieledare tar emot ett bottenlag. Av sammanfattningen att döma hade matchen kunnat sluta 7:3 till gästerna. Michelle De Jongh blir bara bättre och bättre, bra att hon lämnade Örebro där hon inte spelade en bra säsong 2017 (precis som hela laget). Om Linda Sällström har jag redan skrivit. Hon blir bara bättre och bättre.

För Piteås del gäller det att stoppa den negativa trenden med tre förluster i rad. I morgon lördag kommer man nog att tappa serieledningen till FC Rosengård som borde komma revanschsugen till Stockholm för att möta ett Hammarby som kammade sex av sex möjliga poäng mot FCR i fjol. Försvaret såg darrigt ut utan Faith Ikidi som har varit Damallsvenskans bästa back i flera år nu och som vanligtvis ger stor säkerhet åt medspelarna.