Kategoriarkiv: Linköpings FC

Blackstenius till Montpellier

31842823261_6ae6749ae5_kÅret 2016 har varit Linköpings FCs klart bästa sedan 2009 då man vann sitt första SM-guld. Om inte ännu bättre. Obesegrat gick man genom hela säsongen och hade slutligen tio (!) poäng mer än betydligt resursstarkare FC Rosengård.

Men sedan november har Linköping tappat en hel del tunga pjäser: Pernille Harder drog till Wolfsburg där hon ska försöka få det ultimativa genombrottet i en av världens bästa lag. Det blir inte lätt att få en plats i startelvan i ett lag med 25 spelare i världsklass. Men Harder måste nog försöka ta nästa steget.

Innan Harder-dealen blev officiellt, briserade Rolfö-bomben. 23-åriga Fridolina skrev på för tyska mästarna Bayern München. Lyckas Bayern att slå ut PSG i vårens kvartsfinal kan Fridolina Rolfö få möta Rosengård i semifinalen. Just nu ligger Bayern tvåa i Bundesliga, fem poäng bakom överraskande serieledarna Turbine Potsdam med en match mer spelad än rivalen VfL Wolfsburg, två poäng bakom.

När Peter Gerhardsson skrällde som Sveriges nya förbundskapten efter Pia Sundhage andades nog många LFC-supportrar ut och trodde att mannen bakom SM-guldet, tränaren och sportchefen Martin Sjögren skulle stanna i Östergötland. Men i december kom nästa skräll. Sjögren som antingen inte var första valet för SvFF eller som valde bort SvFF skrev på i Oslo och ska leda Norge och världens bästa fotbollsspelare Ada Stolsmo Hegerberg in i EM-turneringen i juli/augusti. Det var Linköpings kanske största tapp, trots Harder, trots Rolfö.

Stina Blackstenius’ kontrakt löpte ut och vi alla trodde nog att hon skulle lämna och hamna hos en av Europas största klubbar Lyon, PSG, Bayern eller Wolfsburg som ju köper (nästan) alla lovande spelare som finns på kontinenten.

Enligt uppgifter i SVT väljer Blackstenius dock att gå till ett ”svensklag”, HSC Montpellier där hon gör sällskap med Sofia Jakobsson och Linda Sembrant. Montpellier vill utmana PSG och Lyon, hittills ser det bra ut med endast tre poäng bakom serieledande PSG och med lika många poäng som Lyon som dock har en match mindre spelad än Montpellier. Det är en toppklubb som Blackstenius prövar sina vingar i, men jag befarar att de åtråvärda UWCL-platserna går till de två stora även 2017/18. Och med det skulle Blackstenius inte spela UWCL nästa säsong som hon hade kunnat göra i LFC.

Ekonomiskt är detta säkert ett bra beslut, men än så länge har den franska ligan tre mycket goda lag medan resten åter igen ligger minst 12 poäng bakom trion. Där är Damallsvenskan jämnare och likaså Bundesliga i Tyskland.

 

 

 

Fridolina Rolfö till Bayern München

fcbhippo-largesixteentonine

Fridolina Rolfö (Foto: FC Bayern Frauenfußball)

Linköping tappar inte bara Pernille Harder utan även Fridolina Rolfö. 22-åringen har skrivit ett 2,5-årskontrakt med tyska mästarna FC Bayern München fram till den 30 juni 2019.

Efter tre säsonger i Linköping tar hon alltså nästa steget.

”Fridolina är en ung, talangfull och målfarlig forward. Hon är mycket fysisk, men även passningssäkeroch kan användas variabelt i offensiven. Jag är övertygad om att hon kommer att ta nästa steget i utvecklingen hos oss i München och ser fram emot vårt samarbete,” säger tränaren Thomas Wörle.

Bayern München är även en potentiell klubb för Pernille Harder.

Linköping tappar hälften av sin offensivkraft efter mästarsäsongen 2016. Kvar är för närvarande Kristine Minde och Stina Blackstenius. Men även Blackstenius har en utgående kontrakt och vill lämna besked efter återkomsten till Sverige från U20-VM i Papua Nya Guinea.

Pernille lämnar Sverige

27449734154_df1c8042c1_kAtt Pernille Harder skulle lämna Sverige kändes ganska logiskt. Det kan knappast bli bättre än så här. Med två säsonger bakom sig som Damallsvenskans mest värdefulla spelare och med ett SM-guld som blir väldigt svårt att återupprepa mot ett troligtvis ännu mer satsande Rosengåtd.

Samtidigt har 24-åringen gjort sig ett namn ute i Europa. Scouterna letar efter nya spelare hela tiden och även de som representerar spelarna vill gärna ta nästa steg som kanske låter spelaren ta ytterligare ett steg i karriären och samtidigt är ekonomiskt attraktivt för både spelaren och agenten. Agenterna får för det mesta en procentandel av spelarnas löner.

I tidigare intervjuer har Pernille Harder sagt att hon gärna skulle testa Tyskland. Där finns just nu endast två klubbar som är topp i Europa och det är mästarna Bayern München och VfL Wolfsburg. Bayern passar inte direkt till Pernilles sätt att spela fotboll. Laget spelar med en ganska kontrollerat offensiv med tonvikten på försvaret. Individualisten Vero Boquete som var lysande i Tyresö lyckades inte i Bayern München eftersom hon var dels skadad, men även främmande i en trupp som är en lagmaskin med få individualister.

Wolfsburg skulle onekligen passa mycket bättre för Harder. Jag skulle kunna tänka mig henne tillsammans med Sara Björk Gunnarsdottir på det centrala mittfältet, med ‘Björki’ i den defensiva och Harder i den offensiva rollen. På kanterna schweiziskorna Lara Dickenmann och Ramona Bachmann. Längst fram spelare som Zsanett Jakabfi, Alexandra Popp och Anja Mittag. En otrolig stark bänk och med den ovan nämnda uppsättningen ser jag ett lag som för fullt skulle kunna utmana Lyon om UWCL-titeln igen.

Samtidigt har Stina Blackstenius inte sagt något om framtiden, men det är mycket tänkbart att även hon försvinner. Varken Wolfsburg eller Lyon är i behov av anfallare egentligen, men PSG och Bayern skulle kunna behöva henne. Lönerna i den engelska ligan är inte alls på samma nivå som i Frankrikes toppklubbar. Tyskland betalar säkert bättre än de flesta svenska klubbar, men ligger i lönenivån långt under exempelvis Lyon.

Linköping har redan tidigare värvat Umeås diamant Lina Hurtig och mycket talar för att hon kommer att utvecklas enormt med Martin Sjögren som tränare. Åtminstone en säsong till stannar Sjögren innan han troligtvis tar över det svenska landslaget av Pia Sundhage. 

Irma Helin lämnar Piteå och det är inte heller en överraskning. När jag pratade med Irma i början av september kändes det redan att beslutet var fattat. Jag kan mycket väl tänka mig att hon hamnar i Djurgården igen där man skulle ta emot henne med öppna armar. Samtidigt vill jag gärna se Helin i ett lag som spelar om medaljer och varför inte Linköping? Irma Helin och Lina Hurtig skulle kunna vara två starka kort som ersätter Pernille Harder och Stina Blackstenius,.

 

Intervju: Mariann Gajhede Knudsen

27959432592_885c7194b5_k

Uppvärmning på Stockholms stadion

Fotboll är en lagsport. Ändå finns det individer som är stjärnor. Marta är Rosengårds klart mest lysande med sina fem utmärkelser som världens bästa fotbollsspelare. Och mycket talar för att danskan Pernille Harder ytterligare en gång får epiteten MVP (Damallsvenskans mest värdefulla spelare) på Fotbollsgalan i Ericsson Globe den 21 november.

Men varken Marta eller Pernille skulle kunna nå sina framgångar utan grovjobbarna som sliter och kämpar och som inte alltid eller sällan hamnar i rampljuset. Väldigt ofta så handlar det om innermittfältare som gör det defensiva jobbet i första hand. I Linköpings fall så har Mariann Gajhede Knudsen under sex år och sex säsonger varit en av LFC:s mest stabila och jo, mest viktigaste spelare. I dag, lördag, gör hon sin sista match i karriären. Hon lägger skorna på hyllan och så småningom flyttar hon tillbaka till Danmark.

Lyckligtvis så får hon ett drömavslut. Hon får nämligen lyfta Kromprinsessan Victorias pokal och få en guldmedalj runt halsen. Då har klockan hunnit bli ca 17 och matchen mot Eskilstuna United på Linköpings arena är slut.

Nu förstår ni varför jag ville prata med ingen annan med Mariann inför den sista omgången i Damallsvenskan 2016. Jag ringde upp henne i torsdagskväll och vi pratade om sista matchen, säsongen och en fantastisk fotbollskarriär med inte ens fem gula kort på 224 matcher i Damallsvenskan och i danska landslaget.

Frågan hur känns det vill man gärna undvika, men 48 timmar innan hon ska få sitt SM-guld och samtidigt kommer att veta att det här var sista matchen är en speciell situation.

”Det känns speciellt,” börjar Mariann. ”Jätteglad och stolt över att få sluta med ett SM-guld. men samtidigt är det ju lite vemodigt också. Jag har inte kunnat tänka på ett bättre avslut än detta och även med det gänget som vi nu har haft i nästan tre år. Det är skönt att ha kunnat vara med på den resan.”

”Med åren som har gått har det bara blivit bättre och bättre tycker jag och nu fick det kulminera med en guldmedalj vilket är ganska roligt.”

15743779072_c1b9e7d1ff_k

Mariann i UWCL-matchen mot ryska Zvezda 2005

Du har spelar sex säsonger med LFC vilket är ju ungefär hälften av en vuxen människas fotbollskarriär när man tänker att man kanske har 10-12 år att spela i eliten.

”Jo, jag har varit sex år här och tio år i Fortuna [Hjørring]”

Mariann Gajhede Knudsen är alltså inte bara ett mönsterexempel på en lagspelare, hon är även väldigt trogen sina klubbar. Fortuna och LFC står på hennes facit och förstås det danska landslaget. I rød og hvid spelade Gajhede Knudsen 107 gånger, fick utmärkelsen Danmarks bästa fotbollsspelare (motsvarighet till Diamantbollen) två gånger år 2008 och 2014.

”Jag hade lite kontakt med Jörgen [Pettersson] när han var i Malmö, ,men just det året hade jag precis skrivit nytt kontrakt och befann mig i en fas av min utbildning där jag inte kunde flytta direkt och sen när Jörgen hörde av sig igen så var det egentligen inte så mycket att tänka, då var jag liksom redo för att testa mig i denna liga.”

Om du blickar tillbaka på dina sex säsonger i Östergötland, hur skulle du sammanfatta.

”I början var vi ju ganska många nya som kom och det var lite tränarbyten, det var en tid där vi kanske hade bättre spelare än vi lyckades prestera, men vi fick inte riktigt ihop laget, var för ojämna i våra prestationer. Sen bytte ju klubben sin strategi. Det kom en hel del unga spelare och därefter har vi jobbat mot ett mål och det tar ju lite tid att komma dit. Det var ju Martin Sjögren som ligger bakom den strategin och har varit med och valt hur vi skulle spela. Sen fick vi ju lite titta på vårt sätt att spela fotboll utifrån de spelare vi har haft och det var ju också ett viktigt bidrag till. Martin betyder mycket för alla i laget.”

Om man jämför Linköpings årliga budget med den som Rosengård har i Sverige eller till och med den som de stora lagen i Europa har, PSG, Lyon, Bayern och Wolfsburg så känns ju detta SM-guld ännu större.

”Nej, det är ju klart, det är en annan liga än de fyra sista som du nämner, men vi har väl satsat på att ha en väldigt liten trupp, men med duktiga spelare  allihopa, det har varit jämnt och det har varit ganska stor konkurrens också.”

Ni har ju verkligen en ganska bra konkurrens, inte bara med 12-13 spelare, men snarare 16-18.

”Nej, vi är inte ens 18. Vi har 17, men vi har ju haft minst 15 som har kunnat konkurrera på flera positioner.”

Just nu ligger LFC 10 poäng före FC Rosengård, helt otroligt sanslöst mycket.

”Ja, det hade vi i alla fall inte räknat med om du hade frågat mig för några månader sedan. Det är väl oerhört bra av oss, men det är också inte så bra av Rosengård den här sista delen av säsongen.”

Det känns ju lite att proppen gick ut ur Rosengård efter matchen på Linköpings arena som ni vann med 1:0.

”Det vet jag inte om man kan säga, men ser man bara på resultaten, så har de ju inte lyckats på sistone. Nu har de ju haft en del skadebekymmer och man vet inte om de har valt en annan strategi och satsa på Champions League, det vet ju bara de själva.Men det kan ju vara svårt när man förlorar en så viktig match att komma upp igen.”

När har du beslutat att lägga av med fotbollen, inför den här säsongen?

”Det var ju i våras i alla fall. Jag har funderat länge. Jag hade ju en blodpropp i benet 2009 och efteråt så sa dem att jag egentligen fick bara spela tills jag är 30, då skulle jag ta blodförtunnande medicin. Sen ptatade jag med läkaren när jag närmade mig 30 , så sa han att det var okej att spela lite till, men inte många år. Så det har ju varit en tanke de senaste åren. Förra säsongen hade jag en del skadebekymmer och på våren hände det igen. Så började väl kroppen säga att det börjar bli dax. Man vill ju gärna prestera på en nivå där där man faktiskt tycker att man är tillräckligt bra. Sen var det andra saker också. Min pojkvän flyttade till Danmark och jobbar där som fotbollstränare och sen finns det ju också en framtid med familj som lockar.”

Jag tycker att det är ett smart val att nu sluta på toppen och inte hålla på till en tid där kroppen kanske säger ifrån på riktigt.

15742230565_46a31935da_h

Danskorna i LFC: Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Mosegaard Harder

”Jo, jag hoppas att det är ett smart val. Det har varit lite tuffare när jag valde att pensionera mig från landslaget. Jag tog en paus, sen kom jag tillbaka och spelade lite, men sen kände jag över vinterpausen att det inte fungerar.”

 

En sak är väldigt iögonfallande i din statistik. Du har spelat drygt 220 matcher i danska landslaget och i Damallsvenskan sammantaget fått tre gula kort. Kan det vara sant?

”Ja, det kan stämma. Jag brukar inte få gula kort. Jag kommer ihåg de flesta. 2005 spelade jag ytterback i landslaget mot England och sen har jag väl fått några stycken i LFC, men det var inte så många, det kan mycket väl stämma.”

Utan att jag vill hänga ut några spelare med namn så vill jag konstatera här att just nu finns det åtta spelare som under den pågående säsongen på maximalt 21 matcher har fått fler gula kort än Mariann Gajhede Knudsen på mer än 220 matcher.

När hon flyttar tillbaka till Danmark vill Gajhede Knudsen jobba som sjukgymnast, sökandet efter ett jobb i branschen pågår, men klart är redan att hon kommer att bli fotbollstränare. Mariann ska träna U12-pojkar i en superligaklubb i AaB Aalborg Boldklub.

”Det ser jag fram emot också, de har aldrig haft en kvinnlig tränare. I Danmark är det väldigt, väldigt sällan och de som jag pratade med tror inte att det finns  en kvinnlig tränare i hela fodbolligan på alla år. Jag gillar verkligen att vara tränare och jag hoppas att jag bli duktig nån gång.”

På lördag (läs: i dag) får ni SM-guld. Vad kommer att hända under dagen och efter matchen?

”Man får hoppas att det inte blir så dåligt väder, men jag hopaps att det kommer mycket folk som vill vara med och fira och vara med sista matchen tillsammans med oss. Vi kommer att fira tillsammans med publiken, skriver autografer efter matchen flr dem som vill. Sen efteråt ska vi fira lite med alla i föreningen på kvällen.”

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Linköpings FC vinner SM-guld 2016!

20447343551_7218c44ab6_k-1Det hade jag inte förväntat mig! Att Linköpings FC redan i dag skulle säkra sitt andra SM-guld efter 2009. Att LFC skulle ligga på första plats med åtta poängs marginal på FC Rosengård – det lag som hittills har dominerat det pågående decenniet i Sverige.

Medan Linköping gjorde sin läxa och vann ohotat med 2:0 borta mot Vittsjö (mål av Kristine Minde och Stina Blackstenius), såförlorade ett skadedrabbat Rosengård med 1:2 hemma mot Eskilstuna United. Mimmi Larsson och Marija Banusic gav bortalaget en 2:0 ledning innan Natasa Andonova efter en målvaktstavla av Emelie Lundberg kunde komma en bit närmare utan dock att kunna hota på allvar.

Vid den tidpunkten hade Marta redan fått gå av planen efter en armbåge av Natalie Björn. Rosengård hade Hanna Persson (*1996), Emma Pennsäter (*1997), Edina Filekovic (*1998), Linnéa Svensson (*1999), Ida Lyberg (*2000) och Johanna Barth (*1999) på bänken. Duktiga spelare allihopa och kanske kommer en eller annan av dem så småningom spela i en startelva i Damallsvenskan. Men ingen av dem kunde man förvänta sig av att förändra en matchbild när man låg under med 0:2. En anledning att Rosengåtd inte klarade sig var otur med skador som sedan blottade faktumet att truppen är inte stor. Den är alldeles för liten. Vilket bådar inte gått för när UWCL sedan går in i slutskedet nästa år.

Luften hade nog gått ur Rosengård i söndags i Linköping när Kristine Minde nickade in 1:0 på Arenan. Minde avgjorde SM-guldet med sin nick utan att vara medveten om det. Jag kommer ihåg att både Magdalena Ericsson och Kris Minde i samtal med bloggen har sagt att de tänkte fler gånger på matchen mot Rosengård innan den blev av. Veckor innan. Medan FCR:s lagkapten Emma Berglund sa att hon inte hade gjort det, det var en march som alla andra. Kanske hittar man en annan orsak i denna pyttelilla skillnad. Medan Ericsson och Minde var taggade och längtade efter avgörandet, så såg Rosengård matchen som bara ytterligare en annan? LFC var defintivt hungrigare medan konkurrenten Rosengård ändå har vunnit SM-guld 2010, 2011, 2013, 2014 och 2015.

Linköping vinner SM-guld och Martin Sjögren som fick ställa sig påklädd i duschen när LFC-tjejerna sände live från Vittsjö IP, Sjögren har nu lyckats bli en tränare som har vunnit damallsvenskt guld med rvå klubbar. Inte många andra som har gjort detta troligtvis. Sjögren har tillsammans med klubbledningen byggt upp ett lag med lugnt arbete, fantastiska rekryteringar (Claudia Neto, Kristine Minde, Ericsson, Rolfö, Harder…) och han gjorde Magda Ericsson till sin lagkapten, en ung tjej i landslaget som symboliserar lagbygget man gjorde som ingen annan. Det finns ingen bättre ersättare för Pia Sundhage än Sjögren, men klubben borde nog göra allt för att behålla honom. För några veckor sedan sa Martin att han hade samma känsla som 2010 när han vann sitt första SM-guld med Rosengård (då LdB FC Malmö). Även den känslan var rätt.

Nu kommer Stina Blackstenius och Pernille Harder uppvaktas ännu hårdare av agenter och klubbar ute i Europa. Men nu är det först tid för att fira de nya svenska mästarna. Mallbackens chanser att klara att stanna kvar  Damallsvenskan var mycket små inför den här söndagen. Nu kommer de att möte ett lag som redan gått in i mål. En liten chans i alla fall för värmländskorna även om jag är övertygad att LFC vill avsluta säsongen som obesegrat i Damallsvenskan.

Rosengårds tid är över? Nejjjjj. Inte alls. De kommer tillbaka om några månader. Fast ändå är FCR:s modell som kräver betydligt mer pengar, att för det mesta köpa färdiga utländska spelare (Ali Riley, Marta, Natasa Andonova, Lieke Martens, Ella Masar McLeod, Anita Asante) plus svenska toppspelare (Emma Berglund, Lotta Schelin) diskutabel. Men jag tror i dagsläge inte att man kommer att ändra modellen. Det känns definitivt att Rosengård borde satsa på en större och bredare trupp för att kunna jaga de tyska och franska topplagen i UWCL. Som Nora Holstad Berge sa till mig i onsdags i München: ”Vi har en trupp på 25 spelare.” Rent önsketänkande i Sverige, tyvärr.

Jag hade tvekat vilken match jag skulle besöka den 5 november, sista omgången i Damallsvenskan och Elitettan. Nu ser det ut som om jag borde dra till Tele 2 Arena i Stockholm och bevaka Hammarby DFF – Limhamn Bunkeflo. I Linköping blir det ett avslappnat firande på hemmaplan, i Stockholm på Stadion möts årets nykomlingar Djurgården och Kvarnsveden som båda har gjort mycket bra ifrån sig i en ändå ganska betydelselös match. Bajen kommer som det ser ut att behöva en poäng för att åter igen spela damallsvenskt 2017.

 

 

 

 

 

Intervju: Kristine Minde

30241572041_97834635d0_k

Efter söndagens seger över Rosengård

Jag har tidigare skrivit att jag tycker att Linköpings FC har en mycket bra rekrytering på senare år. Claudia Neto är ett lysande exempel på detta, men det är även rekryteringen av norska landslagsspelaren Kristine Minde som är ytterligare ett bevis.

Kristine som gjorde troligtvis Linköpings viktigaste mål under de senaste sju åren. Det var ju hennes nick mot Rosengård som öppnade dörren rejält – dörren som leder till ett SM-guld med just nu fem poängs marginal på de svenska mästarna bakom med endast tre matcher kvar att spela.

Efter jag använde mig av den svenska sportjournalistiken mest ökända fråga ‘hur känns det’ i söndags skrev jag att jag ville intervjua Kristine eller Kris som hon kallas för det mesta. Jag ville skriva om fotbollsspelaren och människan Minde.

I torsdags då jag befann mig i München ringde jag upp henne i Linköping. Och då försökte jag undvika  alltför klyschiga frågor. Fast Kristine lugnade mig lite i alla fall genom att konstatera att det är väldigt vanligt att få frågor som ‘hur känns det’ och ‘kan du beskriva målet’ både i Sverige och i Norge.

Nyfiken var jag dock över vad som hände efter söndagens match och LFC:s seger. Där 24-åringen från Bergen avgjorde. Precis som jag har hört och läst om musiker som har svårt att komma ner efter en konsert med storpublik så tänkte jag att det måste ha varit svårt att lugna ner sig igen efter karriärens dittills viktigaste mål.

”Ja, det tog ju lite tid innan jag somnade”, säger Kris. ”Det gjorde det. Men jag hade sovmorgon på måndag och fick de timmarna sömn som jag behövde för återhämtningen. Sen hade vi träning och matchanalyser på eftermiddagen.”

Hur föll matchanalyser ut om man får fråga? Var ni bara nöjda med varandra?

”Vi gjorde hju en bra match defensivt, det gjorde vi. Vi släpper ju inte till jättemånga målchanser. Men vi pratade ju också om saker som kunde ha varit bättre.”

Jag tyckte ju att Rosengård var ganska överlägsen mot er i både cupfinalen och den första matchen i serien där ni ändå fick 1:1. Men i söndags så var ni mycket bättre och det var en jämn match.

”Ja, vi pratade under veckan inför matchen hur vi ville vara i det defensiva och vi spelade nu också lite annorlunda hemma än hur vi gjorde när vi spetsade borta mot dem i formation. Jag tycker vi låg tajtare ihop och det var en bättre relation i laget den här gången än under de andra gångarna.”

Vad var det som ni sa att ni kunde ha gjort bättre då i söndags?

Kris skrattar: ”Ja, det är det som jag just nu inte riktigt kommer ihåg.”

30108125472_29fefc68ea_k-1

;Mycket bra defensivt arbete av Minde – här mot Lina Nilsson

Hade ni pratat om att Renée Slegers skulle ta hand om Marta? De hade en del dueller i den första halvleken.

”Nej, vi var lite överraskad över att Marta hamnade på den sidan. Vi trodde nog att Marta skulle spela på min sida.”

Det känns ju svårt i förväg att inte tänka på just den där viktiga matchen. Nät jag pratade med Magdalena Ericsson inför matchen så sade hon att hon tänkte ibland på den. Den 9 oktober var ju liksom ett datum som hela damfotbollssverige såg fram emot.

”Jo, jag tänkte också ibland på den, det var ju klirr svårt att inte göra det eftersom det var också ganska mycket i media. Jag vet också att vi pratade om den där matchen som betydde nåt extra.” Men när vi har tränat och rest med laget så har vi alltid funderat på den nästa matchen som låg framför oss och inte tänkt på den 9 oktober.”

Det är ju det att nästa motståndare är alltid den tuffaste motståndaren. Att slappna av kan vara mycket farligt. Om ni nu inte skulle ta Vittsjö på allvar på söndag kan det ju sluta illa.

”Ja, så är det ju, absolut,” säger Kristine Minde. ””Vi måsta vara väl förberedda och foikusera på den matchen på 100%, Det kommer att bli en svår match. De är alltid bra på hemmaplan och sedan är vi inte så vana att spela på gräs. Det blir tufft och vi ska inte ta något för givet.”

Sen möter du två gama lagkompisar också, Katie Fraine och Linda Sällström.

”Ja, Katie är en bra målvakt och Sällis hon är ju duktig på att göra mål.”

Du har kontrakt även över nästa säsong, men det har inte Pernille Harder och Stina Blackstenius, de spelare i LFC som kanske varit mest i strålkastarljuset i år. Det har skrivits mycket om att de ska lockas bort av klubbar utomlands. Är det något som ni också börjar fundera över att detta fantastiska lagbygge som ni har gjort kan komma att splittras trots att ni nu står framför den största succén som man kan uppnå i national fotboll?

”Nej, jag tror inte att någon av oss tänker på detta nu under säsong. Vi är så fokuserat på att vi ska vinna de sista matcherna. Vi har varit fokuserat på alla matcher som har varit nu och vi har tre stycken kvar. Som jag sa innan vi kan inte ta något för givet,vi har inte tagit SM-guld än och det är viktigt att vi vinner även de sista matcherna. Jag tror inte att någon tänker på nästa år än, men alla är ju vana vid att det byts spelare i ett lag varje år. ”

Du kom hit till Sverige 2014 och lyckades redan första året. Du blev vald till årets spelare i Östergötland.

”Jo, det har jag, jag fick spela ganska mycket. Jag kan säga att det var väldigt lätt att komma till Linköping och till det laget. Man blir kompis med tjejerna direkt och tränaren är riktigt bra. Jag har ju inte hemlängtan.”

Varför bestämde du dig att komma till Linköping?

”Jag åkte till Sverige tillsammans med min man oh vi besökte både Linköping och Göteborg i november/december 2013, Då fick jag prata med Martin (Sjögren) och andra och fick se hur det är i Linköping och efter det besöket var det inte svårt att välja Linköping.”

På Twitter såg jag att du har en ganska fin motorcykel. Åker du mycket?

”Jo , jag har en motorcykel och jag åker ibland. Det ligger kanske lite i familjen, min pappa har också en motorcykel. Det ger en viss  lugn att kunna åka ut ibland.”

Kristine har läst psykologi och är klar med en bachelor degree som hon läste mest på distans på universitetet hemma i Bergen. Psykologi är kanske något hon fortsätter med efter fotbollen, men hon har ju en hel del år fotboll framför sig. I alla fall är det en vetenskap hon har ett stort intresse för.

Ett annat mer privat intresse är matlagning och där kanske mer bakning vad jag förstår. I alla fall har laget fått tagit del av Kris’ kunnande även på detta område.

Jag passade på att fråga lagkaptenen Magda Ericsson, inte om detta, men om vad hon tycker Kristine Minde betyder för laget och hur hon utmärker sig.

Hon säger: ”Kristine har varit och är en otroligt värdefull spelare för oss i LFC. Självklart på grund av att hon kan spela på många positioner men framförallt har hon bidragit med många poäng i år. Det är det hon har utvecklat mest i sitt spel just i år tycker jag, att hon nu omsätter alla hennes löpmetrar och slit till mer poäng. Kristine är en fantastisk lagspelare, hon är ödmjuk som person och alltid väl förberedd för match.”

Det här med lagspelarn Minde är ju onekligen sant. Visst har hon spelat mycket på offensiva positioner i år och visst så blev kanske årets viktigaste damallsvenska mål anledningen till att jag ville prata med norskan just vid den här tidpunkten. Men samtidigt kan man definitivt konstatera att Kris Minde kan spela allt på en fotbollsplan. Back, mittfältare, forward – få spelare i Damallsvenskan, men även utanför Sverige och Norge, kan spela så många olika roller på en mycket hög nivå. När det gäller hennes många facetter i fotbollen kommer jag faktiskt att tänka på brasilianska Elaine som även hon var kapabel på att vara en lika bra försvarare som en målfarlig forward när hon skulle vara det.

Tyskland är ett land som Kristine Minde intresserar sig för någon gång i framtiden, Hon tycker att den tyska ligan är möjligtvis den bästa, åtminstone i Europa och när vi pratar om det, så känns det som om hon ser det som en utmaning, Och utmaningar verkar hon gillar, 24-åriga Bergenjenten som också gillar att skratta känns det som.

9378133445_c1cba5cb47_k

Inför finalen i EURO 2013

Norska landslaget då? Snart möter dem Sverige ju Kristiansand och både Nora Holstad Berge som jag träffade i onsdags och Kris Minde verkar vara rejält revanschsugna efter OS-kvalet i våras. Plus att det inte gick så bra i VM 2015 då man förlorade mot England i åttondelsfinalen trots att man ledde med 1:0 efter mål av veteranen Solveig Guldbrandsen.

För mindre än en månad sedan avgick Norges förbundskapten Roger Finjord efter bara ett år på chefsposten. Spelarna v ar inte nöjda med honom. I ett utalande på Norges fotbollförbunds hemsida tackade de tränaren för den gemensamma tiden men stack inte un der stolen med att de tyckte att han inte fick ut det bästa av spelarna och laget.

Vem som efterträder Finjord är i dagsläge inte offentligt. I matchen mot Sverige ser vi Leif Gunnar Smerud på bänken som är tränare för det norska U21-landslaget, herrar. Smerud är dock allt annat än främmande för damfotboll, han var assisterande när Bjarne Berntsen ledde Norge till EM-brons i Finland 2009.

Ser man på truppen som tagits ut till matchen, så återfinns förstås Kris Minde och även suveräne mittbacken Nora Holstad Berge.  Men iögonfallande är att Norge verkar på gott väg att avsluta det generationsskifte som behövdes och som det svenska landslaget så småningom kommer att stå inför. 10 av de 18 spelare som tagits ut är födda 1992 (som Kristine Minde) eller senare. Vi får se fram emot matchen mot grannen i väst i Kristiansand.

Kristine Mindes guldnick

30188067276_c4e19d2f9d_kJag höll Rosengård som favoriter inför dagens match, men till slut vann Linköping med 1:0 efter ett fint nickmål av Kristine Minde i den 81:à minuten. Om jag minns rätt var det samma minut (definitivt samma resultat) när Malmölaget senast förlorade ett guld, då på hemmaplan mot Tyresö FF, då hette målskytten Madelaine Edlund.

6200 åskådare i regnet såg en match med Sveriges definitivt två bästa lag. De första tre minuterna spelade Rosengård på samma överlägsna sätt som i de senaste två matcherna mot LFC. Då kändes det att de ville satsa på ett tidigt mål som skulle försätta Linköping i underläge och Rosengård i serieledning. Denna gång höll dock Linköping emot mycket bättre. Marta som storspelade senast i cupfinalen togs omhand av både Renée Slegers och Jessica Samuelsson, vem som än var närmast henne. Slegers vann en hel del dueller i den första halvleken, På andra sidan märktes det att även Pernille Harder åtnjöt stor respekt bland skånskorna. När en av de två troligtvis bästa spelarna i respektive lag, sett över säsongen, hade bollen, försökte motståndarna att skärma av henne och blockera alla möjligheter till skott.

Regnet började efter en halvtimme och den slutade aldrig före matchens slut. Jag fick dra mig tillbaka till en läktarplats under tak för att inte kameran skulle ta en skada, därför är bilderna på Facebook-sidan endast från första halvlek och strax efter matchens slut. Matchens intensitet minskade dock inte. Vi såg fotboll på högsta nivån och det till sista sekunden.

När jag trodde att Linköping såg tröttare ut under sista kvarten, när Rosengård tog över lite mer, då slog Kristine Minde till. Pernille Harder stod vid straffområdet vänstra kant, jodå, hon står där när hon slår inlägget med högerfoten och Minde, hon hoppar upp mellan två Rosengårdare och nickar in hennes livs viktigaste mål.

Mästarna försökte allt att komma tillbaka. Marta la in femte växeln som endast hon har och hon var nära, två gånger, men men – när publiken räknade ner sekunderna till 92:00 och när domaren Pernilla Larsson blåste av, då sträckte tio blåklädda och deras målvakt upp armarna mot de mörka molnen ovanför. En toppmatch i ordets sanna bemärkelse, en marknadsföring för damfotbollen inte bara i Sverige utan i Europa var slut. En match som båda lagen kunde ha vunnit.

53:48 leder Linköping nu och det är förstås långt ifrån klart. Men det finns endast ett lag som kan vinna SM-guld av egen maskin och självklart är det guldkant på Kristine Mindes nick.

I spelargången efter matchen kryllades det för undantags skull av journalister, jag fick korta intervjuer med Ella Masar McLeod och en glädjestrålande Kristine Minde. De får ni ta del av i nästa inlägg, kanske först i morgon. Mitt tåg, Snälltåget, på väg tillbaka till Stockholm är i skrivande stund en och en halv timme försenad pga en olycka som skett någonstans framför oss. Det blir sent, troligtvis har även Rosengård anlänt till Malmö när jag kommer hem. Men utflykten till ett regnigt Linköping var även värd förseningen. Jag har sett den bästa fotbollen av två fantastiska lag. Inte en match med många vassa chanser, men en match med stort kunnande på både sidor, med försvar som höll tätt, med ett försvar som hade en liten, men avgörande miss och ett annat försvar som hade tur när Marta prickade ribban. Claudia Netos sätt att spela fotboll kallar man väl ögongodis i Sverige. Hon fördelar bollar och regerar lugnt och med mycket spelförståelse. Den som fick upp ögonen för henne och hämtade Neto till Sverige borde få en bonus.