Kategoriarkiv: Linköpings FC

Intervju: Cajsa Andersson (Linköpings FC)

Cajsa72_o24-åriga Cajsa Andersson kom till Linköping våren 2015 från sin modeklubb Älta utanför Stockholm. Hon var första andra målvakt bakom amerikanska Katie Fraine som dock lämnade Linköping för Vittsjö ett år senare.

När en del bedömare trodde att Linköping sökte en ny målvakt för 2016 bestämde sig Martin Sjögren för att göra Cajsa till sin #1 och visade ytterligare en gång sin bra känsla för att se potential och utveckla det. Andersson tackade för förtroendet och spelade alla 22 matcher under guldsäsongen 2016, vann SM-guld och är även i dag helt klart lagets trygghet balom backlinjen som uteslutande består av landslagsspelare.

Men många och även jag trodde att Linköping inte skulle kunna vara aktuell för guldkampen 2017 när så många spelare och succétränaren hade lämnat klubben.

Fortfarande undrar man hur det gick så bra att ersätta Pernille Harder och Stina Blackstenius, målduon som stod för 43 av 72 mål som LFC har gjort.

”Det är klart det är tufft när så många bra spelare försvinner,” säger Cajsa Andersson.

”Men samtidigt är det också många spelare från tidigare år som är kvar, och bra spelare med nya spetsegenskaper har kommit in i truppen. Vi har ett väldigt bra lag med många bra spelare även i år. Alla var från början medvetna om hur situationen såg ut och vi har därför kunnat jobba från första dagen på att få ihop laget både på och utanför planen vilket vi lyckats bra med. Alla är öppna mot varandra och vi diskuterar mycket under träningarna för att lära känna varandra som fotbollsspelare och komma överens om hur vi ska spela för att göra varandra bättre. Dessutom byggde vi under förra året upp en vinnarmentalitet som vi tagit med oss in i 2017 också. Vi har haft en förmåga att vinna matcher även när spelet inte stämmer och andra saker går emot.”

Förmågan att vinna matcher där man inte presterar sin bästa fotboll, det har LFC fortsatt med även i år. Andersson är dock medveten om att man alltid ska försöka bli bättre.

”Även om vi har fått med oss väldigt bra resultat hittills under våren så finns det alltid saker att förbättra i spelet,” tycker hon.

”Som sagt är vi många nya i laget och även om det har gått ett halvår behöver vi fortfarande jobba med relationerna till varandra ute på planen så att vi på ett bättre sätt kan hjälpa varandra i både offensiven och defensiven. För att vinna SM-guld behöver vi också höja våran lägstanivå, så att eventuella dippar blir så få och så korta som möjligt. När det gäller cupfinalen mot Rosengård tror jag det kan vara mer tillfälligheter som avgör då det är två bra och jämna lag som möts.”

Hur ser du på din egen utveckling som målvakt?

”Det är ofta svårt att lägga märke till sin egen utveckling eftersom man tar små små steg hela tiden och man inte märker någon större skillnad från dag till dag,” tycker Cajsa.

33976036033_bf9dea54d5_k”Men om jag tittar tillbaka på den målvakten jag var när jag kom till Linköping så har jag utvecklats enormt mycket. Det första året lärde jag mig otroligt mycket, även fast jag inte fick spela så mycket. Då handlade det mest om att komma in i tempot och höja nivån på alla aktioner för att anpassa sig till en högre nivå. Katie var dessutom bra på att dela med sig av sin erfarenhet. Sedan jag fick börja spela fler matcher har det mer handlat om att utveckla förmågan att värdera och ta rätt beslut i matchsituationer, vilket är svårt att träna på träningar. Jag tror det är viktigt för ens utveckling både att ha en bra träningsmiljö och att få spela matcher., och jag är väldigt glad att jag har fått möjlighet till båda här i Linköping.”

Det sista är faktiskt någonting jag har hört av alla Linköpings spelare som jag fick intervjua de senaste åren. Att träningsmiljön och resurserna som står till förfogande är bland de allra bästa i Sverige. Vad vill du bli ännu bättre på?

”Jag vill bli bättre på allt. Allt ifrån att rädda avslut till att bli bättre i höjdspelet, äga mitt straffområde, samarbeta med försvararna, spelet med fötterna, positionsspelet osv osv. Det är det som gör det så roligt, att det finns så mycket att jobba på!”

Avslutningsvis, det kommer en cupfinal i slutet av augusti, Champions League till hösten och sen finns ju också ett landslag där Andersson inte varit med i diskussioner på länge. En match i D23-landslaget mot England förra året är hennes erfarenhet med blågult hittills.

”De matcherna ligger ju fortfarande en bit bort i tiden så man har inte riktigt börjat tänka på det än, men det är klart det är väldigt inspirerande att ha sådana matcher att se fram emot. När det gäller landslaget är det inget jag tänker på just nu, men det är definitivt ett långsiktigt mål jag har. Jag är dock fortfarande relativt ny på den här nivån och jag vet att jag måste prestera på en väldigt hög nivå under en längre tid för att bli aktuell för landslaget. Därför fokuserar jag bara på att prestera i Linköping och att utvecklas som målvakt här och nu, för att det i framtiden förhoppningsvis ska räcka till en landslagsplats.,” säger Cajsa Andersson.

 

 

 

Nu vet vi det – EM utan Banusic

DSC00453Den 20:e juni kommer Pia Sundhage att rabbla upp 23 namn av spelare som får en flygbiljett till Amsterdam. 23 spelare som kommer att få vara med i EM 2017.

Mycket talar för att 27-mannatruppen som var med på lägret i Göteborg och Växjö kortas ner till 23 personer.

Vi damfotbollsskribenter har under hela våren undrat varför Damallsvenskans vassaste svenska anfallare – Linköpings Marija Banusic – inte är med i duon Sundhage/Perssons tankar.

”Hon hade möjlighet att vara med här men när man är med i ett svenskt landslag måste man kunna spela på flera positioner och underordna sig laget. Det köpte inte Marija och då är man inte med här helt enkelt,” säger Lillie Persson i en intervju med damfotboll.com.

Då vet vi det. Läser man alla Perssons uttalanden så tecknar hon en bild av en diva som kräver att få spela på en enda position och som inte ”underordnar” sig laget vad det nu betyder. Det är inte snällt vad Persson säger och ärligt talat ingenting som jag förväntar mig av en bra ledare i offentligheten. Det är rätt så många antydningar och alla är negativa. Inte ett enda ord om spelarens goda egenskaper förutom att man ”tittar på henne”.

Vad bra då att det finns tränare som Kim Björkegren i Linköping som kanske har en liten modernare ledarstil. Jag har sett Linköping och Banusic tre gånger live i år och jag har sett en av Sveriges största forwardstalanger som har gjort många viktiga mål för sin klubb och som visst har varit en bra lagspelare i LFC. Är det inte en chefs uppgift att utveckla sina medarbetare och hittar ett sätt att allting fungerar? Varför lyckas Björkegren med något som Persson och Sundhage inte klarar av?

Sverige kan mycket väl spela ett framgångsrikt EM utan Marija Banusic. Men i en tid där Pia Sundhage snackar om att nöta avslut, avslut, avslut eftersom hennes nuvarande trupp inte får bollen in i mål är det väldigt märkligt att man frivilligt avstår från att försöka få med en av Sveriges målfarligaste anfallare på tåget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mycket mer vill jag inte skriva, det är damfotboll.com som har skrivit detta, gå in på sidan och läs artikeln och krönikan av Alva Nilsson. Nilsson har tydligen fått information om att landslagsledningen redan tidigt i våras bad 40-50 spelare om läkarintyg och att Marija Banusic var inte bland dessa.

Det finns ju andra som inte kommer att spela EM. Katrin Schmidt, Malin Diaz, Hanne Gråhns. De senare två har sagt att de ska fokusera på klubben och att det blir för mycket. Sundhage själv har sagt att hon hoppas att Diaz är åter igen beredd att spela på hösten (när det finns en ny förbundskapten).

Varken Diaz eller Banusic borde säga någonting mer i saken, tycker jag. Det skulle bara riskera deras chanser att komma med i det nya landslaget som Peter Gerhardsson förhoppningsvis kommer att bygga efter EM. Ett landslag där man visst ska vara en del av ett lag hoppas jag, men där man inte behöver underordna sig. Det är trots allt fotboll och inte lumpen.

 

 

Rosengård och Linköping till final

DSC00453

Marija Banusic – en av Sveriges bästa forwards

Jag har inte sett matchen mellan FC Rosengård och Kvansvedens IK. Men resultatet 6:0 talar för sig. Mitt tips var 5:1, segern blev ännu tydligare. Inte att jag tror att Jack Majgaard Jensen läser bloggen och ville bevisa att Rosengård kan ställa några yngre spelare på plan och vinna ändå – han gjorde det.

Zecira Musovic fick stå i mål. Ett mycket bra beslut att inte skicka unga Zesse i skamvrån och låta henne kvar där efter tidigt insläppta mål i början av säsongen. En bänkplats som kostade Musovic en EM-biljett. Nu en försenad födelsedagspresent till 21-årsdagen. I dag fick hon spela precis som år 2000 födda Ida Lyberg och Ebba Wieder.

Startelvans genomsnittsålder: 26,54 år. Det ryktas om att en Malmöspelare kan vara på väg till Tyskland efter sommaren. Inte Anja Mittag. 

Mittag fick också starta matchen, äntligen och hon gjorde 1,5 mål. Det första var ett självmål av Kvarnsveden som hon förorsakade, det andra gjorde hon själv. Sedan gjorde Lieke Martens två, Lotta Schelin och Ella Masar McLeod varsitt.

Själv var jag på Stadion i Stockholm och funderar fortfarande på varför Marija Banusic inte platsar i det svenska landslaget. Vad är det som har hänt? Har hon vid ett tidigare tillfälle inte lämnat matbrickan till köket eller kunde hon inte sjunga med refrängen på The Times They Are A-Changing (det finns ingen)?

Definitivt har Banusics icke-nominering till USA/Skottland-matcherna och därav troligtvis resulterande icke-nominering till EURO 2017 ingen grund i hennes fotbollskunnande. Marija gjorde ett snyggt mål till 1:0 och spelade en match i landslagsklass. Hon är en spelare som skulle platsa i de allra flesta europeiska landslag. Nu är ju Sverige ett av världens bästa, men om man tittat på de som platsar utan minsta ögonblinkning gång på gång så kan man bara höja ögonbrynen.

Nog med det. Medan Kvarnsveden verkar varit ett lätt byte för FCR så var Djurgården inte samma sak för Linköping. De fick jobba in sig i matchen och det tog lång tid innan de kunde sätta en press på Djurgården och bita sig fast i deras planhalva. Kanske Djurgårdens bästa match i år?

Gudbjörg Gunnarsdottir tillbaka mellan stolparna för DIF och Irma Helin från start för LFC. Till slut vann ändå det bättre laget som har de bättre spelarna på många positioner. Skönt att se Tove Almqvist – ett framtidsnamn som redan nu kämpar om en plats i EM-truppen. Maja Kildemoes (d-et i hennes namn uttalas inte, kära vänner, jag frågade henne, intervjun slänger jag upp i morgon) är här för att stanna, ytterligare Danish dynamite som Linköping importerat utan vapenlicens från landet i söder.

1:0 Banusic. 2:0 Magdalena Eriksson. Linköping kunde ha gjort fler. Lina Hurtig träffade stolpen, Gunnarsdottir gjorde en av sina storräddningar i andra. Men Djurgården gav dem en match och gav sig aldrig.

Cupfinalen spelas den 27:e augusti i Linköping. Be there.

 

 

Inför semifinalen i Svenska cupen

34282124672_b509c1594e_k

Hur många minuter får Anja Mittag i dag?

FC Rosengård – Kvarnsvedens IK kl 1600 (Malmö IP)

Hade matchen spelats i Borlänge hade det kanske varit lite jämnare, en liten chans att Kvarnsveden skulle kunnat skrälla eller ens utmana Rosengård till en jämn match. På IP tror jag att Rollercoaster Rosengård kommer att styr tåget uppför backen igen. Ett tidigt mål kommer denna gång att trilla in i Kvarnsvedens mål och sedan kan bara Tabitha Chawinga ställa till det. Chawinga åtnjuter den allra största respekten hos alla backar i Damallsvenskan. Lag i Tyskland, Frankrike och Kina är ute efter henne enligt vad media rapporterade nyligen. Jag skulle nog råda henne att spela två säsonger i Kina. Om hon kan få en liknande lön som Asisat Oshoala (192 000 kr i månaden enligt källor) så är det värd det. I dag är det dock Lotta Schelin och Ella Masar McLeod som kommer att stå för showen. Jag noterar att Anja Mittag har inte skrivit på sitt kontrakt än och att hon bara har 33 dagar kvar. Hon sa till media att det vara bara en tidsfråga innan kontraktet skulle förlängas, men jag skulle nog rekommendera henne att omförhandla. Mittag skulle spela i ALLA andra lag i Damallsvenskan. FCR sätter henne på bänken och kryssar mot Örebro.

Mitt tips: 5:1

 

33976002253_49836743a7_k

Magdalena Eriksson tillbaka i Stockholm i dag

Djurgården IF – Linköpings FC kl 1600 (Stockholms Stadion)

Strax ska jag packa väskan och ge mig iväg till Stockholms Stadion. Djurgården har inlett säsongen väldigt mycket sämre än fjolårets. Tidigare sas det att andra säsongen är oftast den tuffaste för en nykomling. Efter tränarbytet från Yvonne Ekroth till Joel Riddez har det gått neråt. Kathrin Schmidt har inte .spelat på samma höga nivå som de senaste fem, sex säsongerna. Tråkigt för henne att detta händer under året då hon ville så gärna till EM med Sverige. Men det finns många anledningar: Dels för att skador har ställt till det. Emilia Appelqvists korsbandsskada och nu var viktiga målvakten Gudbjörg Gunnarsdottir och mittbacken Sheila van den Bulk borta. Gugga är kanske tillbaka i dag, men inte van den Bulk. Det är avstämningen i backlinjen som har ställt till det ofta i år och som resulterade i onödiga baklängesmål.

Det bådar inte gott mot ett Linköping som är bra på kanterna och bra på mitten. Där Lina Hurtigs formkurva pekar rakt uppåt och där räven Marija Banusic trollar och lirar. Om inte de gör mål, så kan vem som helst kliva in känns det som, nyligen var det danska fullträffen Maja Kildemoes (årets nyförvärv från utomlands?) som prickade in fyra bollar mot Göteborg.

Mitt tips: 0:3

Efter matchen: Magdalena Eriksson (Linköpings FC)

Det var inte lätt för Linköping FCs lagkapten Magdalena Eriksson att prata framför en kamera efter den stora förlusten i dagens match, men hon gjorde det ändå. Tack för det!

I dag var det allsång i Rosengåtds omklädningsrum . För två och en halv vecka sedan var det dödstyst i deras omkläde i Eskilstuna. I dag rådde samma stämning i LFC:s omkläde. Sånt är fotboll. Egentligen vill jag inte störa spelare när de sörjer en tung förlust. Eller så vet jag att det finns vissa som har så mycket erfarenhet av att vinna OCH förlora att de har ett visst avstånd till det som precis skedde.

Av vinnarna var snabbt bara Lotta Schelin kvar. Det är alltid Lotta media vill prata med och jag förstår varför. Lotta hittar bra ord, hon är analytisk och ett föredöme på alla sätt.

Linköping har Göteborg hemma redan på onsdag och sedan blir det semifinal i svenska cupen på söndag i Stockholm.

 

 

Rollercoaster Rosengård

DSC09675

Lieke Martens gör 1:0 efter mindre än fyra minuter

Inför säsongen sade Göteborgs tränare Stefan Rehn att hans lag är lite som Lisebergs dalbanor. Upp och ner. Upp och ner.

 

Beskrivningen skulle även passa på årets upplaga av FC Rosengård. Upp efter två vinster mot Kvarnsveden och Djurgården, sedan ner efter förlusten i Eskilstuna, upp igen på egna IP:n efter kross mot Rehns Göteborg med 5:0 och sedan brant ner igen i Stockholm för en vecka sedan (0:1 mot Hammarby) för att stiga rakt upp i skyarna igen i dag på Linköpings Arena genom att besegra svenska mästarna Linköpings FC med 3:0.

Mycket talar för att Rosengårds rullande tåg stannar ett bra tag på den höjd den nådde i dag. Eftersom det är sådana matcher som är ofta vändpunkten, sådana matcher som ger ett självförtroende som kanske var lite tveksamt trots att man började säsongen som blytung favorit.

Inte oväntat gick gästerna in för fullt i denna match där en förlust hade betytt att SM-guldet hade varit ett litet under borta. Nio poäng bakom efter sex matcher bakom ett serieledande Linköping hade nog stjärnorna från Malmö inte kunnat vända. Rosengård gick för fullt och i en kombination av stort kunnande, nervösa Linköpingsben och lite tur gick verkligen allt Rosengårds väg denna första sommardag i Sverige 2017.

I en intervju med återuppståndna damfotboll.com hade Amanda Ilestedt sagt att man hade identifierat Claudia Neto som den stora spindeln i Linköpings nät och följaktligen attackerades Neto så fort hon fick bollen. Där gjorde Anita Asante en toppenmatch på mitfältet. Jo, på mittfältet. Lina Nilsson var nämligen äntligen tillbaka från början och ockuperade högerbacksposten och Emma Berglund lär ha gjort en glädjens suck när hon fick veta att hon fick vara mittback igen. En mycket viktig ingrediens i dag.

Linköping kom aldrig till ett flertal vassa chanser, man träffade ribban i andra halvlek, man hade ett skott som Erin McLeod räddade, men LFC:s offensiv underpresterade i dag. Ärligt sagt hade FCR kunnat vinna matchen med 5:0 och allt hade varit i sin ordning. Trots att spelet var någorlunda jämn i andra halvlek när det dock redan varit avgjort till Rosengårds fördel.

Linköping sattes på sitt första riktiga prov i år och det gick totalt åt skogen. Och det var defensiven som ställde till det direkt i början, som slarvade tre gånger vilket resulterade i tre mål.

DSC00008

Glädje, men också lättnad i Rosengåtd efter matchen

0:1 i den fjärde minuten genom Lieke Martens. Martens vänder bort sin försvarare på vänsterkanten och får en alldeles för stor yta passar bollen in i boxen där Magdalena Eriksson inte kan få bort den utan studsar den till Ella Masar McLeod som skjuter, Cajsa Andersson kan bara boxa framåt och där prickar Martens in den igen. Istället för att gå på Martens valde Janni Arnth att försöka täcka skottet, men avståndet var för stort.

0:2 går på Cajsa Anderssons konto. Sanne Troelsgaard lägger ett crossinlägg på Lotta Schelin som är snabbare än Andersson och lobbar lätt över henne. Å andra sidan är hon ganska ensam ute efter den snabba omställningen som Malmölaget gör.

0:3 Vid detta mål kommer bollen till Magdalena Eriksson som inte får full kontroll direkt och Lotta Schelin snor bollen och rundar målvakten och när sedan Ella Masar McLeod trycker in den avgörs matchen i praktiken.

En mörk dag för hemmalaget, men kanske även ett varningsskott vid rätt tidpunkt. Allting har kanske gått lite för enkelt hittills. De två snabba målen ledde till en brant uppförsbacke som var för brant denna vackra dag, men resultatet betyder inte alls att Rosengård nu promenerar hem serien. Men de har skickat ett fetstilt utropstecken  – åter igen.

Linköping kommer att lära sig av den här matchen och kommer tillbaka starkare. Psykologiskt tror jag att LFC hade det för lätt i början av den här säsongen och att Rosengård psykologiskt gynnades av motgångarna man redan fått uppleva. Det är i stort sett två jämna lag där dagsformen avgör. Det kan se helt annorlunda ut när lagen möts igen efter sommaren, men då sannolikt med Caroline Seger på Rosengårds sida. 32-åringen fick åter igen ingen spelminut i gårdagens franska cupfinal mot PSG som Lyon vann med 7:6 efter straffar.

I LFC fick Jessica Samuelsson gå ut efter 18 minuter och ersattes av Emmaliina Tulkki. Samuelssons ena lår var bandagerad efter matchen. Fölrhoppningsvis ingen längre paus för henne – Tulkki är en stor talang, men lite för orutinerad i sådana matcher för att kunna göra skillnad. Redan under uppvärmningen stukade Emma Lennartsson foten och fick ersättas av Lisa Lantz. Och i början av andra halvlek fick även Lina Hurtig utgå, hon hade problem med fötterna. För henne kom 17-åriga Alva Selerud. 

”Det var en sån dag”, sade LFC-tränaren Kim Björkegren efter matchen. Eller som Jack Majgaard Jensen skulle kunna säga med positiv laddning: ”Det var en af de dage.”

 

 

Intervju: Jessica Samuelsson (Linköpings FC)

33373684834_2de4f27578_kI veckan gick Lillie Persson ut i Dagens Nyheter (i en artikel endast för prenumeranter) och sade att 13-14 platser i damlandslaget för EURO 2017 i Nederländerna är klara medan tio platser är fortfarande öppna.

Inga namn nämndes så vitt jag vet, men ett namn som måste vara klar är Jessica Samuelsson. Linköpings FCs högerback har en väldig hög lägstanivå och en av få som alltid presterar i landslaget. Nu när hennes LFC hade skadeproblem med Marija Banusic och Kristine Minde skadade fick Samuelsson flytta upp och spelade faktiskt forward mot Djurgården – ett litet genidrag av tränaren Kim Björkegren eftersom 25-åringen gjorde båda mål mot Stockholmslaget.

Linköpings FC kommer att spela Champions League till hösten med en trupp där mycket av personalen har bytts ut. Pernille Harder, Stina Blackstenius, Fridolina Rolfö – tre av truppens största stjärnor i offensiven försvann till Tyskland och Frankrike. Även trotjänaren Mariann Gajhede Knudsen och mittfältaren Renée Slegers lämnade. När tränaren Martin Sjögren avslöjades som ny norsk förbundskaptén till årsskiftet trodde jag och många andra som kallar sig för experter att det skulle vara näst intill omöjligt att försvara SM-guldet trots att intressanta värvningar gjorde. Klubben fortsatte med strategin att värva unga svenska talanger som ännu inte har blommat ut för fullt: Marija Banusic, Lina Hurtig och Irma Helin ska nämnas i första hand. Vad tänkte de kvarvarande spelarna som Samuelsson när så många försvann? Frustration?

”Det var inte frustrerade men en liten oro fanns hur det skulle bli,” säger Jessica Samuelsson.

”I och med att huvudtränare blev klart relativt sent också. Jag har verkligen blivit positivt överraskad hur bra det har funkat med både ny tränare och så många nya spelare. Samtidigt som det var tråkigt att tappa mycket bra spelare och goa personligheter så var det inspirerade att börja bygga något nytt.”

Fem matcher, fem vinster och serieetta igen. Senast Linköping förlorade en match i Damallsvenskan var för 580 dagar sedan, den 18 oktober 2015 – på Malmö IP med 0:5 mot Rosengård som säkrade SM-guldet den dagen.

18601181_10154818044372830_965075852_n

47 A-landskamper hittills för Jessica Samuelsson (Foto: Anders Henrikson)

Jag kommer på inget exempel att ett topplag har tappat så mycket av sin offensiva kraft (Harder, Blackstenius och Rolfö gjorde 47 av 73 mål vilket motsvarar 64,3%), och ändå bara fortsatt vinna med den nya personalen. Varför har det gått så bra tror du, Jessica?

 

”Jag tror en stor del är att vi har så skön stämning i laget,” resonerar Jessica Samuelsson.
”Alla kände sig välkomna från första dag. Det bidrar till en mer avslappnad stämning och alla vågar vara sig själva både på och utanför planen. Tydligheten i Kims spelidé tror jag också bidrar till att det är lättare att snabbt få saker och ting att stämma ute på planen.”
Sen har det ju också bytts tränare. Vad är den största skillnaden mellan Martin och Kim? Har det skett förändringar?

”Absolut har det skett endel förändringar, vilket är naturligt när det sker ett tränarbyte.

De två största förändringar skulle jag säga är att vi spelar men en annan formation och att vi attackerar lite mer och snabbare på kanterna än åren med Martin.”
För dig själv har den allra senaste tiden medfört en ny roll där du sattes in som forward. Vad kommer du att ha med dig i bagaget från den här tiden när du flyttar tillbaka till backlinjen så småningom?
”Jag har fått träna på mitt offensiva spel, högt och brett hamnar jag även som ytterback, så det tar jag med mig,” berättar Jessica.
”Jag har också fått se spelet från en annan vinkel, vilket gör att jag som ytterback förhoppningsvis tydligare vet vilka ytor som oftast är lediga. Jag vet ju själv vilka lägen och ytor som jag själv vill ha bollen i som forward. ”
Ditt kontrakt går ut efter den här säsongen och till Östgöta Correspondenten har du sagt att spelet i England och Tyskland skulle kunna locka dig framöver. Hur mycket följer du ligor utomlands och varför nämnde du just dessa två länder?
”Jag ser inte så mycket matcher från andra ligor, men det är nog mest för att de inte är så lättillgängliga att se,” förklarar hon.
”De ligor och lag jag följer mest är där jag känner någon som spelar.  England och Tyskland lockar mest dels för det är bra ligor och dels för att jag tror min spelstil passar bättre där än i till exempel Frankrike. Men också för att jag gillar att varje match är en relativt tuff utmaning, Tyskland och England känns som de två ligor där lagen i serien är jämnast. ”
Nånting som onekligen stämmer. Den franska ligan som ställer båda UWCL-finalister och som har ett annat topplag i svensklaget Montpellier där Samuelssons fd LFC-kompis Blackstenius finns numera är otrolig ojämn. Man har 22 matcher där, men 18 av dessa är mer eller mindre en transportsträcka till de stora drabbningarna mellan Lyon, Montpellier och PSG och så lär det fortsätta även nästa år. Mest händer just nu kanske i England där muskler spänns på riktigt, men där man borde ha koll på ägarförhållanden i klubbarna innan man tar steget dit. I tyska Bayern München försvinner fyra av sju backar till nästa säsong och man har än så länge bara rekryterat två nya. I det laget finns även förra LFC-aren Rolfö. Men informationen om Bayerns ombyggnad kom efter jag ställde frågorna till Jessica och sedan skulle detta inte handla om helt ogrundade spekulationer om vilka lag som skulle kunna vara intressanta eller inte för den 47-faldiga A-landslagsbacken som ju redan har spelat en sväng utomlands för australiska Melbourne Victory 2013/14.
Avslutningsvis var vi istället inne på dagens toppmatch mot Rosengård. Blir det en svår eller kanske också lättare uppgift på lördag (läs i dag)? De kommer ju med två bortaförluster i rad nu.
”Svår, helt klart,” vet Jessica.
”De har stjärnspelare på i princip varje position. De har individer som kan avgöra på egen hand. Men gör vi en bra lagprestation har vi självklart alla möjligheter att ta med oss 3p även från den matchen.”
Hur måste ni då spela för att slå Rosengård?
”Kompakt och tufft i försvarsspelet. Anfallsmässigt tycker jag att vi ska spela med mycket självförtroende. Vi tar med oss mycket från vår senare match mot Örebro och bygger vidare på det.”
Kl 1500 i dag smäller det på Arenan i Linköping och förhoppningsvis blir det inget regn som senast då lagen möttes hät i oktober i fjol och där SM-guldet de facto avgjordes genom ett nickmål av Kristine Minde.