Kategoriarkiv: Linköpings FC

Linköping sparkar Walfridson

27211609998_ba589ca8c2_k

Linköping var chanslös mot Manchester City – endast tränarens fel?

Linköpings FC har i dag sparkat sin nye tränare Marcus Walfridson. ”You’re fired!” hette det efter endast tre omgångar i Damallsvenskan där laget vann en match, kryssade en gång och förlorade en match. Lägg till två förluster i UWCL-kvartsfinalen mot Manchester City, 0:2 och 3:5 där Damallsvenskans sista representant var lika chanslös som FC Rosengård mot Chelsea Ladies i höstas.

Walfridson har alltså förlorat en enda match, den mot Vittsjö GIK, som han och laget kanske borde ha vunnit och förlorar jobbet. Det låter tufft. Vanligtvis måste en tränare förlora ett par matcher i rad för att få sparken.

Om Jonas Björkgren hade fått sparken i Eskilstuna efter att hans lag fullständigt kollapsade (0:9) mot FC Rosengård hade nog alla förstått. Men Walfridson har ändå vunnit fyra poäng mer än Björkgren och det är han som kan anmäla sig på Arbetsförmedlingen.

Men visst kände vi inte igen det lag som förlorade 2:3 mot Vittsjö och hade tur när man kryssade 1:1 mot medaljkandidaten Kristianstad. Redan i cupmatchen mot Göteborg på Linköpings Arena i mars var KGFC det bättre laget och Linköping räddade sig med ett oavgjort och fjolårets meriter till semifinalen.

”Alla som har sett oss har väl insett att vi har underpresterat ganska kraftigt under lite längre tid,” säger klubbens ordförande Christer Mård till Fotbollskanalen.

Jo, men det beror ju inte minst på att man har tappat Claudia Neto och Kristine Minde, två av klubbens i särklass viktigaste spelare för att inte lista alla andra som också har lämnat. När man lyssnar på Mård ser det ut som att klubbledningen utnämner sin numera fd tränare som syndabock för det som gick fel i mars och april.

Redan i november, för endast fem månader sedan, sparkade Linköpings FC en tränare som hade ett treårskontrakt, Kim Björkegren, som precis vunnit SM-guld med truppen (då inkl Minde och Neto).

Endast fem månader senare rivs ännu ett treårskontrakt och man undrar ju vem som bär ansvaret för dessa relativt långa kontrakt och om klubben inte måste betala avgångsvederlag till båda tränarna.

Marcus Walfridson kom från Norge till Linköping och han var mer eller mindre okänt inom damfotbollsvärlden. Vem har rekryterat honom? Och på vilka grunder? Det som jag ogillar lite i det som skedde i dag är att man lägger hela ansvaret på personen Walfridson.

Själv säger han: ”Att träna ett elitdamlag har varit en stor kulturkrock för mig och ansvaret som både tränare och sportchef har blivit tungt, därför väljer jag att lämna LFC.”

Ansvaret har blivit för tungt säger han och pratar om kulturkrockar. Kulturkrockar mellan Norge och Sverige eller mellan herr och dam eller mellan fotboll och elitfotboll?

”Han känner att han kommit lite till vägs ände med sitt tränarskap. Och som vi skriver; det är en stor omställning att ha gått från att vara herrtränare till damtränare och han känner väl att han inte har fått ut allt som han borde, så han har absolut inte bett om mer tid,” säger Christer Mård till Fotbollskanalen. Med detta sagt tror jag inte att det finns många klubbar som är intresserade att skriva kontrakt med Marcus Walfridson när han själv ska ha sagt att han kom till vägs ände efter endast några få månader.

Är det så stora skillnader mellan att vara herrtränare och damtränare? Det finns många som har klarat den uppgiften galant.

Utbildningen har han ju, det finns en A-licens från UEFA. Precis den som även tyska Steffi Jones har. Steffi som även hon rekryterades till toppfotbollen (Tysklands landslag) utan att ha några egentliga meriter från att träna ett topplag. Och Steffi som även hon fick lämna, men efter många fler matcher och efter att hon hade fått en andra och till och med en tredje chans.

Marcus Walfridson fick inte ens en andra chans. Nånting måste ha varit mellan honom och spelarna. Några av spelarna var även djupt missnöjda med Kim Björkegren, nu var de även missnöjda med Valfridson och han är den andra tränaren inom mindre än ett halvår som spelarna var missnöjda med och som sedan fick sparken.

Klubben har nu hittat en ersättare i IFK Norrköpings Henrik Jensen. Han blir den femte dansken inom truppen med Janni Arnth, Maja Kildemoes, Nicoline Sørensen och Johanna Rasmussen. Jensen har jobbat i Norrköping på ungdomssidan. Han lovordas nu som den ideala tillfälliga lösningen och man blir ju lite rädd när man kommer ihåg hur både Björkegren och Walfridson hyllades som perfect match. men någonting måste man ju göra förstås. Långsiktigt vill man söka efter en annan tränare.

Anna Oskarssons bollkastande i Kristianstad som gav henne det andra gula och det röda kortet. Marija Banusics missnöje när hon blev utbytt. Bara två tecken av att nånting var fel med stämningen. Nu säger även Kosovare Asllani att Walfridson hade det tufft ”i den här miljön”. Detta tyder ju på att han kanske inte riktigt visste hur han skulle hantera ett topplag med alla dess karaktärer. Det finns en blogg på WordPress (samma plattform som den här alltså) där Marcus Walfridson skriver mycket om fotboll och ledarskap.

”In order to go from a lower level to a higher level your players need to make better decisions and execute these decisions better. In other words, the quality of their football actions needs to improve. A higher quality football action is better communication (non-verbal & verbal), better decision making and execution of that decision,” skriver Walfridson.

Som vi alla vet finns en stor skillnad mellan teori och praktik.

Jag hoppas att både laget hittar tillbaka till ett bättre spel och att Marcus Walfridson hittar nånting som passar honom mycket bättre. Men att tro att allting bara berodde på fel tränare känns fel.

 

Annonser

Natasha Dowie: ”Sverige har alltid varit intressant för mig”

20180409_142801Linköpings FC har rekryterat engelska anfallaren Natasha Dowie som tidigare har spelat för Liverpool Ladies, Melbourne Victory och Boston Breakers.

I intervjun berättar hon vad hon tycker om staden Linköping efter ett par veckor, hur hon blickar tillbaka på matcherna mot Manchester City nyligen, om hon redan har hört talas om ”fika” i Sverige och hur det kom sig att hon hamnade i Linköping.

 

 

 

Läget hos mästarna

37476051121_d0537f1872_k

Marija Banusic och Kosovare Asllani

Linköpingstidningen Corren listade i fredags den befintliga truppen som mästarna kan mönstra 2018. Bilden har blivit tydligare.Här kommer truppen:

Hilda Carlén, Matilda Haglund

Janni Arnth, Maja Kildemoes, Anna Oscarsson, Lisa Lantz, Elin Landström, Vilma Thörnqvist, Linn Bogren

Emma Lennartsson, Kosovare Asllani, Frida Maanum, Tove Almqvist, Filippa Angeldahl, Emmaliina Tulkki, Johanna Rasmussen

Nicoline Sørensen, Marija Banusic, Lina Hurtig, Alva Selerud, 

Totalt alltså 19 spelare. Fler än två spelare kommer man nog knappast att kunna värva. Svenska klubbar har jämförelsevis tunna trupper jämfört med till exempel tyska Bundesliga där det är vanligt att lagen förfogar över 24-26 spelare.

Carlén, Arnth och Asllani är en mycket stark centrallinje, i anfallet finns mycket talang, men där skulle jag vilja se ytterligare en forward som kan göra mål och som är snabb och kan ”go in the deep” som Torbjörn Nilsson någon gång berättade för Christen Press.

Linda Sällström vore en drömvärvning. Hon är kanske Damallsvenskans snabbaste spelare och hon har spelat en kanonsäsong och vuxit in i en roll där hon har press på sig att göra mål och där hon även gjorde många mål.

Tabitha Chawinga hade varit en kanonvärvning. Tjejen som gjorde 25 mål för bottenlaget Kvarnsveden hade säkert kunnat göra 35 mål i ett lag som Linköping eller Rosengård med det stöd och de passningar hon hade fått. Men förståeligt att Chawinga föredrar pengar för familjen och Kina även om jag hörde att hon hade kunnat fått ett betydligt bättre avtal där.

Det som saknas är rutin, balansen mellan talang och rutin är alldeles för liten för en hel säsong, spelartappen har lett till att Linköping vimlar av talang, men så fort en spelare har utvecklats för att spela internationellt, så säljer agenterna sina spelare vidare till stora klubbar utomlands.

33405249293_810c810129_k

Claudia Neto kommer att saknas stort i Damallsvenskan

Det är framför allt avsaknaden av Kristine Minde och Claudia Neto som man kommer att märka på Arenan nästa säsong. Jag nämner Minde först inte bara pga alfabetet. Jag förstår inte hur Fotbollsgalans jury kunde förbise henne, en allroundspelare som få i världen. Jag är glad att hon hamnade åtminstone på listan av världens bästa 100 spelare på The Offside Rule om hon nu inte räcker till för att få åtminstone en nominering på Fotbollsgalan.

Minde var framför allt ett offensivt vapen, har gjort många avgörande mål (nicken mot Rosengård 2016 avgjorde i praktiken racet om SM-guldet) och hon spelade även nästan felfritt som ytterback såsom mittback. Sedan tror jag också att hennes personlighet som kombinerar hög ambition med ett stort lagsinne och samtidigt att vara alltid nära till skratt kommer att saknas väldigt mycket även utanför planen i Östergötland.

Jag hoppas att både Kris och Claudia lyckas i Tyskland, jag har redan tidigare skrivit att det nästa steget inte alltid är det bästa även om man får en bra månadslön i €.

Jag har svårt att se hur Linköping ska verkligen utmana Manchester City på allvar nästa vår. Halva Englands landslag spelar i norra England och City har den blandning av talang och rutin som krävs för att gå vidare till semifinal i turneringen.

Om nye tränaren Marcus Walfridson lyckas verkställa det i praktiken som han skriver på sin läsvärda blogg, så blir det kanske ändå åter igen en succésäsong för svenska mästarna 2016 & 2017.

Försvaret ser riktigt bra ut med Sveriges nästa landslagsmålvakt Hilda Carlén, med Oskarsson och Landström på utkanterna och med danska mittlåset Arnt och Kildemoes. Arnth är en garant för stabilitet och Kildemoes växer och växer och är nog redan en spelare som klubbar utomlands tittar på.

Asllani är Sveriges bästa fotbollsspelare just nu och agerar numera inte bara offensivt utan även defensivt med kreativitet och pondus.

På mittfältet räknar jag även med att Almqvist och Angeldahl startar, vi får se vilken roll Walfridson hittar för Damallsvenskans mest värdfulla spelare 2017, offensivt eller defensivt?

Framåt har ju Hurtig spelat en lysande höst och jag misstänker att det finns en del utländska klubbar som har antecknat hennes namn. Den ”skandinaviska marknaden” är ju framför allt intressant när årsskiftet närmar sig, Wolfsburg handlar därefter, i den delen av Tyskland ser man Damallsvenskan som farmarliga som en titt i Wolfsburgs trupp bekräftar: Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Caroline Graham Hansen, Pernille Harder, Claudia Neto, Kristine Minde, (och föredettingar Anja Mittag, Ramona Bachmann).

EDIT: På Twitter uppmärksammades jag att jag hade glömt Johanna Rasmussen i ekvationen. Lite osäker om hon har kontrakt.

 

 

 

 

 

Filippa Angeldahl till Linköping

34081462363_6b59544e82_k-1Mästarna Linköpings FC har tappat viktiga spelare efter säsongen 2017, nu har de rekryterat ingen annan än ”Damallsvenskans mest värdefulla spelare”, Filippa Angeldahl från överraskningssjuan Hammarby IF FF.

20-åriga Angeldahl kommer ursprungligen från Uppsala och har spelat både för AIK och Hammarby. I 57 damallsvenska matcher har hon gjort åtta mål.

”Det känns jättebra, det ska bli kul att bli en del av Linköping och jag hoppas att jag ska kunna bidra med så mycket som möjligt,” säger hon till hemsidan.

Angeldahl är efter Anna Oskarsson den andra spelaren på mindre än ett halvt år som Hammarby har tappat till Linköping. Det är en tung förlust för Stockholmslaget inför planeringen av nästa säsong.

Bloggen hade en intervju med Filippa Angeldahl tidigare i år.

 

 

 

Marcus Walfridson tar över LFC

Linköping presenterade i morse sin nye tränare Marcus Walfridsson.
Han har skrivit på ett avtal som sträcker sig över tre säsonger fram till slutet av säsongen 2020 efter OS i Tokyo.

En doldis som har jobbat tio år i Norge mellan 27-36 alltså. Walfridson bloggar på engelska om ledarskap och coaching. Såvitt jag kan se har han aldrig tränat ett topplag inom dam- eller herrfotbollen. Det blir spännande att se vad han står för och hur han lyckas med truppen som ännu inte är komplett. I alla fall verkar Walfrdson lägga mycket vikt på verbal och nonverbal kommunikation med spelare och det kan ju inte vara fel.

”Det känns väldigt bra och spännande. Jag är taggad att påbörja jobbet med att få utveckla laget så snart som möjlig,” säger han till klubbens hemsida.

Även Kristine Minde till Wolfsburg

34174993586_d2df6c4944_kNär jag nyligen funderade på vilken klubb Kristine Minde flyttar till, landade jag i Wolfsburg. Och mycket riktigt, så tweetade Dietmar Ness, Europas och kanske världens största agent inom damfotbollen att både hans klienter Claudia Neto och Kristine Minde flyttar till Wolfsburg.

Med Pernille Harder, Neto och Minde har Wolfsburg nu alltså tre nyckelspelare från Linköping. Jag kan tänka mig att de redan har förnoterat namnet Lina Hurtig

”Jag har alltid velat spela i Tyskland sen jag var en liten flicka,” säger Minde på klubbens hemsida och det går förstås hem i de tyska stugorna.

Å ena sidan tycker jag förstås att det är bra för Claudia och Kristine att komma till en ännu mer professionell miljö i världens fortfarande kanske näst bästa klubb.

På sin hemsida skriver Wolfsburg mycket rätt att Kristine Minde är en spelare som kan spela både i försvaret samt på mittfältet och jag misstänker att tränaren Stefan Lerch har förstått att Kris Minde är den perfekta ersättningsspelaren när någon blir skadad.

Varken Neto eller Minde kommer att få spela i kvartsfinalen av UWCL våren 2018 då de spelat för Linköping under hösten.

Risken finns att de blir några i en grupp av ännu fler i Wolfsburg istället för nyckelspelare i Linköping.

Det kan bli annorlunda förstås och leda till att även Neto och Minde ingår i den damallsvenska AllStar-truppen som Wolfsburg håller på att bli: Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Pernille Harder, Claudia Neto, Kristine Minde, Caroline Graham Hansen -mer än halva startelvan importerades då från antingen FC Rosengård eller Linköpings FC. Assisterande tränaren Ariane Hingst har ju själv spelat två säsonger I Damallsvenskan.

 

 

 

 

 

Neto till Wolfsburg, Andersson till Chelsea

jonna

Efter nio säsonger i Linköping flyttar också Jonna Andersson till London

Uppgifter i tidningen Östgöta Correspondenten gör gällande att både Claudia Neto och Jonna Andersson flyttar utomlands snart.

Enligt Corren så kommer tyska VfL Wolfsburg snart att meddela att man skriver kontrakt med Portugals bästa spelare genom tiderna Claudia Neto.

Jonna Andersson stod redan i fjol på Emma Hayes önskelista, men då ville Andersson inte lämna. Men nu har Chelsea Ladies tydligen fått sin tredje svenska spelare efter Hedvig Lindahl och fd LFC-lagkaptenen Magdalena Eriksson.

Med Jessica Samuelsson i Arsenal finns snart alltså fyra fd LFC-spelare i London.

I Wolfsburg blir det allt mer spelare från Damallsvenskan. Klubben gick ju ut med att man ville förstärka sig med tre spelare och att man skulle främst titta på den skandinaviska marknaden. Även Ella Masar McLeod sägs ju gå till Wolfsburg.

Nu spelar snart alltså Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Pernille Harder, Caroline Graham Hansen, Ella Masar McLeod och Claudia Neto i Wolfsburg.Inte mindre än sex importer från Damallsvenskan som blivit ett slags farmarliga för Tysklands starkaste damlag.

Glöm inte att man hämtade även Ramona Bachmann och Anja Mittag som båda inte riktigt lyckades i bilstaden.

Det återstår att se var Kristine Minde hamnar som även hon har ett utgående kontrakt.