Etikettarkiv: Fridolina Rolfö

Asllani in, Samuelsson ut för Linköping

Rubriken antyder ett taktiskt byte, men det handlar inte om en match, det handlar om lilla silly season och tiden mellan vår och höst med en kort sommar emellan son aldrig höll sitt löfte.

På en presskonferens som Linköpings FC utlyste i går och höll i dag presenterades Kosovare Asllani som ett nyförvärv. En glädjande nyhet. Många förmodade Asllani hos seriekonkurrenterna FC Rosengård, men Asllani gjorde en Schelin.

Strax innan Lotta Schelin blev klar för Rosengård i fjol trodde många att hon skulle flytta hem till Göteborg och Kopparbergs/FC.

Att Kosovare Asllani flyttar hem från Manchester City Women är förstås en bra nyhet för svensk damfotboll och speciellt för Linköping. Asllani är en av de få svenska landslagsspelare som tekniskt håller mycket hög nivå. I Manchester har hon blivit mycket bättre och på sistone utvecklat sitt defensiva spel enormt. I mitt tycke Sveriges näst bästa (ute)fotbollsspelare de senaste två säsongerna.

Den tråkiga nyheten är dock att den i mitt tycke bästa svenska fotbollsspelaren de senaste två säsongerna lämnar Linköping och Sverige.

Jessica Samuelsson ska flytta. När jag pratade med henne i maj antydde hon att England och Tyskland skulle intressera henne mest om hon skulle spela utomlands:

”England och Tyskland lockar mest dels för det är bra ligor och dels för att jag tror min spelstil passar bättre där än i till exempel Frankrike. Men också för att jag gillar att varje match är en relativt tuff utmaning, Tyskland och England känns som de två ligor där lagen i serien är jämnast,” sa hon då.

Det florerar rykten att världens kanske allra bästa högerback, engelskan Lucy Bronze ska lämna Manchester City Women för Olympique Lyon. Stämmer detta, så behöver Manchester City en mycket bra högerback som kan ersätta Bronze.

På så sätt skulle Asllani byta Manchester för Linköping och Samuelsson Linköping för Manchester…

Lycka till för båda!! som är två av det nya landslagets viktigaste spelare framöver. Hur jag skulle bygga det nya landslaget efter Pia Sundhage ska jag skriva mer om fram till helgen.

Samtidigt som Asllani är en förstärkning så rasar nu Linköpings backlinje som var grunden för SM-guldet 2016 ihop. Endast 50% är kvar, Jonna Andersson och Janni Arnth som dock kom hem med en skadad fot.Stressfakturor brukar ta mellan fem och sex veckor att läka i allmänhet vilket skulle betyda att det är endast Andersson av den ”gamla” backlinjen som kan spela cupfinalen mot Rosengård i slutet av månaden.

35413855605_930f31490e_k

Blir Kristine Minde ytterback?

När Pernille Harder, Stina Blackstenius och Fridolina Rolfö lämnade föreningen så undrade många hur det offensiva spelet skulle fungera 2017. Eftersom man värvade bra och hade nyckelspelare som Magda Eriksson, Jessica Samuelsson och inte minst Claudia Neto kvar gick det mycket bättre än förväntat.

En av Sveriges allra bästa offensiva spelare kommer och Sveriges bästa defensiva spelare lämnar…

Ska danska Maja Kildemoes ta över rollen som högerback? Kildemoes spelade en mycket bra EM-turnering och är en spelare som kan axla många olika roller.I så fall skulle backlinjen kunna bestå av Kildemoes, Lisa Lantz, Arnth och Andersson. Men vi lär få vänta på Arnth och någon annan måste troligtvis flytta ned till försvaret en del. Kanske blir det norska Kristine Minde som får vikariera som ytterback ett tag.

Fram till nästa år måste Linköping definitivt förstärka sitt försvar.

 

The Times They Are A-Changin’ – det är dags att de förändras, verkligen

20374430_10154846380051794_7953870832333083944_nJag har precis kommit hem från Sparta Stadion i Rotterdam. Genomblött trots att jag satt på pressläktaren. Samtidigt som det spelas fotboll i Rotterdam pågick i dag nämligen även Europas största gatufestival ”Rotterdam Unlimted” som firar kulturell mångfald.

Efter en vecka i staden är det också ett intryck jag har, att det bor hela världen i Rotterdam och att mångfalden är mycket stort.

Festivalen förde med sig att spårvagnens rutter ändrades och ställdes in och det blev många byten. Lyckligtvis ”kan” jag stan nu lite grann efter en vecka och hoppade av en överfull spårvagn vid Marconiplein där jag bytte till Metro. Det räckte dock för att bli blött.

regenRiktigt genomblött blev de dussintals frivilliga som försökte få fotbollsplanen igång i Sparta Stadion. Men det var ju hopplöst från början. När lagen kom ut för uppvärmning stod vatten redan säkert 20-30 cm högt vid avbytarbåsen som är ett, två steg ner från gräsmattan.

På planen stod vattnet. Vanligtvis har Sparta Stadioen en konstgräsmatta, men eftersom internationella damturneringar ska spelas på naturgräs, tog man ut konstgräset och la en naturgräsmatta några veckor före EM utan att dränera den. Väderprognosen för i morgon lovar regn, men vi ska vara på Stadion igen kl 12.00. Och då ska Tyskland spela mot Danmark. Vi får se.

Då är vi framme vid Sverigematchen. Jag kom väldigt tidigt till arenan i dag eftersom jag ville använda arenans WiFi för att se matchen. Och jag såg den efter ca 10:e matchminuten.

Liekes svar

Lotta Schelin hade ju sagt till Expressen för två dagar sedan att man skulle kunna stoppa en av turneringens bästa spelare, Lieke Martens, genom att göra henne ”grinig”. Martens som fick veta vad Schelin hade sagt, sa bara att hon skulle inte svara i ord utan med dåd på fotbollsplanen.

Lieke Martens blev aldrig grinig. Martens gjorde 1:0 och slog en drömpassning tvärs över plan till Shanice van de Sanden som å sin sida spelade in bollen till Viviane Miedema som satte 2:0 och avgjorde matchen. På så sätt fick Lotta Liekes svar.

Men denna lilla bisak var nog inte anledningen varför Sverige förlorade. Förlorade rättvist.

Nej, anledningen var att Nederländerna var det bättre laget på alla tänkbara sätt-. Det som slog mig mest under matchen var bollbehandlingen. Holland har ett tekniskt lag med bollsäkra spelare. Hittills tyckte jag att Martens var deras bästa spelare i turneringen, men efter ytterligare en fantastisk insats skulle jag hålla 1.FFC Frankfurts mittfältare Jackie Groenen ännu lite högre. Sherida Spitse är en annan på mittfältet och förstås Arsenals Danielle van de Donk. Sverige eller i alla fall Sundhages och Perssons Sverige hade ingen att sätta emot detta Holland.

Jag trodde att den äldre generationen skulle vinna. Att Sveriges rutin skulle göra att man vinner matchen. Men jag hade fel och jag borde vetat att jag skulle ha fel.

Sveriges mittbackspar såg ringrostig ut. Både Nilla Fischer och Linda Sembrant har gjort bättre matcher. De har en enorm rutin, men de kommer aldrig mer blir snabbare iu livet. Linköpings ytterbackar Jonna Andersson och Jessica Samuelsson gjorde en okej match. Samuelsson testades förstås till max av Martens och en gång visste hon inte hur hon skulle hjälpa sig annars än att ta ner Martens och då fick hon det gula kortet. Anderssons duell med van de Sanden gick endast knappt till holländskans fördel. När hon rusade fram i Martens passning och slog inlägget till Miedema gick det alldeles för fort för den svenska backlinjen. Den hastigheten klarar man inte.

Framåt var Stina Blackstenius den enda som kunde hålla emot Nederländerna. Klart bästa svenska på plats. Fridolina Rolfö var ok, Lotta Schelin fick inte till mycket på sin kant. Caroline Seger och Lisa Dahlkvist lever på rutin och erfarenhet, men när de ställs mot unga snabba, kreativa och tekniska motspelare så räcker det inte längre.

Kosovare Asllani var den andra svenska som får godkänt. Imponerande hur hon har utvecklat sitt defensiva spel.

Men åter igen. I dag föll man helt rättvist mot ett klart bättre lag. Och det är inte dagsformen. Holland har helt enkelt gått om Sverige. Man spelar en modern fotboll som bygger på teknik och snabbhet och man har kreative lösningar.

Sveriges spel som Sundhage/Persson har utvecklat ska vara en stark defensiv och långa bollar till snabba forwards som springer i djupled. Det var viktigare att det finns en go känsla i truppen än att verkligen ta med de bästa spelare och integrera dem i gruppen.

Två av dessa som är mycket tekniska – Malin Diaz och Marija Banusic –  stannade hemma av olika anledningar. Framtidens fotboll är mer åt det tekniska hållet. Teknik kombinerad med speed. Islands Freyr Alexandersson har sagt att hans Island endast kommer att kunna fortsätta konkurrera om de blir bättre i bollbehandling. En diagnos som mycket väl fungerar för Sverige.

Det som är tråkigt är att Sundhage/Persson har år efter år spelat med samma gäng spelare i stort sett. Centrallinjen är i snitt 32,75 år gammal. Vid VM 2019 i Frankrike är den ergo 34,75 år gammal. Man har inte försökt ”spela in” nästa generation utan med en stark lojalitetskänsla och stor envishet hållit fast vid samma gäng som aldrig behövde konkurrera om en plats i startelvan. När nya kom in som mot Italien så var backlinjen helt ur balans. Man hade ju aldrig provat detta tidigare på allvar.

Jag hoppas innerligt att Peter Gerhardsson bygger nästa generations landslag och jag hoppas verkligen som det heter i Pias favoritlåt att tiderna kommer att ändra sig.

 

 

 

Tyskland till kvartsfinal mot Danmark

RUSGER51Tredje dagen – tredje arenan. De Galgenwaard i Utrecht är min favoritarena hittills och det beror troligtvis på att de har fina utrymmen för media och att jag för första gången på läktaren satt vid ett bord där jag inte fick klämma in mig. Inne i byggnaden påminner mig De Galgenwaard mer om ett teater än en fotbollsarena.

Jag får även tillägga att Utrecht har mästerskapets hittills bästa shuttle. Bussarna var väldigt lätt att hitta framför Beatrix Teater och de hade väldigt mycket personal på arenan som tog hand om alla gäster. Tyvärr var dock gårdagens match mellan Ryssland och Tyskland redan den fjärde och sista under detta EM.

Tyskland vann som ni alla vet med 2:0 genom två straffar, den första av Babett Peter och den andra av Dzseniger Marozsan. Båda var nog helt ok. Ändå känns det som om att Tyskland behöver minst två straffar till för att gå till final och ytterligare en för att vinna EM-guld.

Ryssland var aldrig i närheten att hota Tyskland och Tyskland brände målchans efter målchans och fick inte mycket till stånd i den berömda sista tredjedelen. Matchen var på någpt sätt tråkig eftersom den var avgjort efter första straffen och den var inte speciellt välspelad.

Men i fotboll räknas bara poäng och vinst och Tyskland vinner gruppen och de går till kvartsfinalen till Rotterdam, en match som jag kommer att bevaka här på plats i min ”hemstad” under resan till Nederländerna.

Inför Tyskland – Danmark känns det nästan lite som om två lag som inte presterat särskilt bra får ändå göra upp om en plats i semifinalen. Men kom ihåg att Tyskland presterade riktigt dåligt för fyra år sen, minst i gruppspelet. Men även mot Italien och Norge gjorde de inga toppmatcher sedan i kvarten resp finalen. Tyskland vann dock som det brukar göra.

Danmark får se som outsiders i kampen om semifinalplatsen. Medan utgången i grupp D är ganska säkert så att England vinner före Spanien är det helt ovisst vad som händer ikväll. Kan Schweiz stå upp mot ett Frankrike som inte övertygar? Kommer Island att åka hem med tre förluster eller vinner dem mot Österrike och skickar hem överraskningslaget? Det kan mycket möjligt bli Österrike – Spanien och England – Schweiz i kvartsfinalerna. Men det kan också bli Frankrike – Spanien och Österrike – England eller Schweiz – Spanien och Österrike – England. I kväll, kl. 22.40 vet vi.

Själv är jag på Sparta–stadion i Rotterdam där jag äntligen får möjlighet att stanna kvar så länge jag vill och inte behöver tänka på en buss och ett tåg att springa till. Så det lär bli några röster från kvällens match.

Sverige då? Jag har inte sett matchen. Nu klandrar alla Pia Sundhage eftersom hon gjorde tre byten och själv tar hon ansvar för det. Tråkigt. Det är ju positivt och ska berömmas när en tränare som Pia Sundhage vågar göra fler än ett byte i en startelva, att hon vågar experimentera.

Sedan kan man tycka att Elin Rubensson borde inte spela högerback utan hon borde spela på det centrala mittfältet. Men Pia är envis och hon har fattat beslutet att Rubensson är högerback, oavsett vad Rubensson själv tycker (man ska underordna sig) eller vad Rubenssons tränare (Stefan Rehn) gör och säger. Kanske trodde Pia att det vcar ingen större risk att spela en högerback inte varit högerback på länge mot ett Italien som redan har bokat flyget hem. Backlinjen förändrades på två positioner och det blev fel. Helt fel. Italien gjorde tre mål (!!!) mot ett Sverige som inte har släppt in tre mål sedan den 7 augusti ifjol då Brasilien vann med 5:1. Då kom en stark reaktion från Sundhage. Hon bytte spelsystem och hämtade bussen och lät den parkera framför Hedvig Lindahl. 

Vi kommer att få en lika stark reaktion nu, tror jag. Pia Sundhage kommer inte ta några risker och spelar den vanliga startelvan där det finns två positioner som är oklara: Vänsterbacken och andra forwarden. Blir det Jonna Andersson eller Magdalena Ericsson och blir det Fridolina Rolfö eller Stina Blackstenius. Facit säger att Blackstenius borde spela, vem som ska möte blixtsnabba och urstarka Shanice van de Sanden är oklart. Klart är dock också att Sveriges bästa spelare, Jessica Samuelsson, får göra mästerprovet. Hon får nöjet att möta EM:s hittills bästa spelare, Lieke Martens. 

 

Pinsamt, BILD!

#weareready #gerswe #liveaufard #breda #em2017 #Niederlande #💪⚽️🔝

Ett inlägg delat av Lena Goessling (@lena_goessling)

Jag fick en smärre chock i dag. Och fick skämmas för några få av mina tyska landsmän. Den tyska tidningen BILD har nämligen skrivit ihop en ”artikel” där de presenterar en mängd bilder på EM-spelare i bikini och där de vill uppmärksamma ”de vackraste sidorna av dam-EM”.

De har tydligen gett någon en förteckning med alla EM-spelare med uppdraget att kolla upp alla spelare på Instagram för att hitta lättklädda ”snygga” bilder. Det är faktiskt så vidrigt att jag mådde lite illa när jag förstod hur de tänkte, hur de gjorde och att det förstås är helt legalt.

Bland alla spelare som ”presenteras” i ”artikeln” finns svenskorna Olivia Schough och Elin Rubensson.

”Utan tröjor och fotbollsskor satsar tjejerna på bikini, klänningar och högklackat”, skriver BILD.

Expressen tar up BILDs artikel i dag med rubriken ”Svenskorna hängs ut med bikinibilder” och har pratat med några spelare i det svenska landslaget.

”Sådant ska inte få förekomma!,” säger till exempel Fridolina Rolfö. ”Jag tycker att det ska vara fokus på prestationen och inte utseende. Det gör mig frustrerad att det dyker upp sådant,” säger Fridolina till Expressen.

Lisa Dahlkvist bara svarar: ”Jag bryr mig inte om det där. Om de vill göra en sådan lista får de väl göra det. Men jag skulle aldrig kolla på den.” Och det är rätt smart av Dahlkvist.

Jag har funderat om jag ska skriva om detta och kommit fram till att man måste göra det. Objektifieringen av kvinnor borde inte ha en plats inom ”journalistiken”. Men BILD, som i motsats vad Expressen skriver, inte är en av Tysklands största sporttidningar utan helt enkelt Tysklands största tidning, har objektifierat tjejer och kvinnor i decennier sedan bilder på nakna tjejer och kvinnor var möjliga någon gång i slutet av 1960-talet.

För att vara tydligt måste man kanske även säga att på senare år har denna tidning och andra tidningar i Tyskland och andra länder även korat de ”snyggaste killarna” i herrfotbollsturneringar. Men Cristiano Ronaldo, Gareth Bale, Mats Hummels och co visas inte i badkläder utan i fotbollskläder.

Man måste även säga att de flesta tidningar i Tyskland inte skulle göra så och att Süddeutsche Zeitung, Frankfurter Allgemeine Zeitung, Frankfurter Rundschau och många regionala och lokala tidningar inte skriver på det sättet.

Men – objektifieringen är ändå ett tecken på att det tyska samhället i stort sett inte har kommit lika långt som man har gjort i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island till exempel.

Det är på många områden som detta blir väldigt tydligt. Samtidigt som till exempel det tyska fotbollsförbundet gör ett fantastiskt arbete med att utveckla elitfotbollen för damer och har skapat förutsättningar för sex EM-guld i rad så finns ju inställningar och åsikter kvar om vilken roll kvinnor och män ska ha i ett samhälle.

När BILD, inte för första gången skriver om vilka spelare i EM man ska ”ha ett öga på” och att till exempel Elin Rubensson ”skämmer bort sina följare med bikinibilder” blir det tydligt att det finns en del att göra.

Om tyska Lena Goessling heter det att hon för en damfotbollsspelare har ovanligt många följare (52 000; Christen Press har 508 000, Toni Duggan 136 000) och att det är klart varför det är så. Det är att förringa Goesslings fotbollsprestationer och förebildfunktion till det yttersta.

New shoes for the euros, thanks adidas 👌🏼🇸🇪 #adidas #swewnt #euro17 #viärsverige

Ett inlägg delat av Elin Rubensson (@erubensson)

Man kan avstå från att köpa något ex av tidningen, inte gå in på deras webbsidor mm.

Men legalt är det förstås. Det är legalt att dela bilder som man hittar på Instagram, Facebook eller Twitter. Mycket av plattformernas framgång beror ju just på detta.

🇫🇷

Ett inlägg delat av Jessica Houara-d'Hommeaux (@jessicahouara)

Kanske borde fotbollsklubbarna (hallå, EFD!?) och svenska fotbollsförbundet (och alla andra utomlands likaså) fortbilda sina spelare och göra klart vad som kan hända med den egna bilden. Men den diskussionen är en samhällsdiskussion som vi även måste föra med våra minderåriga barn.

Samhället borde dock byggas på en grund där man respekterar allas lika värde och där man inte objektifierar och förminskar tjejer och kvinnor. Att BILD åter igen har gått en annan väg svider. Så kanske har Dala rätt när hon säger att hon helt enkelt bryr sig om detta. Men innebär detta inte att man givit upp?

 

 

 

 

Sverige tar poäng

Pia Sundhage fick som hon ville: ”Skulle matchen sluta 0-0 så är det inte så dumt för oss, medan tyskorna i någon mening gärna vill sätta en stämpel på den matchen och gå vidare,” sa hon till Fotbollskanalen så sent som i förrgår.

Det var inte oväntat en mycket bra defensiv prestation av det svenska laget. Jämfört med OS-finalen där man spelade en ”öppen” match som resulterade i tysk seger så försökte Sverige stänga alla ytor för tyskt offensivspel och lyckades rätt så bra med det. De tre lagdelarna höll ihop som en försvarsmaskin och backlinjen, mittfältet och anfallet rörde sig som dragen av ett snöre. Mandy Islacker som fick ersätta Svenja Huth redan i den första halvleken sprang många gånger i offside. Det var dock ändå hon som hade matchens klart största chans.

Dzsenifer Marozsan som blev vald till matchens lirare av UEFA drog till ett hård skott som Islacker lyckades styra mot målet, men Hedvig Lindahl räddade med en fantastisk reflex det oavgjorda resultatet.

På andra sidan var det inbytta Stina Blackstenius som kom in för en ganska osynlig Fridolina Rolfö som hade Sveriges bästa möjlighet, men behindrat av Josephine Henning på gränsen till frispark räddade Tysklands målvakt Almuth Schult.

I den andra halvleken var Tyskland närmare att spräcka den svenska nollan. Steffi  Jones bytte även Anja Mittag rätt tidigt och gav Hasret Kayikci chansen. Dussintals instick försökte tyskorna, men Sveriges försvarsinsats som påminde om OS i Rio var i det närmaste felfritt. Nilla Fischer och Linda Sembrant gjorde en stormatch. Rätt så blekt var Lisa Dahlkvist och Rolfö, Olivia Schough som fick lämna planen skadad (lårkaka?) gjorde fram till dess en dålig match.

När man inte har ett nämnvärt offensivt spel och satsar endast på långbollar mot snabba forwards måste man vara bra vid fasta situationer. Schough la fem svenska hörnor, den ena värre än den andra. June Pedersen brukar göra varje hörna i Damallsvenskan till en het målchans. Tyvärr har Pedersen fel pass, men i Magdalena Eriksson har Sverige en hörn- och frisparksläggare av klass. ”Magda” fick dock endast fyra minuter plus tillägg. En del bedömare trodde att bytet mot fd LFC-lagkamraten Jonna Andersson var symbolisk och kan betyda att Eriksson får spela nästa match. Så enkelt är det dock inte. Om Olivia Schough är fit for fight ser vi troligtvis samma startelva som mot Tyskland även mot Ryssland. En liten chans finns att Blackstenius går in för Rolfö. Lotta Schelin som enligt tränaren ska få spela alla matcher till fullo under EM hade mått bra om hon hade bytts ut mot Mimmi Larsson eller Pauline Hammarlund kvarten eller 20 minuter före slutsignalen. Men jag misstänker att hela den inre kärnan Lindahl, Fischer, Caroline Seger, Dahlkvist och Schelin spelar hela turneringen utan byten om de inte skadar sig.

Vi får se hur det fortsätter. Mot Ryssland och Italien kan Sverige inte spela lika defensivt. Ryssland är en trepoängsmatch, den måste man vinna eftersom ryskorna kommer med ett fantastiskt utgångsläge som tillåter de att spela på oavgjort medans Italien måste vinna båda matcher mot Tyskland och Sverige (vilket de inte gör).

Eftersom Sverige är så bra på att försvara sig, men så dåligt att göra mål tror jag att Tyskland nu vinner gruppen ändå vilket skulle kunna peka på att Sverige får möta Nederländerna i kvarten. I den matchen skulle vi troligtvis se en likadan matchbild som igår.

Mandy Islacker tyckte att båda lagen hade bra chanser, men att Tyskland hade de vassare chanserna i andra halvlek.

”Det var en svår match, svenskorna stod defensivt mycket kompakta och därför var det svårt att spela fram många chanser. Men vi skapade minst två lägen och de borde vi ha utnyttjat,” sa hon i tysk TV efter matchen.

”Det var en mycket bra reaktion av målvakten när jag styrde bollen mot mål, men tyvärr valde jag att sätta den centralt, hade jag riktat den mot en av hörnorna hade den nog gått in.”

”Jag tycker att andra halvleken var ok och sett till det som vi kan bli bättre på,” säger Caroline Segers lagkompis i Lyon, Josephine Henning.

”Viktigt är att vi kommer in i turneringen, det var det första steget där vi inte kunde genomföra allt som vi hade planerat. Men man behöver inte prata positivt eller negativt, det var en öppningsmatch och vi försöker att spela bättre framöver.”

Steffi Jones sa att Tyskland kan bygga vidare på att gårdagens match var ”superintensivt” och att Sverige var en motståndare som höll emot bra och som stod defensivt.

”Vi visste att de spelar mycket med långbollar, men i andra halvleken tyckte jag att vi hade bra lösningar, men har inte hittat det rätta avslutet.” säger Jones till TV-kanalen ARD.

Efter den första halvleken satt Jones kvar på bänken ett par minuter och kom sedan tillbaka efter bara fem minuter. Det blev ett kort anförande till laget.

”Jag ville att laget går in i omklädningsrummet att de varvar ner och gör det vad man gör under en rast, byta tröja och vadvetjag. Sedan stämmer jag av mig med vår videoanalyst och vi kom fram till endast 2-3 saker. Det tar inte lång tid att prata om få saker och sen ska laget fokusera på andra. Jag måste ju inte vara där hela tiden,” säger Steffi Jones.

Kristin Demann sa att man hade hoppats på tre poäng, men att man lyckades åtminstone att uppnå målet att bli utan baklängesmål.

”Delvis blev det farligt när Sverige spelade långbollar, men jag tycker att vi löste det bra för det mesta. Framåt hade vi kanske gjort mål med lite tur och då hade vi vunnit matchen. För att vara upptaktsmatch har vi visat en hyfsat bra match, tycker jag.”

 

 

 

Blackstenius tillbaka till Linköping?

StinaLinköpings regionaltidning Östgöta Correspondenten skriver i dag att det skulle kunna vara möjligt att Stina Blackstenius kommer tillbaka till Linköping snart. Vilket skulle innebära att äventyret som utlandsproffs i Frankrike hos Montpellier HSC är endast lite mer än en kort sejour på ett halvår.

Men Stinas agent Carl-Johan Fransén förnekar uppgifterna. ”Stina kommer att spela i Montpellier till hösten”, säger han till Corren. Till hösten är dock ett intressant språkbruk. Blackstenius hade nämligen skrivit på för två och ett halvt år i Frankrike och kontraktet går alltså till slutet av juni 2019. Till hösten kan betyda ”efter sommaren” på svenska och sommaren är för många slut när folk kommer tillbaka från semestrarna när det fortfarande är sommar, men när folk arbetar igen. Till hösten betyder i varje fall inte till sommaren 2019.

Varför det verkar finnas ett intresse att lämna Montpellier och Frankrike framgår inte. Blackstenius hat gjort sju mål på elva matcher och klubben har kvalificerat sig för Champions League eftersom man lyckades att hålla undan för PSG.

Men Silly season, den galna säsongen, mellan den elfte och tolvte omgången i Damallsvenskan ter sig efter drygt 20 timmar in i transferfönstret som riktigt roligt och spännande.

Linköping har redan fått in två nya spelare och tappat en landslagsback och kanske händer även mer då till exempel tyska Bayern München (där fd LFC-aren Fridolina Rolfö) är verksam söker efter minst två backar. Offensivt har tyskorna värvat ordentligt bra och Rolfö lär få mycket tuff konkurrens, bl a av Bundesligans skyttedrottning Mandy Islacker som kommer från 1.FFC Frankfurt,

Personligen kan jag tycka att Linköping inte har användning för Blackstenius just nu om man nu inte vill bredda truppen och speciellt den offensiva avdelningen som de absoluta europeiska topplagen gör. Med Marija Banusic, Kristine Minde, Lina Hurtig har man tre utmärkta anfallsvapen som har lett laget till första platsen i tabellen – igen. Ytterligare en forward skulle innebära att någon måste bänkas.

Lisa Dahlkvist kan vara på väg bort från KIF Örebro. Redan i januari hade hon sagt till bloggen att hon inte är redo att ge upp Champions League spel: ”Men det kanske kommer igen att jag spelar Champions League. Jag har skrivit ett ettårskontrakt med KIF och jag känner väl lite att jag är inte redo att trappa ner eller nånting, jag vill fortsätta min satsning så länge jag kan och så länge jag håller, så det finns framtid fortfarande för Champions League,” sa hon i samtal med mig då. Kontraktet med KIF sträcker sig över ett år, men de engelska, franska och tyska klubbarna som vill ha förstärkning vill ha det nu när deras nya säsong inleds. Någon av Manchester City Women, Chelsea Ladies, PSG och Bayern München skulle jag satsa pengar på i Dahlkvists fall.

Men samtidigt sade hon till Aftonbladet att hon inte direkt vill lämna Örebro i sticket: ”Att lämna en klubb som är i en sådan knipa skulle kännas jobbigt. Det är alltid jobbigt att lämna någon i sticket så det vet jag inte heller om jag vill göra. Man vill ändå vara en lojal spelare, de har ändå tagit tillbaka mig…”, säger hon till ”Bladet”.

 

 

 

 

Blytunga tapp för Hammarby och Eskilstuna

33721281480_612a8669bd_k

Glodis Perla Vigosdottir till FC Rosengård

Man brukar önska varandra ”trevlig sommar” i Sverige. Det har jag lärt mig väldigt fort efter jag flyttade hit för många år sedan. För Hammarby IF FF blir det en blytung sommar. Nykomlingen tappar nämligen sin allra bästa spelare som gjorde sin sista match i grönt och vitt den 29 juni mot Vittsjö på Zinkensdamms IP.

Anna Oscarsson kommer att ingå i serieledande Linköpings FCs trupp den 18 augusti när KIF Örebro kommer till Arenan. Hon har alltså skrivit på ett 2,5 års kontrakt mitt under säsongen.

Jag citerar inte vad tränaren Kim Björkegren och Anna har sagt i officiella uttalanden på LFC:s hemsida, båda sidor är förstås hur glada som helst.

Hammarby kommer inte att klara sig kvar i Damallsvenskan utan Oscarsson. Så enkelt är det. Anna var en av Hammarbys nyckelspelare och kanske även den som var bäst under vårsäsongen. Dessutom såg jag henne som en ledarfigur vars engagemang och inställning spridde sig i truppen och gjorde den bättre. Väldigt, väldigt tråkigt för Bajen!

Samtidigt kan man bara gratulera Oscarsson. Det är ett steg som jag hade förväntat mig redan för ett och ett halvt år sedan och som jag, i spelaren Oscarssons intresse, hade hoppats på att hon för. För att utveckla hennes förmåga krävdes det helt enkelt ett flytt till ett topplag. Ett lag där hon har råd att vara fullproffs, där hon kommer att ha en av de bästa omgivningar som finns i svensk damfotboll. Det blir mer träningar, bättre träningar på en högre nivå med och mot starkare medspelare, mer muskler och mer konkurrens.

34277042540_023e09e088_k

Anna Oscarsson till Linköping

Linköping har inte ”bara” skrivit kontrakt med Anna Oscarsson. Med danska Nicoline Sörensen som tidigare varit i LdB FC Malmö, men senast hemma i danska Brøndby har svenska mästarna hämtat ytterligare en spelare med stor utvecklingspotential. Man gick ut med att man ville ha en offensiv spelare, men hämtade två istället. Om detta kanske betyder att en annan lämnar LFC under den närmaste tiden (fönstret öppnas i dag, lördag) återstår att se.

Jag kan inte annat än att hylla Linköping för sina värvningar och sin långsiktiga personalpolitik som man har fört i rätt så många år nu. Klubben har tydligen fått en icke officiell utmärkelse. Utvecklingsklubben. Vill man ta nästa steget inför en internationell karriär, då ska man tydligen satsa på att få komma till de blåa.

Eller vad sägs om denna lista:

Magdalena Eriksson, Fridolina Rolfö, Marija Banusic, Lina Hurtig, Irma Helin, Anna Oscarsson.

Lägg till regionala talanger som Jessica Samuelsson, Jonna Andersson, Stina Blackstenius, Tove Almqvist. 

Och utländska spelare som tog ett stort steg i klubben: Pernille Harder, Renée Slegers, Claudia Neto och snart Maja Kildemoes och Nicoline Sörensen.

Det handlar om en kontinuerlig satsning på unga spelare, de flesta till och med svenska, som är imponerande. Ryktet sprider sig och snacket går bland spelarna i den lilla damfotbollsvärlden där alla känner alla.

Samtidigt har även FC Rosengård gjort en kanonvärvning: Efter att man tappade mittbacksparet Amanda Ilestedt (Turbine Potsdam) och Emma Berglund (PSG) har man nu täckt upp med Eskilstunas 22-åriga isländska Glodis Vigosdottir. En mycket bra spelare vars förlust är ett avbräck för Eskilstuna som har bara vunnit en enda poäng ut av 12 möjliga under de senaste fyra matcherna.

Tränare Viktor Eriksson måste bygga om försvaret. Han har låtit offentligheten veta att han kommer att sluta som huvudtränare efter säsongen efter tio år i klubben. Men detta tar jag dock med en nypa salt då han redan tidigare har sagt att han ska lämna klubben för att sedan komma tillbaka innan han hade rensat skrivbordet. Öppnar detta upp för Pia Sundhage som säkert är ute efter en ny utmaning efter landslagssatsningen?