Etikettarkiv: Fridolina Rolfö

Ett nytt fotbollsår

28177697680_c8172038de_k

Hur långt går Sverige i EM?

Gott nytt år! Man brukar börja ett nytt år fullt med förhoppningar om att det egna livet och världen som sådan blir lite bättre än förut. Eller ibland också att året inte blir lika grym som året innan. Tyvärr dröjde det endast 22 minuter in på det nya året innan jag hörde om attentatet i Istanbul där minst 39 människor mördades, mest unga människor som firade nyår fullt av glädje och just det, förhoppningar, på en klubb vid floden Bosporus.Sedan dess har rapporter kommit in om nya självmordsattentat i Bagdad och Mogadishu och inte end två dagar har gått.

Svårt ibland att byta ämne och skriva om fotbollen, men det är det vad bloggen handlar om. Ett halvår då den här bloggen har funnits har gått och ett nytt år väntar. Ett år med ett EM i Nederländerna, en historisk sådan då det är första gången att sexton lag får delta i finalturneringen, som blir den största någonsin. Nederländerna är ett bra val att ha turneringen i, publiken är minst sagt fantastisk och jag är övertygad om att det orangefärgade laget kommer att spela inför fulla läktare. Jag har ännu inte bestämt mig om jag ska se matcher i gruppspelet eller om jag ska vara på plats när det är dags för kvartsfinal. Men annat än i Kanada är vägarna korta mellan städerna även om det inte fungerar att ha endast en bas under turneringen om man ska se olika lag. Jag skall återkomma till detta.

Snart åker det svenska laget ner till Spanien för att möta Martin Sjögrens Norge och Mark Sampsons England. Att möta två av Europas allra bästa fotbollslag är ett unikt tillfälle att få en fingervisning var vi står och var de andra står. England kommer ju att byta från vår-hösr till höst-vår 2017 vilket innebär att många engelska spelare kommer att spela ”bara” testmatcher under första delen av året, något som gäller även Hedvig Lindahl och Kosovare Asllani, men även Ramona Bachmann som ju flyttar till London efter att inte ha fått ut sin fulla kapacitet i Wolfsburg.

I Sverige håller klubbarna på att bygga sina respektive trupper inför Damallsvenskans start den 16 april. Johan Rydén har sammanfattat läget för de 12 klubbarna i den högsta serien. Jag håller med om det mesta han skriver, är dock alltid lite osäker om spelare som kommer tillbaka från en korsbandsskada kommer att börja om lika bra som de var innan. Vi får alltså se om Hanna Folkesson kan anknyta till sin goda standard hon hade innan. Jag håller förstås tummarna för henne, en första fingervisning kommer kanske redan i januari i La Manga. Att Kristianstad efter en säsong som nästan slutade med nedflyttning nu håller på att rekrytera är skönt att se och Rita Chikwelu är lite av en transferbomb. Hon drog med sig Hanna Sandström till Skåne, men samtidigt lämnar också en del spelare KDFF. Jag ser inte direkt en målskytt där. Den som vill se en överblick över vad klubbarna värvar är alltid rekommenderad till David Lundells aka Spelare12s utmärkta sammanställning. Jag antar att inte bara bloggarna utan även de stora medierna tittar regelbundet på Davids lista över Damallsvenskan och Elitettan.

Lite mer ingående kommer jag att titta på trupperna när januari månaden har gått och de sista (?) värvningarna har gjorts. Fram tills dess nöjer jag mig med detta:

Linköpings FC: starkt försvar, bra mittfält, vem gör målen?

FC Rosengård: ingen stoppar dem på väg till SM-guldet

Eskilstuna United: kan utmana Linköping om UWCL-platsen

26548220153_ecd95e1bbd_k

Blir Piteå även ett lyft för Madelen Janogy (th). Tv Kim Sundlöv

Piteå IF: Irma Helin stort tapp, kan Stellan Karlsson ”förädla” även Julia Karlenäs och Madelen Janogy

Kopparbergs/Göteborg FC: Håller med Johan. Ett spelande lag under Torbjörn Nilsson har sedermera blivit ett ”första halvan av tabellen”-lag utan kontakt till toppen.

Djurgården: Stort tapp att Yvonne Ekroth lämnade. MEN: bra värvningar. Djurgården menar allvar.

Vittsjö: trampar lite på samma ruta. Vem gör målen?

KIF Örebro: Sju in, tio ut. Inga målskyttar här heller. Levererar Jenny Hjohlman?

Kvarnsvedens IK: Tiffany Weimer är en stor förlust. Kan Elisabeth Addo och Tabitha Chawinga göra mål/assist även utan amerikanskan?

Kristianstads DFF: Fem in, åtta ut. Med Johanna Rasmussen går mycket rutin.

Limhamn Bunkeflo: Bra lag, men bara en replacement med Anna Björk Kristjánsdóttir för Sabrina Vigueir. Gör de en Kvarnsveden, men vem är deras Chawinga?

Hammarby: Anna Oscarsson stannar trots anbud. Men inga starka värvningar. Det blir mycket svårt.

Till slut några datum som jag lagt in i min almanacka under januari – mars. Tyvärr blir den enda resa jag kommer att göra i damfotbollens tjänst bara den till Bollstanäs i februari.

Januari

Den franska ligan fortsätter med sin 12:e omgång den 15:e januari med bl a matchen Montpellier – PSG.

Miniturnering i La Manga (Spanien) med Sverige, England och Norge (Sverige spelar  den 19 januari mot Norge och den 24 januari mot England)

 

Februari

Den 18 februari spelas Svenska cupens åttondelsfinal. För 10 damallsvenska lag blir det den första tävlingsmatchen år 2017. Toppmatcher: Rosengård – Göteborg och Piteå – Eskilstuna.

Frauenbundesliga fortsätter med sin 12:e omgång den 19 februari

 

Mars

Årets Algarve-cup spelas igen utan Tyskland och USA, men har ändå ett imponerande startfält. Sverige spelar mot Australien, Kina och Nederländerna mellan den 1 och 8 mars.

UWCL-kvartsfinalerna spelas den 22/23 mars och 29/30 mars. Svenska FC Rosengård möter FC Barcelona med bl a Line Røddik Hansen och Jennifer Hermoso. Pernille Harders, Anja Mittags, Nilla Fischers och Sara Björk Gunnarsdottirs Wolfsburg möter Caroline Segers Lyon. Fridolina Rolfös och Nora Holstad Berges Bayern München möter Veronica Boquetes och Cristianes PSG.

s

 

Martin Sjögren flyttar västerut

27449666104_e921507cef_kHan var mångas favorit att ta över det svenska landslaget efter Pia Sundhage. Jag blev lite förvånad när Svenska fotbollsförbundet bestämde sig för en i damfotbollssammanhang rätt oprövad tränare, BK Häckens cupvinnarcoach Peter Gerhardsson. Då trodde jag att Martin Sjögren, som jag tycker är Sveriges bästa damfotbollstränare under 2010-talet, skulle stanna kvar i Linköping och leda laget in i UWCL.

Samtidigt sökte Norge en ny landslagstränare. Och nu kommer Sjögren att leda Norge in i 2017 och fram mot EURO 2017: ”Detta är en stor dag för mig. Norge har en stolt tradition på damsidanoch har några av Europas bästa spelare i dag. Vi är mitt i ett generationsskifte, men detta lag har redan nu potential att prestera på en mycket hög nivå”, säger Sjögren på Norges fotbollförbunds hemsida. ”Vi ska jobba hårdoch bra för att vara optimal förberedd för det som väntar i Nederländerna i juli.”

I går kväll godkände styrelsen i norska fotbollsförbundet att Sjögren blir anställd. Hans allra första landskamp spelas redan den 19 januari i spanska Pinatar mot – Sverige.

Detta ser jag som en stor förlust för damfotbollen i Sverige. Inte bara för Linköpings FC där det smäller hård i dag när det även blev klart att Pernille Harder flyttar till VfL Wolfsburg som vi alla förväntade oss. Harder fnissade två gånger när jag pratade med henne om Tyskland under Fotbollsgalan. Nu är det officiellt att danskan kommer att spela fram till sommaren 2019 för billaget. Tidigare visste vi att Fridolina Rolfö ansluter till Bayern München. Stina Blackstenius har inte sagt vart hon hamnar nästa år, men jag tror inte att hon stannar i Östrergötland.

Att Martin Sjögren packar väskorna är dock det hårdaste slaget mot mästarna Linköping. Man förstår att Martin vill pröva fotboll på landslagsnivå. Jag vidhåller att han hade varit den rätta personen för att ta över Sverige efter Pia Sundhage. Men antingen var Svensk fotboll inte intresserad eller så gjorde Norsk fotboll honom en offert han helt enkelt inte kunde säga nej till.

 

 

En spännande kvartsfinal

16773407440_9a48dff29f_k

Marta gör mål mot Almuth Schult och Wolfsburg i mars 2015 när Rosengård spelade 3:3 hemma mot Wolfsburg i en match i yppersta världsklass

Det blir en spännande kvartsfinal i UWCL i mars nästa år. FC Rosengård möter FC Barcelona och vi får se fram emot två spännande matcher och ett återseende med fd Tyresöspelarna Line Røddik Hansen (som också spelade för Rosengård) och Jenni Hermoso. 

Förutom Røddik finns med brasilianska Andressa Alves och Ange Nguessan från Elfenbenskusten endast två till utländska spelare i truppen som besegrade holländska Twente med 5-0 efter två matcher, men den som vet om den spanska ungdomsfotbollens frammarsch på damsidan på senare år vet också att det är ett mycket tekniskt lag som måste tas på allvar. Det kommer Rosengård säkerligen att göra, men chanserna att nå semifinalen har inte varit bättre de senaste åren där man fick möta favoriter som senare vann hela turneringen såsom Lyon eller Wolfsburg.

Fortuna Hjørring hade kanske, kanske varit en på pappret lättaste motståndaren. De får nu möta Manchester City som växer och vill knapa in försprånget som de stora tyska och franska lagen fortfarande har för tillfället. Där tror jag att City med Kosovare Asllani går vidare.

Sedan får vi se två tysk/framska dueller. Rosengård må ursäkta, men dessa fyra lag är åtminstone de som har störst resurser.

PSG får möta Bayern München vilket innebär att fd Tyresömittfältaren Vero Boquete får möta sitt gamla lag. Fridolina Rolfö om hon nu går raka vägen in i startelvan i München möter alltså PSG istället för Limhamn Bunkeflo eller Kvarnsveden. Att få vänta nästan en hel säsong på UWCL-spel har kanske varit en av anledningarna för henne att söka sig till Bayern som kunde erbjuda henne en högklassig kvartsfinal i UWCL om bara ett par veckor. En helt öppen historia.

Precis som den andra matchen där de tvä bästa lagen möts. VfL Wolfsburg – Olympique Lyon möts i kvarten!! Årets finalister. En straffläggning fick avgöra att Lyon vann, men Wolfsburg har sedan dess förstärkt med Sara Björk Gunnarsdottir och det mesta talar för att Damallsvenskans mest tongivande spelare de senaste två säsongerna, jo danska Pernille Harder, kommer också att spela i vitt och grönt. Med det har Wolfsburg en trupp på 26 spelare där nästan alla (!!) håller världsklass. Det går sämre för Wolfsburgs herrlag på sistone, men tydligen har sponsorerna förstått att det behovs endast en bråkdel av pengarna som man behöver för ett herrlag för att kunna ha ett damlag i världsklass. Så är det, tyvärr. Med en månadslön på en herrstjärna kan man finansiera hyfsade månadslöner för en hel damtrupp.

I mars smäller det och det rekommenderas skarpt att följa alla matcher. Tyvärr har UEFA bestämt sig för att ”jämställa” damfotbollen i det avseende att man kommer att spela kvartsfinalerna onsdag- eller torsdagkväll vilket gör det svårare att locka en ännu större publik.

I U20-VM i Papua Nya Guinea spelar Nordkorea och USA den ena semifinalen och Japan och Frankrike den andra. Jag har endast sett höjdpunkterna på FIFAs YouTube-kanal och om man nu kan gå efter dem så tror jag på en helasiatisk final.

 

 

Fridolina Rolfö till Bayern München

fcbhippo-largesixteentonine

Fridolina Rolfö (Foto: FC Bayern Frauenfußball)

Linköping tappar inte bara Pernille Harder utan även Fridolina Rolfö. 22-åringen har skrivit ett 2,5-årskontrakt med tyska mästarna FC Bayern München fram till den 30 juni 2019.

Efter tre säsonger i Linköping tar hon alltså nästa steget.

”Fridolina är en ung, talangfull och målfarlig forward. Hon är mycket fysisk, men även passningssäkeroch kan användas variabelt i offensiven. Jag är övertygad om att hon kommer att ta nästa steget i utvecklingen hos oss i München och ser fram emot vårt samarbete,” säger tränaren Thomas Wörle.

Bayern München är även en potentiell klubb för Pernille Harder.

Linköping tappar hälften av sin offensivkraft efter mästarsäsongen 2016. Kvar är för närvarande Kristine Minde och Stina Blackstenius. Men även Blackstenius har en utgående kontrakt och vill lämna besked efter återkomsten till Sverige från U20-VM i Papua Nya Guinea.

Fotbollsgalan närmar sig

Om lite mer än tre veckor är det åter igen dags att bege sig till Globen (eller Ericsson Globe som den officiellt heter numera) och vara med i vimlet bakom scenen där den mest vanliga frågan till vinnarna i god gammal svensk tradition är ”Hur känns det?”.

”Det känns väldigt bra.” kommer de flesta spelarna att säga och sedan tar vi en del fina bilder, även med herrarnas vinnare och efter diamantbollen är överlämnad till Sveriges bästa fotbollsspelare är säsongen över.

I går kväll fick vi ta del av nomineringarna av den jury som til nästan 50% består av personer som står på SvFF:s lönelista, något jag har kritiserat genom åren. Lägg till Victoria Sandell Svensson (EFD) som fd landslagsspelare och det är inte osannolikt att nomineringarna är lite svenskdominerad trots flera dussin utländska toppspelare i Damallsvenskan. Det är ju förstås solklart att till exempel Pia Sundhage och Lillie Persson måste försöka rättfärdiga sina uttagningar till landslaget med nomineringar till Fotbollsgalan. Och varför ska ungdomslandslagens tränare Anneli Andersén och Calle Barrling rösta emot Sundhage och Persson?

Här kommer de nominerade och lite (uppgivna) kommentarer:

Målvakt: Hilda Carlén, Jennifer Falk, Hedvig Lindahl

Det är alltså möjligt att nominera utländska spelare (som även kallas ”importer” av de som vill ha så få som möjligt) till alla kategorier förutom ”genombrott” och ”diamantbollen”. I den senare kategorin får vi bara veta vem som vinner. Det är alltid möjligt att nominera svenskor som spelar utomlands. Jag skulle hellre se att Fotbollsgalan handlar om Damallsvenskans bästa spelare, att den alltså blir en fest för ligan. Sedan borde Diamantfotbollen tilldelas en svensk spelare oavsett var hon lirar. Den utmärkelsen kommer ju även från annat håll.

30306492056_11418ee46b_k

Damallsvenskans bästa målvakt Gudbjörg Gunnarsdottir (Djurgården) är inte nominerad till Fotbollsgalan

Jag saknar Damallsvenskans klart bästa målvakt: Gudbjörg Gunnarsdottir från Djurgården. Hon har en klar del i Djurgårdens succéår och har åtminstone i hemmamatcherna jag har sett på Stadion (förutom tre såg jag alla) gjort fenomenala räddningar, ibland räddat en eller två poäng. Löjligt att hon  saknas. ”Gugga” borde konkurrera om utmärkelsen med Lindahl. Och enligt mina regler borde isländskan få den som seriens bästa.

Back: Nilla Fischer, Jessica Samuelsson, Linda Sembrant.

28028710966_0a851cfef1_k

Flest assist i Damallsvenskan räcker inte för Fotbollsgalan: Jonna Andersson (Linköping)

Nilla Fischer har inte spelat en toppsäsong, varken i landslaget eller i klubben. Samuelsson är en solklar vinnare här, bäst bland de nominerade. Eftersom jag tycker att det är främst Damallsvenskan som borde ha fest den 21 november lägger jag till Jonna Andersson (som fortfarande leder den dåligt skötta assistligan) och Emma Berglund. 

Mittfält: Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marta

Spelade Seger en enastående säsong? I PSG? I landslaget? Eller nomineras hon eftersom hon pga gamla meriter? Marta ska självklart vinna i denna konkurrens, men jag antar nästan att Lisa Dahlkvists straffar mot USA och Brasilien räcker för att vinna statyn. Marta var suverän, men det finns en annan mittfältare som jag tycker har gjort en lika bra säsong trots att hon inte hamnar så mycket i strålkastarljuset. Svensk mästarinna har hon dock blivit nyligen och lett sitt Portugal till dess allra första slutturnering. Jag snackar förstås om Claudia Neto som har en viktig del i ett SM-guld, sin klubbs första sedan 2009. Medan Marta spelade bra, spelade stundtals fantastiskt, men står där med endast Svenska cupen och den nu äntligen avskaffade Supercupen.

Anfall: Stina Blackstenius, Tabitha Chawinga, Pernille Harder

Där har juryn räknat mål. Och överraskande att förbundskaptenerna inte fick igenom sina favoriter Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Olivia Schough. Det är den kategorin i vilken jag håller med juryn. Priset borde gå till Harder som gjort flest mål, näst flest assist och vars spel på det hela sett ligger på en annan nivå än både Blackstenius och Chawinga trots att de är fantastiska kandidater.

MVP: Tabitha Chawinga, Pernille Harder, Marta

Även här tycker jag att det är helt ok att välja dessa tre. Utan Chawinga skulle Kvarnsveden spela åter igen i Elitettan 2017. Utan Harder hade Linköping slutat tvåa. Utan Marta hade Rosengård slutat tvåa, vilket dem också gör. Utifrån det så borde det alltså stå mellan Chawinga och Harder. Egentligen vill jag att båda ska få priset, men eftersom Harder redan är årets forward så är Chawinga seriens mest värdefulla spelare. På ett hörn vill jag ge en extra utmärkelse till nyförvärven Elisabeth Addo och framför allt Tiffany Weimer som lyfte Kvarnsveden och som gav Chawinga det utrymme som hon behövde.

Årets genombrott: Cajsa Andersson, Ellen Löfkvist, Johanna Rytting Kaneryd

2015 var Stina Blackstenius, Pauline Hammarlund och Michelle de Jongh nominerade. Blackstenius vann. 2014 handlade det om Malin Diaz Pettersson, Magdalena Ericsson och Fridolina Rolfö med Diaz som vinnare. Man har tagit med en målvakt i år vilket jag tycker är fint, men jag hade hellre sett en annan, nämligen Zecira Musovic. Visst är det Andersson som vinner SM-guld, kommandes från lilla Älta, MEN Musovic som var avsett för bänken i Rosengård, först bakom världsmålvakten Erin McLeod som skadade sig svårt i allra första matchen och sedan bakom Sofia Lundgren, Musovic fick rycka in och har spelat 12 av 20 möjliga matcher som startande målvakt. Lägg till att hon var skadad de första veckorna och att hon nu spelar även Champions League. Men för juryn har Musovics bedrift kanske varit en självklarhet som de inte lagt märke till. För mig har hon fått sitt genombrott i år. Ifjol gjorde hon toppmatcher mot Wolfsburg och vissa ville se henne redan i Kanada 2015, men när tränaren Jack Majgaard anlände till Sverige och Malmö fick Zecira nöja sig med bänken och titta på tyska Kathrin Längert. I år är det självklart att hion står. Det kvalificerar henne för mig till en nominering till årets genombrott. Och där borde hon kanske till och med vinna med udda målet mot Rytting Kaneryd.

Årets tränare: Yvonne Ekroth, Stellan Karlsson, Martin Sjögren

Alla tre är värdiga nominerade. Ekroth är uppstickaren, ingen förväntade sig att Djurgården skulle gå så bra. Karlsson är förädlaren, tränaren som har utbildat flera talanger och gjort landslagsspelare utav dem: Emilia Appelqvist, Irma Helin, Pauline Hammarlund, Hilda Carlén. Han har gjort Piteå till ett topplag. Sjögren är Sundhages efterträdare (tråkigt om det inte skulle fungera), han har för andra gången byggt ett mästarlag genom klokt agerande. Jag saknar ett fjärde namn, men vill dock inte stryka någon av de tre nominerade: Jonas Björkgren (Kvarnsveden) har gjort ett jobb som ingen, verkligen ingen av oss så kallade experter trodde var möjligt: Kvarnsveden är kvar i Damallsvenskan även nästa år. Jag kommer väl ihåg Upptaktsträffen på Berns i våras där många småfnissade åt Kvarnsveden som trodde att det skulle fungera med en trupp utan nyförvärv från Damallsvenskan.Som fnissade åt när Björkgren och lagkapten Denise Sundberg berättade om att ordet ”dåligt” var förbjuden i Borlänge och att de trodde att det skulle hjälpa dem att vara bra. Och var och en av dessa fyra tränare skulle vara en värdig vinnare.

Diamantbollen till slut. Här finns inga nominerade. Men förstås är Hedvig Lindal en kandidat som de flesta favoriserar. Hon har stor andel i att landslaget tog OS-silver i somras. Men jag kan även tänka mig att Lisa Dahlkvist kan vara hennes stora utmanare i år. Det var hennes straffar och främst den mot USA som vi kommer ihåg mest när fotbollsåret 2016 läggs till handlingarna. Vinner Dahlkvist, så borde hon skicka en väönlig hälsning till Hope Solo. Deras kommunikation i OS-kvarten var en härlig show.

P.S.: Jag vill gärna se ytterligare en kategori, nämligen årets nyförvärv. Det skulle vara spännande att se och belöna en spelare som har fullföljt eller överträffat alla förväntningar man hade när hon rekryterades. Priset går till Ella Masar McLeod såklart. Nominerad förutom henne är i min lilla egna kategori Tiffany Weimer och Mimmi Larsson. 

 

 

Rosengård favorit på bortaplan

Linköping har under årets lopp inte förlorat i Damallsvenskan. 16 vinster och två kryss. De har dock förlorat två gånger, i Supercupen och Svenska cupens final. Båda gångerna hette motståndarna FC Rosengård. Marta har varit planens gigant när FCR vann cupfinalen och jag har sett henne betydligt vassare och bättre i år än på många år sen. Hon har faktuiskt spelat så oerhört bra att jag har sagt att jag kommer att bojkotta skriva om FIFA Player Award om hon inte hamnar bland de tre bästa i år. 

Rosengård har mer rutin, mer vinnarkultur och sett på hela truppen mer spetskompetens. De har även en organisation kring klubben som har betydligt mer pengar att röra sig med och de skapare de bästa förutsättningarna för fotbollsspelare i Sverige. 

Linköping är uppstickaren. De har tränaren som jag vill se som Pia Sundhages efterträdare. Martin Sjögren är en klok, ung  och modern tränare som har visat att han kan utveckla spelare och kan sätta ihop ett kollektiv med betydligt mindre pengar. Rosengård har fantastiska talanger, de stavas Musovic, Ilestedt och Wieder, men de har även integrerat en stor skara färdiga spelare såsom Riley, Berglund, Asante, Andonova, Schelin, Martens, Masar och inte minst Marta. Däremot har Linköping gått en lite annan väg med att fostra och utbilda ungarna Andersson, Samuelsson, Ericsson, Alkmqvist, Rolfö, Blackstenius och även Harder. Harder kom som en ung jättetalang från Danmark, men hon kommer att lämna som en internationell toppspelare. Jag säger inte att det ena eller det andra sättet att bygga en spelartrupp är bättre eller att föredra. Den slutsatsen får ni själv dra. Jag påpekar bara att det är olika modeller som har gjort dagens motståndarna till topplag. Just i dag kan jag tycka att Rosengårds samlade rutin kan slå Linköpingsmodellen.

Tåget rullar snabbt söderut medan jag skriver detta och om en dryg timme är jag framme i Linköping. Ni ska få bilder och intervjuer sent på kvällen. I dag är jag även på Arenan för amerikanska Our Game Magazine. Min förre chefredaktör där, Tiffany Weimer, spelar som ni vet väldigt framgångsrikt i Kvarnsveden och nu är det Brandi Ortega som håller i trådarna.

Tiffany Weimer är vid sidan av Ella Masar årets smartaste värvning. Sedan Weimer kom till Kvarnsveden efter sommaruppehållet har Borlängelaget gått från klarhet till klarhet och vunnit inte mindre än 13 poäng. Klarat kontraktet för 2017 med bra marginal efter gårdagens seger över Mallbacken. Stort grattis! Man Blair alltid lite extra glad när ett nytt lag lyckas. Jag kommer mycket väl ihåg när vi var på upptaktsträffen i april och Kvarnsvedens tränare Jonas Björkgren och lagkaptenen Denise Sundberg berättade att ordet ”dåligt” var tabubelagd i Borlänge och att man inte haft råd att värva en enda allsvensk spelare. Ingen av oss trodde nog att laget skulle fixa mer än 5-6 poäng och många tyckte att ett nytt Jitex var i antågande. Jitex som alltså förlorade 20 av 20 matcher år 2014. Men ett mycket engagerad lag tillspetsad med Tiffany Weimer och Elisabeth Addo samt med en grym forward vid namn Tabitha Chawinga straffade alla oss experter.

Svart ser jag däremot nu för både Mallbacken och Umeå. Den långa succékantade historien av UIK kommer att få ett sorgset kapitel i år. Jag bor alldeles för långt bort för att kunna se orsakerna till detta. Lilla systern Piteå som under många år har varit underlägsen sin granne i söder, har nu gått om Umeå med flera hästlängder. Sorgligt, sorgligt. Flyttas laget ned, så lär spelare som Lina Hurtig, Rita Chikwelu, Jenny Hjohlman och Hanna Folkesson försvinna och jag har svårt att se Västerbottens fd stolthet som favorit i nästa års Elitetta. 

Med tanke på årets match i Linköping bleknar dagens andra toppmatch såklart lite. Eskilstuna tar emot Piteå, vinnarna kommer troligtvis att gå för tredje platsen. Svårt att sia, Eskilstuna har blivit bättre sedan i somras, men Piteå är hur stabil som helst. Det lär iaf bli en bra publiksiffra även där. Jag har helst sett båda matcher på plats, men det går ju inte, tyvärr. 

Cupfinalen

20445322871_d6e3ceed9b_k

Förra året jublade Linköping – i år är FC Rosengård klara favoriter

Om två och en halv timmar smäller det på Malmö IP. Cupfinal. Åter igen möts Sveriges två bästa lag: FC Rosengård och Linköpings FC. Precis som förra året. Då på Linköpings arena, nu alltså i Malmö.

Max Wiman har skrivit i Sydsvenska Dagbladet om att Svenska fotbollsförbundet som ”äger” matchen (eftersom cupen är ett arrangemang av SvFF) har skickat sin logga till Malmö. Det finns ett ”inför matchen” på förbundets hemsida, skriven av Stig Lindmark. Inget mer dock.

Svenska fotbollsförbundets ointresse för damfotbollen har en lång historia. Och då menar jag inte de få personer som jobbar med damfotboll. Det är alldeles för få människor och jag antar att de har en liten budget.

Jag har tidigare skrivit att VM-bronset 2011 i Tyskland ledde till att landslaget inte spelade en enda hemmamatch fram till våren 2012. Man utnyttjade inte allmänhetens intresse som annars inte är förtjust i damfotboll. Man missade att utöka den grupp människor som går till landskamper eller damallsvenska matcher. Jag skrev redan under OS att jag befarar samma sak även nu när damlandslaget har säkrat en historisk silvermedalj och kammat hem den kanske största succén någonsin för svensk fotboll.

Marknadsföring för fotboll är inte endast Zlatan Ibrahimovic. Han slutar förr eller senare och efter det? Ska det bli en såpa om hans liv som ”Keeping Up With the Kardashians”? Eller Ozzie? Sveriges bästa fotbollslag skulle förtjäna uppmärksamhet nu. Och framför allt skulle effekten av en bra marknadsföring leda till en boost för flickfotbollen i Sverige. Men där går kanske gränsen. Man vill kanske inte att ännu fler tjejer spelar fotboll och att det blir ännu mer bråk om bättre träningstider.

Dagarna där en Pia fick kalla sig Pelle för att få spela fotboll är över. Men dagarna där SvFF missar att utnyttja framgångar för damfotbollens skull, de finns kvar. Det är här och nu.

Vem vinner cupfinalen? Rosengård är klara favoriter. Med Gaelle Engamanouit tillbaka och med Lotta Schelin och ‘Björkis’ efterträdare Iva Landeka och med Fridolina Rolfö skadad på andra sidan har Rosengård tillgång till en bredare och starkare trupp.