Etikettarkiv: Emma Berglund

Fotbollsgalan närmar sig

Om lite mer än tre veckor är det åter igen dags att bege sig till Globen (eller Ericsson Globe som den officiellt heter numera) och vara med i vimlet bakom scenen där den mest vanliga frågan till vinnarna i god gammal svensk tradition är ”Hur känns det?”.

”Det känns väldigt bra.” kommer de flesta spelarna att säga och sedan tar vi en del fina bilder, även med herrarnas vinnare och efter diamantbollen är överlämnad till Sveriges bästa fotbollsspelare är säsongen över.

I går kväll fick vi ta del av nomineringarna av den jury som til nästan 50% består av personer som står på SvFF:s lönelista, något jag har kritiserat genom åren. Lägg till Victoria Sandell Svensson (EFD) som fd landslagsspelare och det är inte osannolikt att nomineringarna är lite svenskdominerad trots flera dussin utländska toppspelare i Damallsvenskan. Det är ju förstås solklart att till exempel Pia Sundhage och Lillie Persson måste försöka rättfärdiga sina uttagningar till landslaget med nomineringar till Fotbollsgalan. Och varför ska ungdomslandslagens tränare Anneli Andersén och Calle Barrling rösta emot Sundhage och Persson?

Här kommer de nominerade och lite (uppgivna) kommentarer:

Målvakt: Hilda Carlén, Jennifer Falk, Hedvig Lindahl

Det är alltså möjligt att nominera utländska spelare (som även kallas ”importer” av de som vill ha så få som möjligt) till alla kategorier förutom ”genombrott” och ”diamantbollen”. I den senare kategorin får vi bara veta vem som vinner. Det är alltid möjligt att nominera svenskor som spelar utomlands. Jag skulle hellre se att Fotbollsgalan handlar om Damallsvenskans bästa spelare, att den alltså blir en fest för ligan. Sedan borde Diamantfotbollen tilldelas en svensk spelare oavsett var hon lirar. Den utmärkelsen kommer ju även från annat håll.

30306492056_11418ee46b_k

Damallsvenskans bästa målvakt Gudbjörg Gunnarsdottir (Djurgården) är inte nominerad till Fotbollsgalan

Jag saknar Damallsvenskans klart bästa målvakt: Gudbjörg Gunnarsdottir från Djurgården. Hon har en klar del i Djurgårdens succéår och har åtminstone i hemmamatcherna jag har sett på Stadion (förutom tre såg jag alla) gjort fenomenala räddningar, ibland räddat en eller två poäng. Löjligt att hon  saknas. ”Gugga” borde konkurrera om utmärkelsen med Lindahl. Och enligt mina regler borde isländskan få den som seriens bästa.

Back: Nilla Fischer, Jessica Samuelsson, Linda Sembrant.

28028710966_0a851cfef1_k

Flest assist i Damallsvenskan räcker inte för Fotbollsgalan: Jonna Andersson (Linköping)

Nilla Fischer har inte spelat en toppsäsong, varken i landslaget eller i klubben. Samuelsson är en solklar vinnare här, bäst bland de nominerade. Eftersom jag tycker att det är främst Damallsvenskan som borde ha fest den 21 november lägger jag till Jonna Andersson (som fortfarande leder den dåligt skötta assistligan) och Emma Berglund. 

Mittfält: Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marta

Spelade Seger en enastående säsong? I PSG? I landslaget? Eller nomineras hon eftersom hon pga gamla meriter? Marta ska självklart vinna i denna konkurrens, men jag antar nästan att Lisa Dahlkvists straffar mot USA och Brasilien räcker för att vinna statyn. Marta var suverän, men det finns en annan mittfältare som jag tycker har gjort en lika bra säsong trots att hon inte hamnar så mycket i strålkastarljuset. Svensk mästarinna har hon dock blivit nyligen och lett sitt Portugal till dess allra första slutturnering. Jag snackar förstås om Claudia Neto som har en viktig del i ett SM-guld, sin klubbs första sedan 2009. Medan Marta spelade bra, spelade stundtals fantastiskt, men står där med endast Svenska cupen och den nu äntligen avskaffade Supercupen.

Anfall: Stina Blackstenius, Tabitha Chawinga, Pernille Harder

Där har juryn räknat mål. Och överraskande att förbundskaptenerna inte fick igenom sina favoriter Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Olivia Schough. Det är den kategorin i vilken jag håller med juryn. Priset borde gå till Harder som gjort flest mål, näst flest assist och vars spel på det hela sett ligger på en annan nivå än både Blackstenius och Chawinga trots att de är fantastiska kandidater.

MVP: Tabitha Chawinga, Pernille Harder, Marta

Även här tycker jag att det är helt ok att välja dessa tre. Utan Chawinga skulle Kvarnsveden spela åter igen i Elitettan 2017. Utan Harder hade Linköping slutat tvåa. Utan Marta hade Rosengård slutat tvåa, vilket dem också gör. Utifrån det så borde det alltså stå mellan Chawinga och Harder. Egentligen vill jag att båda ska få priset, men eftersom Harder redan är årets forward så är Chawinga seriens mest värdefulla spelare. På ett hörn vill jag ge en extra utmärkelse till nyförvärven Elisabeth Addo och framför allt Tiffany Weimer som lyfte Kvarnsveden och som gav Chawinga det utrymme som hon behövde.

Årets genombrott: Cajsa Andersson, Ellen Löfkvist, Johanna Rytting Kaneryd

2015 var Stina Blackstenius, Pauline Hammarlund och Michelle de Jongh nominerade. Blackstenius vann. 2014 handlade det om Malin Diaz Pettersson, Magdalena Ericsson och Fridolina Rolfö med Diaz som vinnare. Man har tagit med en målvakt i år vilket jag tycker är fint, men jag hade hellre sett en annan, nämligen Zecira Musovic. Visst är det Andersson som vinner SM-guld, kommandes från lilla Älta, MEN Musovic som var avsett för bänken i Rosengård, först bakom världsmålvakten Erin McLeod som skadade sig svårt i allra första matchen och sedan bakom Sofia Lundgren, Musovic fick rycka in och har spelat 12 av 20 möjliga matcher som startande målvakt. Lägg till att hon var skadad de första veckorna och att hon nu spelar även Champions League. Men för juryn har Musovics bedrift kanske varit en självklarhet som de inte lagt märke till. För mig har hon fått sitt genombrott i år. Ifjol gjorde hon toppmatcher mot Wolfsburg och vissa ville se henne redan i Kanada 2015, men när tränaren Jack Majgaard anlände till Sverige och Malmö fick Zecira nöja sig med bänken och titta på tyska Kathrin Längert. I år är det självklart att hion står. Det kvalificerar henne för mig till en nominering till årets genombrott. Och där borde hon kanske till och med vinna med udda målet mot Rytting Kaneryd.

Årets tränare: Yvonne Ekroth, Stellan Karlsson, Martin Sjögren

Alla tre är värdiga nominerade. Ekroth är uppstickaren, ingen förväntade sig att Djurgården skulle gå så bra. Karlsson är förädlaren, tränaren som har utbildat flera talanger och gjort landslagsspelare utav dem: Emilia Appelqvist, Irma Helin, Pauline Hammarlund, Hilda Carlén. Han har gjort Piteå till ett topplag. Sjögren är Sundhages efterträdare (tråkigt om det inte skulle fungera), han har för andra gången byggt ett mästarlag genom klokt agerande. Jag saknar ett fjärde namn, men vill dock inte stryka någon av de tre nominerade: Jonas Björkgren (Kvarnsveden) har gjort ett jobb som ingen, verkligen ingen av oss så kallade experter trodde var möjligt: Kvarnsveden är kvar i Damallsvenskan även nästa år. Jag kommer väl ihåg Upptaktsträffen på Berns i våras där många småfnissade åt Kvarnsveden som trodde att det skulle fungera med en trupp utan nyförvärv från Damallsvenskan.Som fnissade åt när Björkgren och lagkapten Denise Sundberg berättade om att ordet ”dåligt” var förbjuden i Borlänge och att de trodde att det skulle hjälpa dem att vara bra. Och var och en av dessa fyra tränare skulle vara en värdig vinnare.

Diamantbollen till slut. Här finns inga nominerade. Men förstås är Hedvig Lindal en kandidat som de flesta favoriserar. Hon har stor andel i att landslaget tog OS-silver i somras. Men jag kan även tänka mig att Lisa Dahlkvist kan vara hennes stora utmanare i år. Det var hennes straffar och främst den mot USA som vi kommer ihåg mest när fotbollsåret 2016 läggs till handlingarna. Vinner Dahlkvist, så borde hon skicka en väönlig hälsning till Hope Solo. Deras kommunikation i OS-kvarten var en härlig show.

P.S.: Jag vill gärna se ytterligare en kategori, nämligen årets nyförvärv. Det skulle vara spännande att se och belöna en spelare som har fullföljt eller överträffat alla förväntningar man hade när hon rekryterades. Priset går till Ella Masar McLeod såklart. Nominerad förutom henne är i min lilla egna kategori Tiffany Weimer och Mimmi Larsson. 

 

 

Linköpings FC vinner SM-guld 2016!

20447343551_7218c44ab6_k-1Det hade jag inte förväntat mig! Att Linköpings FC redan i dag skulle säkra sitt andra SM-guld efter 2009. Att LFC skulle ligga på första plats med åtta poängs marginal på FC Rosengård – det lag som hittills har dominerat det pågående decenniet i Sverige.

Medan Linköping gjorde sin läxa och vann ohotat med 2:0 borta mot Vittsjö (mål av Kristine Minde och Stina Blackstenius), såförlorade ett skadedrabbat Rosengård med 1:2 hemma mot Eskilstuna United. Mimmi Larsson och Marija Banusic gav bortalaget en 2:0 ledning innan Natasa Andonova efter en målvaktstavla av Emelie Lundberg kunde komma en bit närmare utan dock att kunna hota på allvar.

Vid den tidpunkten hade Marta redan fått gå av planen efter en armbåge av Natalie Björn. Rosengård hade Hanna Persson (*1996), Emma Pennsäter (*1997), Edina Filekovic (*1998), Linnéa Svensson (*1999), Ida Lyberg (*2000) och Johanna Barth (*1999) på bänken. Duktiga spelare allihopa och kanske kommer en eller annan av dem så småningom spela i en startelva i Damallsvenskan. Men ingen av dem kunde man förvänta sig av att förändra en matchbild när man låg under med 0:2. En anledning att Rosengåtd inte klarade sig var otur med skador som sedan blottade faktumet att truppen är inte stor. Den är alldeles för liten. Vilket bådar inte gått för när UWCL sedan går in i slutskedet nästa år.

Luften hade nog gått ur Rosengård i söndags i Linköping när Kristine Minde nickade in 1:0 på Arenan. Minde avgjorde SM-guldet med sin nick utan att vara medveten om det. Jag kommer ihåg att både Magdalena Ericsson och Kris Minde i samtal med bloggen har sagt att de tänkte fler gånger på matchen mot Rosengård innan den blev av. Veckor innan. Medan FCR:s lagkapten Emma Berglund sa att hon inte hade gjort det, det var en march som alla andra. Kanske hittar man en annan orsak i denna pyttelilla skillnad. Medan Ericsson och Minde var taggade och längtade efter avgörandet, så såg Rosengård matchen som bara ytterligare en annan? LFC var defintivt hungrigare medan konkurrenten Rosengård ändå har vunnit SM-guld 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015.

Linköping vinner SM-guld och Martin Sjögren som fick ställa sig påklädd i duschen när LFC-tjejerna sände live från Vittsjö IP, Sjögren har nu lyckats bli en tränare som har vunnit damallsvenskt guld med rvå klubbar. Inte många andra som har gjort detta troligtvis. Sjögren har tillsammans med klubbledningen byggt upp ett lag med lugnt arbete, fantastiska rekryteringar (Claudia Neto, Kristine Minde, Ericsson, Rolfö, Harder…) och han gjorde Magda Ericsson till sin lagkapten, en ung tjej i landslaget som symboliserar lagbygget man gjorde som ingen annan. Det finns ingen bättre ersättare för Pia Sundhage än Sjögren, men klubben borde nog göra allt för att behålla honom. För några veckor sedan sa Martin att han hade samma känsla som 2010 när han vann sitt första SM-guld med Rosengård (då LdB FC Malmö). Även den känslan var rätt.

Nu kommer Stina Blackstenius och Pernille Harder uppvaktas ännu hårdare av agenter och klubbar ute i Europa. Men nu är det först tid för att fira de nya svenska mästarna. Mallbackens chanser att klara att stanna kvar  Damallsvenskan var mycket små inför den här söndagen. Nu kommer de att möte ett lag som redan gått in i mål. En liten chans i alla fall för värmländskorna även om jag är övertygad att LFC vill avsluta säsongen som obesegrat i Damallsvenskan.

Rosengårds tid är över? Nejjjjj. Inte alls. De kommer tillbaka om några månader. Fast ändå är FCR:s modell som kräver betydligt mer pengar, att för det mesta köpa färdiga utländska spelare (Ali Riley, Marta, Natasa Andonova, Lieke Martens, Ella Masar McLeod, Anita Asante) plus svenska toppspelare (Emma Berglund, Lotta Schelin) diskutabel. Men jag tror i dagsläge inte att man kommer att ändra modellen. Det känns definitivt att Rosengård borde satsa på en större och bredare trupp för att kunna jaga de tyska och franska topplagen i UWCL. Som Nora Holstad Berge sa till mig i onsdags i München: ”Vi har en trupp på 25 spelare.” Rent önsketänkande i Sverige, tyvärr.

Jag hade tvekat vilken match jag skulle besöka den 5 november, sista omgången i Damallsvenskan och Elitettan. Nu ser det ut som om jag borde dra till Tele 2 Arena i Stockholm och bevaka Hammarby DFF – Limhamn Bunkeflo. I Linköping blir det ett avslappnat firande på hemmaplan, i Stockholm på Stadion möts årets nykomlingar Djurgården och Kvarnsveden som båda har gjort mycket bra ifrån sig i en ändå ganska betydelselös match. Bajen kommer som det ser ut att behöva en poäng för att åter igen spela damallsvenskt 2017.

 

 

 

 

 

Intervju: Olga Ekblom

30109030851_469926b324_kBloggen fortsätter med att intervjua lagkaptener. Hammarbys Olga Ekblom är den femte lagkaptenen inom lite drygt 48 timmar sedan torsdagens besök på Tunavallen i Eskilstuna och den första Champions League matchen i ”Tunas” historia. Då blev det snack med Glasgow Citys Leanne Ross och hemmalagets Louise QuinnIgår svarade Rosengårds Emma Berglund och Linköpings Magda Ericsson på mina frågor.

Men i går blev det en välbehövlig utflykt till Zinkensdamms IP och toppmatchen i Elitettan: Tvåan Hammarby DFF mötte fyran IK Sirius från Uppsala. Hammarby vann med 2:1 i en match som man dominerade långa stunder, men som ändå avgjordes på tilläggstid genom Frida Sjöberg som vräkte in bollen i den 93:e minuten. Båda lagen hade en ribbträff och Hammarby hade svårt att skapa riktigt stora chanser mot ett bra försvarande Sirius.

I och med trepoängaren är det dock endast Växjö som kan stoppa Hammarbys återtåg till Damallsvenskan. Hammarbys lagkapten Olga Ekblom blev omplåstrad i ansiktet under matchens gång, men kunde fortsätta till slut.

Vad hände då egentligen och hur mår du?

”Jag fick en armbåge i ansiktet så att läppen sprack, det tog lite tid att få stopp på blödningen och få dit lite tejp. Är svullen nu men slapp åka och sy så det är skönt,” berättar Olga som spelar sin fjärde säsong i rad nu för Hammarby efter att hon kom dit från Enskede i division 1. Hon har dock redan innan tiden i Enskede varit med i Bajen.

30079218752_965cf217e8_k

Frida Sjöberg vräker in 2-1 till Bajen i 93:e matchminuten

Vinsten i dag (läs: i går) över Sirius var mycket viktig, de kan inte längre komma ikapp er nu och det är endast Växjö som kan hota, eller hur?

”Ja, oerhört viktig! Sirius är ett bra lag med Emma Holmberg i spetsen, hon gör några riktigt fina ingripanden. Jag tycker att vi stora delar av matchen har bra koll och skapar målchanser men de är vassa i sina omställningar.”

Tittar man på Elitettans återstående matcher så har ni nu två relativt enkla bortamatcher om man får säga så. Östersund och Sundsvall och sedan avslutar ni mot serieldarna Limhamn Bunkeflo hemma. Växjö har däremot Sunnanå hemma, sedan blir det tufft med Sirius borta, formstarka Kungsbacka borta för att sedan avsluta med ”derbyt” mot Kalmar hemma. På pappret fördel Hammarby.

”Det får bli ett lite klyschigt svar på din fråga, men för oss handlar det om att ta en match i taget och fokusera på vår prestation. Sen vet jag inte riktigt om jag tror att det kommer bli lätta matcher. Alla lag vill vinna mot Bajen. Vi kan inte heller gör något åt hur Växjö spelar eller deras resultat.”

Olga Ekblom har varit med när Hammarby gick upp 2014 och hon var med när laget åkte ur Damallsvenskan 2015. Nu är hon med när laget har en mycket bra chans att åter igen bli klar för högsta serien. Om ni lyckas, vad krävs det för att inte samma sak händer som ifjol, nämligen att ni åker ut direkt?

”Det är svårt att säga,” tycker Olga Ekblom. ”Vi hade lite otur förra året, vi bytte ganska mycket så vi borde nog vara lite mer konsekventa om vi går upp i år. Sen måste vi ta fler poäng i vissa matcher som vi missade och sen handlar det om lite tur. Vi åkte ur på ett mål förra gången, vi får hoppas att vi i så fall gör fler mål.”

Och det stämmer onekligen. Hammarby kryssade alldeles för många gånger – nio oavgjorda matcher betyder nio poäng, men samtidigt också arton missade poäng. Och Mallbacken klarade sig kvar tack vare målskillnaden på -17 medan Hammarby hade -18. Samtidigt kan jag tycka efter att ha sett dagens match att det krävs en del förstärkningar för att spela i Damallsvenskan. MEN, först ska ju några matcher i Elitettan spelas och viktiga poäng plockas.

Sättet som laget kämpade mot Sirius för att göra det där avgörande målet i 93:e minuten visar att man är målmedveten. Precis som Ekblom säger, i en sådan situation måste man tänka match till match, allt annat vore farligt. Hur det sedan går vidare, det tar vi när vi står där med facit i handen.

 

 

Intervju: Magdalena Ericsson

28322023691_545e71b7dc_kÄven Linköpings lagkapten är mittback. Magdalena Ericsson har fyllt 23 år för en månad sedan. Magda spelar sin fjärde säsong i LFC, kom till Östergötland som 19-åring. Hon Tog steget till landslaget med Martin Sjögren som tränare, missade VM 2015 i Kanada, men åkte till Rio och OS i år och kom hem med en silvermedalj runt halsen.

Två gånger vann Ericsson svenska cupen med LFC, men det stora målet för henne och lagkamraterna, det är att åter igen hämta SM-guldet till Linköping. Enda gången det begav sig var år 2009. Ingen är kvar av det forna mästerlaget som innehöll namn som Caroline Seger, Jessica Landström, Sofia Lundgren, Charlotte Rohlin förstås, Faith Ikidi och Tilda Heimersson. Linköping har startat om, en gång (2012) värvade man stjärnor som Nilla Fischer, Manon Melis och Lisa DeVanna, men den ekonomiska ansträngningen blev för stor och året efter satsade man på att bli av med dyra spelare på lönelistan och istället skapa en blandning av regionala talanger (t.e. Stina Blackstenius Tove Almqvist, Jonna Andersson, Jessica Samuelsson), unga toppspelare som ville ta nästa steget (Ericsson, Pernille Harder, Pauline Hammarlund, Jennie Nordin) och mer rutinerade utländska spelare såsom Linda Sällström, Marianne Gajhede Knudsen och Renée Slegers. 

Inte alla lyckades och lämnade föreningen, men de flesta blev guldkorn som utgör dagens stomme.

Och på söndag kan guldkornen ta ett jättekliv mot SM-guld. Vid hemmaseger skulle det med fem poängs marginal på Rosengård nästan vara avgjort.

En match som fotbollsfantasterna, men säkert också lagen har sett fram emot sen länge. Eller hur, Magdalena Ericsson?

”Självklart har man tänkt lite extra på den här matchen hela året,” svarar hon. ”Jag har sett det som extra motivation, att se till att denna match blev just den seriefinal som den har blivit. Självklart har det varit otroligt viktigt för oss att fokusera på en match i taget. Det är det som har gjort att vi presterat på en jämn nivå hela året och satt oss i en bra sits inför seriefinalen.”

En match i taget, det har blivit en självklarhet inom fotbollen, oavsett om man spelar i den högsta eller den lägsta serien. Eller som gamle tyske tränaren Sepp Herberger lär ha sagt på 1950-talet: ”Den tuffaste motståndaren som finns är alltid den som man möter härnäst!” Nu är det dags.

Hur måste man förbereda sig om man ska slå Rosengård? Två offensiva lag möts där ingen lär parkera bussen.

21173168988_e2da1430bb_k”Vi har tittat, analyserat och lärt oss mycket av vår senaste match mot Rosengård, i cupfinalen,” berättar Magdalena Ericsson. ”Vi känner oss mer förberedda inför detta möte och denna gång är det vi som har stöd av vår hemmapublik. Det tror jag kommer ge oss mycket självförtroende. Men vi är medvetna om att det kommer bli en jämn tuff kamp som det alltid är mot Rosengård.”

Ödmjukhet är alltid ett krav och en nyckel till succé. Aldrig underskatta en situation eller en motståndare. Ingen av dessa lag kommer dock att göra detta.

Hur laddar man batterierna? Emma Berglund har berättat att hon kommer att följa samma rutin som i varenda match. Inget speciellt. För en del spelare är musik ett  verktyg att komma in i den riktiga stämningen för match.

Vad gör Magdalena?

”Personligen har jag som jag sa tidigare tittat och analyserat mycket över det senaste mötet med Rosengård. Sedan har denna vecka handlat mycket om att återhämta sig fysiskt efter en period med många tuffa matcher tätt inpå varandra. Så jag har laddat med att vila helt enkelt.”

Motståndarna Rosengård kunde inte vila mycket i veckan. Man mötte isländska Breidablik, men startspelare som Anita Asante och Ella Masar började på bänken, spelade endast 21 resp 27 minuter. Fick gult kort båda två under de korta inhoppen.

Förra året hette Rosengårds utmanare Eskiltuna United. Nu är det Linköping. Varför spelar ni en så utomordentlig säsong 2016?

”Först och främst spelar vi en ännu mer offensiv fotboll i år där vi involverar fler spelare i anfallsspelet,” örklarar Magda. ”Det har gjort att vi gjort mycket mål och skapat många chanser för att göra mål. Jag tycker även att man har kunnat se en stor individuell utveckling på många av våra spelare. Till exempel så ligger Stina [Blackstenius] tvåa i skytteligan och även Jonna [Andersson] har tagit stora kliv som ytterback och leder damallsvenskans passningsliga. Dessa individuella kliv leder till att vi som lag totalt sett har blivit bättre än förra året och håller en jämnare nivå.”

 

 

Intervju: Emma Berglund

27585417083_cbef5dba0f_k

Emma Berglund i regnet i Kvarnsveden i somras

På söndag smäller det. Kl 1600 möts Sverige i särklass två bästa fotbollslag. FC Rosengård och Linköpings FC. Rosengård, tidigare LdB FC Malmö, har vunnit inte mindre än fem av sex SM-guld sedan 2010. Endast den ”rödgula dopade lokomotiven” som Aftonbladet kallade Tyresö FF för kunde fixa ett kort uppehåll för framgångshistorien av 2010-talets hittills överlägset bästa fotbollslag i konungariket.

Jag tittar på startelvan som Linköpings nuvarande tränare Martin Sjögren mönstrade den 16 oktober 2010 när han förde Malmö till ett efterlängat guld.

Föga överraskande är endast en spelare kvar som bär Rosengårds tröja även i dag: Lina Nilsson, trotjänaren. Bland de andra som slog Umeå med 5:0 för sex år sen finns Nilla Fischer, Thora Helgadottir, Manon Melis, Christina Öyangen Örntoft, Pavlina Scasna och inte minst lagkaptenen Malin Levenstad. 

I går pratade jag med lagkaptenerna för Eskilstuna United och Glasgow City, Louise Quinn och Leanne Ross. Inför söndagens drama får ni läsa intervjuer med Emma Berglund och Magdalena Ericsson. 

Vi börjar med Emma Berglund. 27-åringen som var faktiskt Umeå IK:s lagkapten när LdB FC firade guldet 2010 genom en 5-0 seger över UIK. Nu har Berglund, norrlänningen som började sin fotbollskarriär i lilla Täfteå IK, öster om Umeå, flyttat till Skåne, så långt söderut i Sverige man kan komma. Emma flyttade från 00-talets dominerande lag till 10-talets härskare. En flytt som var nödvändigt för en av Sveriges bästa mittbackar. Och åter igen har hon blivit ”Führungsspielerin” som man säger i Tyskland, en spelare som är en ledare både på och utanför plan.

I onsdags klarade Rosengård sin uppgift på Island galant, utan att glänsa. 1:0 mot mästarna Breidablik. Lotta Schelin gjorde enda målet efter åtta minuter. Skott på mål: 10:0 i gästernas favör. En lugn kväll för målvakten Zecira Musovic. Hur skulle du sammanfatta resan till Island, Emma?

”Själva resan gick bra, men det var absolut inte dom bästa förutsättningarna för att spela bra fotboll just med tanke på den svåra blåsten!” säger Emma Berglund.

”Vi hade pratat om den innan såklart och vad det skulle innebära för vårt spel, att framförallt försöka hålla bollen på marken för att bibehålla kontrollen, men det var absolut en utmaning! Jag är glad att vi kunde ta med oss en vinst hem i bagaget inför nästa vecka men också såklart inför matchen i helgen.”

Jag är övertygad om att Rosengård klarar hemmamatchen galant.

Nu, inför söndagen, är det åtminstone på pappret fördel Linköping efter att Rosengård släppte poäng mot både Djurgården och Vittsjö medan LFC endast tappade poäng i Örebro nyligen. Matchen lagen emellan slutade som bekant 1:1 på Malmö IP i våras.

Hur mycket har du tänkt på den stora matchen som närmare sig nu?

”Vi har inte pratat om den så mycket utan mest koncentrerat oss på en match i taget för att ens kunna ha någonting att säga till om i guldstriden, och med tanke på att Linköping nu tappade poäng senast så ger det oss såklart en stor möjlighet att kunna få det i egna händer igen!”

Så är det. Vinner Rosengård borta, så sitter de i förarsätet på väg mot sitt sjätte SM-guld under pågående decennium. Vinner Linköping hemma, så borde vara guldet vara avgjort med en då fem poängs ledning.

Hur ska Rosengård då agera för att kunna vinna dessa tre efterlängtade poäng?

Emma säger: ”Vi måste prestera på samma sätt som vi har gjort i dom senaste fighterna mot Linköping! Att försöka kontrollera matchen genom ett stabilt försvarsspel där det handlar om att ta hand om spelskickliga [Pernille] Harder och djupgående [Stina] Blackstenius! Jag hoppas också att vi kan fortsätta använda oss av kantspelet som har gett bra utdelning innan.”

Det är just radarparet Harder/Blackstenius som har gjort 34 av 59 mål för östgötalaget. Framför allt danska Pernille är inte bara fjolårets utan troligtvis även årets mest värdefulla (läs: bästa) spelare i Damallsvenskan. Men LFC är mer beroende av Harder än Rosengård är beroende av Marta eller någon annan.

På söndag smäller det och hur matchen slutar är ovisst. Spänningen är stor och vi kan förvänta oss en publiksiffra tydligt över 3.000.

Jag passar dock på att fråga landslagsspelaren Emma Berglund. Jag vill veta vad hon tycker att Sverige möter Iran, ett lag som man nästan ”måste” besegra tvåsiffrigt istället för ett starkare lag. Hur viktigt tycker Emma att det är att möta de 10-12 bästa lagen i världen oftare ön andra?

”Det är såklart alltid viktigt att få till bra matcher mot högt rankade lag,” tycker Berglund. ”Speciellt nu fram till EM nästa sommar då vi inte har några tävlingsmatcher innan mästerskapet. Att få möjligheten att möta Iran i en vänskapsmatch är såklart kul, och jag hoppas att det kan bli en riktig folkfest med en stor publik som kan ge en push för den kvinnliga fotbollen i Iran!”

Jag undviker att ställa Pia-frågan. Alla klubbar var emot ett nytt kontrakt för henne, alltså även FC Rosengård, SvFF skrev ändå nytt avtal. De flesta spelare är för en fortsättning, hette det. Men vad skulle du svara när man frågar dig om du tycker att din chef ska få sparken? Din chef som kan ge dig ett bra liv (= tar ut dig) eller som kan stryka dig  ur startelvan eller truppen. Att fråga spelare om tränaren ska få fortsätta är således en meningslös fråga. Därför tog jag inte upp den gentemot Emma Berglund.

Men dock min gamla önskan om att få se en match på Friends i Solna mot USA. Vad tycks om den idén?

”Det hade varit kul att möta USA igen,” håller Emma med om grundtanken. ”Även fast vi har fått möjligheten att göra det många gånger dom senaste åren på olika platser. USA-matcherna är alltid speciella och brukar bli bra fighter!”

Sist, hur laddar Emma inför söndagen?

”Jag personligen laddar inte på något annat sätt inför den här matchen än inför några andra! Vi ska se till att få en bra träning imorgon (läs: idag) innan vi packar ihop igen och reser upp mot Linköping!”

 

 

 

 

Danmark klassen bättre än silverlaget

pernilla

Pernille Harder är Damallsvenskans bästa spelare. Hennes Danmark blev för stark för Sverige

Jag såg inte hela matchen, bara andra halvleken. Kanske var den första halvleken riktigt bra. Men uppriktigt sagt tror jag inte på det. Det jag såg var ett uddlöst svenskt lag, ett motiverad, aggressivt Danmark som vann totalt rättvist.

Kanske saknades för många spelare: Nilla Fischer, Elin Rubensson, Lotta Schelin och Linda Sembrant. Jämfört med OS-finalen var det alltså fyra förändringar, tre av dem i backlinjen där Amanda Ilestedt, Emma Berglund och Jonna Andersson kom in. Istället för Lotta kom Emilia Appelquist in, Kosovare Asllani flyttades fram.

Kanske saknades motivationen för ett Sverige mot grannlandet Danmark som spelade för och fick sin EM-biljett. Sverige var dåligt. Danskorna var giftiga och hade man inte vetat bättre så hade man nog gått ut ifrån att det var de rödklädda som hade spelat ett framgångsrikt OS. Medan de blågula hade haft några tunga år bakom sig med ett bittert icke-deltagande i VM 2015 och ett mediokert EM 2013 där man visserligen vann bronsmedaljen, men saknade ett offensivt spel.

Ett offensivt spel som Sverige inte hade i går. Jag håller med vad Johan Rydén skriver. Sofia Jakobsson och Olivia Schough är jättetrevliga och bra fotbollsspelare. Men just nu är de inte spelare som borde starta en match för Sverige. Schough har aldrig varit en målskytt, något som jag tycker är en forwards främsta uppgift. Något där jag tydligen har en helt annan uppfattning som Pia Sundhage som inte verkar tro att det är viktigt.Vi behöver inte bra fotbollsspelare utan de bästa i vårt landslag.

Det är ju inte så att Sverige inte hade alternativ i lilla Viborg. På bänken satt nämligen Pauline Hammarlund och Stina Blackstenius. I skytteligan för Damallsvenskan leder Blackstenius just nu med betryggande 16:3 mot Schough. Hammarlund har nätat åtta gånger.

Pia Sundhage kommer definitivt fortsätta som förbundskapten. Någon förnyelse är alltså inte att vänta. I videointervjun med förbundet säger hon att hon ska fokussera på anfallsspelet fram till EM. Det gjorde vi väl även inför VM 2015?

Jämför man med OS-guldmedaljörerna Tyskland där Steffi Jones spelade matchen mot Ryssland i helgen med endast två spelare som vann över Sverige i Rio har Pia alltså endast valt fyra nya. Och dessa mest eftersom Fischer, Schelin, Sembrant och Rubensson var inte tillgängliga.

Personligen hade jag velat se ett experimenterande Sverige. Jag hade hellre sett Hilda Carlén i mål och få lite mer internationell erfarenhet på A-landslagsnivån. Jag hade hellre sett Magdalena Eriksson som mittback för en gångs skull även i landslaget. Jag hade gett Hanne Gråhns en match från start. I Sverige kan startelvans spelare vara bergsäkra på att de spelar. Även det leder till en viss avsaknad av motivation i en match som åtminstone för deras individuella situation är betydelselös.

Vi diskuterar inte fotbollens framtid i Sverige. Det har till viss del sin grund att vi har en konsenskultur där det är ganska opopulärt att ha avvikande åsikter, diskussion med olika åsikter uppfattas ofta som ”bråk”. Men väldigt ofta så är det sakliga, men tuffa diskussioner som gör det möjligt att ta ytterligare ett steg. Ett steg som kanske saknas ibland för att vinna den där sista matchen, att göra det där avgörande målet i finalen eller medaljmatchen.

Nu fortsätter vi på den gamla goa vägen till Holland 2017 och jag misstänker att det blir ytterst svårt att vinna EM-guld mot ett Tyskland i förnyelse med en modig förbundskapten, mot ett Frankrike med en ny förbundskapten (tredje gången gillt?) och mot ett England som jag tror blir det lag som kan utmana Tyskland på allvar om Europatronen.

 

 

Vittsjö skrällde mot Rosengård

Anders Bystedt såg matchen i Vittsjö mot mästarna Rosengård och skickade in ett matchreferat:

Vittsjö tog emot stjärnspäckade FC Rosengård hemma på Vittsjö IP inför 1117 åskådare. Rosengård kom till spel utan Lotta Schelin som skadade sig på lördagens träning. Publiken fick se ett välorganiserat Vittsjö och ett Rosengård som hade svårt att förvalta sina chanser. Något som saknades i Rosengård var en speluppläggare. Faktum är att Rosengård inte skapade någon riktigt het målchans i första halvlek.

Det var hemmalaget som inledde starkast. Redan i matchens 4:e minut hade Clara Markstedt chansen att ge sitt Vittsjö ledningen efter en svag målvaktsinsatts av Zecira Musovic. Bollen rensades bort av en Rosengårds försvarare. I samma situation fick Zecira en smäll mot huvudet och Rosengårdsbänken blev nog rejält oroade då man sedan tidigare har Erin McLeod och Sofia Lundgren på skadelistan.

I matchens 20:e minut kom Rosengårds bästa målchans i första halvlek. Anita Asante spelade fram bollen till Marta som skjuter strax utanför mål. Två minuter senare hade Rachel Mercik ett skott som gick utanför mål.

I andra halvlek ökade Rosengård tempot och skapade sin första riktigt vassa målchans i 58:e minuten. Natasa Andonova lyfte fram bollen till Lieke Martens som krockade med Vittsjömålvakten Kaitlynn Fraine. I den 70:e minuten gjorde Gaëlle Enganamouit comeback efter att ha varit borta p.g.a. en knäskada sedan den allsvenska premiären. Fyra minuter senare kommer Rosengårds bästa målchans då Natasa Andonova pricka stolpen. I matchens 84:e minut fick Vittsjö en hörna. Den blev riktigt farlig och rensades undan på mållinjen av en Rosengårds spelare. I 89:e minuten Hade Alexandra Benediktsson ett skott som rensades undan på Rosengårds mållinje.

Jack Majgaard Jensen, Rosengårds tränare:
– Det var en fysisk match. Där det inte var något konstigt. Fotboll är som så att det är inte bara att gå ut så vinner du matchen. Man måste göra en bra prestation. Något som vi saknade idag. Det är inte spelarnas fel. Det är mitt.

Emma Berglund , Rosengårds lagkapten:
– Det var en tuff och fysisk match redan från start. Vi spelade lite svårt i början och tappade kontrollen om matchen. Man måste kämpa om det ska bli något.

Thomas Mårtensson ,Vittsjös tränare:
– Med tanke på att vi möte FC Rosengård spelade vi en disciplinerad match. Vi var bra i positionerna och skapade många två och två lägen. Enkelt spel i box. Mot slutet skapade vi några kontringslägen. Det är kul att se.

Text: Anders Bystedt