Kategoriarkiv: FA WSL

Damallsvenskan i jämförelse med fyra andra serier

Ada

Ada Stolsmo Hegerberg är en av nio utländska spelare i Olympique Lyon

CIES Football Observatory är en grupp bestående utav fyra personer som jobbar på Intenational Centre for Sports Studies i Neuchâtel i Schweiz. Centret finns sedan 1995 och grundades av FIFA, det lokala universitetet och staden samt regionen Neuchâtel. Centret forskar, utbildar och är verksam som konsult.

Nu har Football Observatory i sin månadsrapport för juni 2017 sysslat med damfotboll och jämfört fem ligor och samlat och jämfört statistiskt material i ämnet. Det är första gången sedan månadsrapporten finns (man började i januari 2015) att den har analyserat förhållandena i damfotbollen.

Man har alltså tittat på Damallsvenskan, Bundesliga, FA WSL (England), NWSL (USA) samt den franska ligan. Man har tittat på spelarnas ålder, härkomst och en del andra faktorer.

Åldersmässigt finns det inte stora skillnader. Om man tittar på de spelare som spelat regelbundet så har England de yngsta spelarna på plan (23,9) och USA de äldsta (26,2), men jag tycker inte att 2,3 år är särskilt anmärkningsvärt. Jag tror dock att åldern på spelarna verksamma i England kommer att höjas så småningom i takt med att mer pengar kommer in i ligan och man kommer att rekrytera mer ”färdigt utbildade” spelare utifrån.

I ett nästa steg har CIES tittat på genomsnittsåldern i startelvor i klubbarna. Jag är föga förvånad över att FC Rosengård med 28,5 år har det högsta värdet i alla fem serier, bland 55 klubbar. För några veckor sedan har jag själv räknat ut genomsnittsåldern av startelvorna i Damallsvenskan under en slumpmässigt vald omgång och där ”ledde” Rosengård klart med 29,09 år. Men 55 lag är förstås ett mycket större fält och på andra sidan hamnar engelska Yeovil Town med 21,1 år. Laget är alltså i snitt hela 7,4 år (!!) yngre än Rosengård. Det är inte särskilt förvånande heller att Yeovil Town slutade på nionde och sista plats i FA WSL Spring Series med endast en oavgjort och sju förluster.

32182954583_338f68f9b1_k

Englands FA-WSL har de yngsta spelarna

Men inte nödvändigtvis betyder ett ungt lag att man hamnar i botten av en serie. Tyska SC Freiburg till exempel är yngst in Bundesliga (23,6), men avslutade den tyska serien nyss på en fantastisk fjärde plats, 10 poäng bättre än fd storlaget 1.FFC Frankfurt.

Sedan har CIES även tittat på antal utländska spelare, något som jag också har gjort i bloggen för ett par veckor sedan. Men CIES har lagt lite mer krut på saken och skiljt mellan trupperna och startelvorna. Och här kommer en för mig intressant detalj fram: 32,7% av spelarna på plan i Bundesliga har utländsk bakgrund. I Damallsvenskan är siffran 31,9% samtidigt som det totala antalet utländska spelare i Tyskland är nuförtiden mycket högre än i Sverige. När man sedan ser att 22,4% av de svenska trupperna består av utländska spelare kan man alltså konstatera att det finns ett stort gap där. Sverige har färre utländskor, men de spelar i betydligt större utsträckning än i Tyskland.

Minst är antalet utländska spelare för övrigt i Frankrike med 16,2% på plan och 14,1% i trupperna. Där har vi de lägsta siffrorna i särklass. CIES har dock missat att skilja på lagen i Frankrike. Olympique Lyon och Paris Saint-Germains som spelade UWCL-finalen nyss har en annan kvot. Lyon hade nio utländska spelare i en trupp på 27 spelare, en tredjedel alltså. En siffra som är lågt bland de internationella topplagen. Men sedan får man väl också konstatera att Frankrikes landslag ses just nu av en del bedömare som världens bästa och att Lyon har inte mindre än 10 av 23 spelare ur den aktuella franska EM-truppen. I PSG:s 25-mannatrupp fanns 10 utländska spelare, exakt 40%.

34454859026_dc9996250f_k

Kvarnsvedens Robyn Decker är en av 10 amerikanska spelare i Sverige

Men CIES får fram att det är tyska SC Sand som med 69,4% utländska spelare på plan är ”bäst” i Europa. Rosengård har ofta kritiserats för att använda sig av så många utländskor, men sedan i år har den siffran minskat något och är ”blott” 57,5%.

I dem fem analyserade ligorna spelade 274 utländskor från 47 olika länder. Flest i Tyskland med 84 spelare från 30 länder och minst i Frankrike med 44 spelare från 20 länder.

Intressant även att man har analyserat hur många landslagsspelare som faktiskt spelar matcher i ligorna. Där når NWSL med 52,3% det högsta värdet medan den franska ligan med 34,8% hamnar lägst. Lite annorlunda ser det ut hos klubbarna. I Olympique Lyon spelas 97,7% (!!!) av alla spelminuter av landslagsspelare, näst högsta värdet när tyska VfL Wolfsburg med 97,4%.

I Sverige ”vinner” FC Rosengåtd den statistiken med 91,2%. Mer än 90% av alla matchminuter soelas av landslagsspelare. På andra sidan av den tabellen hamnar Hammarby IF FF med 0%. Jag har för några veckor konstaterat att Rosengårds startelva mot Hammarby har samlat på 778 landskamper och mötte ett lag med 0 landskamper. Resultatet kommer ni ihåg. Ibland blir det så, men man får sätta ett kryss i kalendern.

CIES drar slutsatsen att allt fler etablerade ”herrklubbar” satsar även på damfotboll och att de mer ”klassiska” damfotbollsklubbarna är på reträtt. Det blir allt svårare att hitta resurserna för att konkurrera. Detta är ingen slutsats som är ny. Sverige är ett litet undantag eftersom de tre just nu ledande klubbarna i Damallsvenskan, Linköpings FC, Eskilstuna United och FC Rosengård är renodlade damklubbar. Men i ett europeiskt perspektiv är jag övertygad om att det blir svårare med varje år att konkurrera om framtidsnamnen, speciellt de utländska, men även fler inhemska talanger kommer att försvinna utomlands. Låt mig bara nämna Stina Blackstenius som ett första svenska exempel. Hon rekryterades av Montpellier HSC när hon fortfarande var 20 år.

CIES konstaterar att allt fler spelare får chansen att träna och spela i professionella miljöer, men ser även en viss problematik för de inhemska ligorna. Det kan jag bara hålla med om. UWCL 2017/18 blir åter igen en tävling där till slut Olympique Lyonnais och VfL Wolfsburg kommer att närma sig finalen, nu när PSG inte förmådde att kvalificera sig. Några av Montpellier HSC, Bayern München, Chelsea Ladies och Manchester City Women samt FC Barcelona är de övriga lagen som vi kan förvänta oss i en semifinal våren 2018. CIES frågar sig vad som händer med de nationella ligorna och det kan man ju verkligen undra över.

DSC07919

Nilla Fischer (tv) spelar i tyska Wolfsburg, Crystal Dunn (th) i engelska Chelsea Ladies

Precis som i herrfotbollen är de nationella ligorna mer en transportsträcka till Champions League och den internationella marknaden. Sverige har fortfarande en relativ jämn serie, men vi har konstaterat att storstjärnorna lämnar: Marta (Orlando Pride), Pernille Harder (VfL Wolfsburg), Blackstenius, Fridolina Rolfö (Bayern München). Även de mest meriterade svenska landslagsspelare som Hedvig Lindahl (Chelsea Ladies), Nilla Fischer (vfL Wolfsburg), Caroline Seger (Olympique Lyonnais) och Lotta Schelin (Olympique Lyonnais, sedan 2016 FC Rosengård) lämnar ju Damallsvenskan och kommer först tillbaka för att långsamt låta karriären tona ut. [Missförstå mig rätt, Lotta Schelin är en av de hetaste spelarna i serien och landslaget just nu.]

 

 

 

 

Annonser

Inför semifinal 2 i UWCL: Helfranskt i Cardiff

Ada

Ada Hegerberg (här med EURO-silvermedaljen på Friends Arena) – var femte krona av hennes lön kommer från ett kinesiskt investmentbolag

Den 1 juni blir en historisk kväll i UWCLs historia. För första gången kommer två franska lag att spela om Europas viktigaste utmärkelse för damfotbollsklubbar. Allt annat vore en stor sensation efter både Lyon och PSG har vunnit sina bortamatcher mot Manchester City resp FC Barcelona med 3:1.

Eftersom båda matcherna är mer eller mindre avgjorda skriver jag lite mer om vem som äger klubbarna och vart (dam)fotbollen troligtvis är på väg till.

PSG – FC Barcelona, 29/4, kl 1700 Parc des Princes

Denna gång får damerna i PSG spela på den stora scenen. Parc des Princes fattar 48 500 personer och lär inte bli fullsatt ikväll då den riktigt stora spänningen saknas. Jag tror inte att Barcelona som suveränt vann båda matcherna mot FC Rosengård har minsta chansen att göra tre bortamål mot det stjärnspäckade PSG. Jag trodde egentligen att avgörandet skulle komma först ikväll och att två av målskyttarna från förra veckan, Marie-Laure Delie och Cristiane skulle stå för det. Men klasskillnaden var redan synlig i fullsatta Mini Estadio i Kataloniens huvudstad och damerna i PSG tog revansch för herrarna.

PSG ägs av ett företag från Qatar som heter QSI (Qatar Sport Investment) och som leds av 43-årige Nasser Al-Khelaifi. Uppdraget som Al-Khelaifi har är att göra störst möjliga vinster som kan investeras i Qatars idrottsanläggningar. Han har lyckats riktigt bra och gjort märket PSG synlig i både herr- och damfotboll de senaste åren.

För Barcelona kom semifinalen kanske något år för tidigt. Damfotbollens utveckling i Spanien har gått fort, mycket fortare som de flesta trodde, men för att nå den absoluta toppen krävs det erfarenhet av att ha spelat ett antal stora matcher. Och framför allt – det krävs mer genomslagskraft i anfallet.

Mitt tips: 4:0

 

Olympique Lyon – Manchester City 29/4, kl 2045 Stade de Lyon

För matchen mellan Lyon och City gäller nästan samma analys som för Barcelona: matchen kommer minst ett år för tidigt för Manchester City. Ett år för tidigt för att ha en rejäl chans att avancera. Annars kommer duellen förstås att vara en viktig milstolpe för klubbfotbollen i England och dess liga FA WSL.

Olympique Lyon är på topp av sin klubbhistoria när det gäller damfotboll. Laget kommer att vinna sin elfte ligatitel i rad (!), man har vunnit franska cupen fem år i rad och står i finalen mot PSG och vinner man Champions League även i år så har man vunnit lika många europeiska titlar som rekordhållaren 1.FFC Frankfurt. Det kan inte bli mycket bättre för Lyon som spelar med ett världslag, som har världens bästa lag vars överlägsenhet är utan dess like inom fotbollens historia (då inkluderar jag herrarna för en gångs skull).

Mutt tips: 3:1

Medan PSG ägs av arabiska ekonomiska intressen så styrs Lyon av en fransk entrepenör vid namn Jean-Michel Aulas. Aulas köpte OL för 30 år sedan och har inte bara gjort den fri av skulder utan även till en av världens rikaste fotbollsklubbar. Själv uppskattas Aulas förmögenhet på drygt 350 miljoner €. Han var nog den första av storklubbarnas chefer som har förstått att man kan göra pengar även i damfotbollen och att det krävs inte lika höga investeringar. Att man kan sprida klubbens logotyp runt hela världen med damfotboll.

Lyon har blivit så pass internationellt att man inte kommer att förlänga avtalet med tränaren Gérard Precheur pga hans blygsamma kunskaper i engelska. Och detta trots att han kan fortfarande vinna alla tre titlar. I Frankrike är det minst sagt förbluffande att arbetsplatsbeskrivningen i en fransk fotbollsklubb sätter engelskan före franskan.

Kritiken som har framförts till och om Jean-Michel Aulas är den att han ska driva klubben som ett företag. ‘

Sedan 2016 är företaget inte längre helfranskt. I augusti 2016 skrevs ett kontrakt med det kinesiska investmentbolaget IDG Capital Partners enligt vilket kineserna kommer att betala 100 miljoner € för 20% av klubben.

IDG Capital med säte i Beijing kommer att marknadsföra klubbmärket i Kina, Hongkong, Macao och Taiwan.

Kvällens motståndare Manchester City ägs å sin sida av Abu Dhabi United Group (ADUG) vars ägare är 46-årige Mansour bin Zayed Al Nahyan. De engelska klubbarna utvecklas enormt på damsidan, inte minst pga att man har fattat vad Jean-Michel Aulas har begripit redan för drygt 10 år sedan: att man kan marknadsföra klubben även genom damfotbollen.

FC Liverpool (och Liverpool Ladies) och dess hemmaarena Anfield ägs av Fenway Sports Group i USA. Fenway äger även baseballaget Boston Red Sox. Det finns dock aktuell rykten om att kinesiska affärsintressen är beredda att betala drygt 10 miljarder kronor och köpa hela Liverpool-paketet.

Chelsea Ladies FC ägs som bekant av den ryske affärsmannen Roman Abramovich. 

Två tredjedelar av Arsenal ägs av den amerikanske affärsmannen Stan Kroenke och den resterande tredjedelen av den usbekiske entrepenören Alisher Usmanov. 

Tyskland har inget lag i semifinalen i UWCL i år. VfL Wolfsburg är fortfarande (nästan) lika bra som Olympique Lyon. Men sortin i kvartsfinalen mot just Lyon är också vägvisande. I Tyskland är det inte möjligt att utländska affärsintressen köper 51% av en klubb. Inte heller är detta möjligt eller har det skett i Sverige såvitt jag vet.

Klubbarna i Frankrike och England och dess ägare i Frankrike, USA, Qatar, Förenade arabiska emiraten och Kina kommer att föra utvecklingen vidare. Den kommer tyvärr att leda till att svenska klubbars chanser att nå en semifinal i Champions League blir allt mindre. England ligger några år bakom i utvecklingen men kommer med stora steg och kvällens match mellan Lyon och City som just nu ser Lyon som en 95:5 favorit kan bli helt jämn redan om två år om investeringen i damfotbollen fortsätter i FA WSL.

 

 

Notts County slutar – nu

32182259483_c3f76ae5eb_k

Ingen match i Boreham Wood på söndag – här skulle Arsenal Ladies möta Notts County Ladies på söndag, men bortalaget finns inte längre

På söndag kl 14.00 engelsk tid skulle Notts County Ladies spela en bortamatch mot Arsenal Ladies ute i Boreham Wood där jag var med på Kelly Smiths farewell game för knappt två månader sedan.

I dag fick spelarna veta att laget kommer att sluta. En kvart innan klubben gick ut till media med den tråkiga nyheten informerades spelarna.

Klubbens ägare, den lokala affärsmannen Alan Hardy, har sagt att han fick en faktura på drygt 11,5 miljoner kronor från HMRC (Her Majesty’s Revenue and Customs; Storbritanniens motsvarighet till Skatteverket). ”Jag är väldigt ledsen att vi inte kann fortsätta med damernas projekt, men siffrorna gick helt enkelt inte ihop. Att fortsätta hade inneburit nästan ekonomisk självmord,” säger Hardy i ett uttalande på klubbens hemsida.

Man hade räknat med ungefär det halva beloppet för att göra sig av med alla gamla skulder som de förra ägarna i klubben har haft, men visar sig nu överraskad av den totala summan.

Hardy hade tagit över laget så sent som i december i fjol från Ray Trew som i sin tur hade köpt klubben för ett pund från ett företag som hette Munto Finance. Detta företag, så trodde man, hade rötter i Mellanöstern. Bolaget skrev kontrakt med Sven-Göran Eriksson, målvakten Kasper Schmeichel och backen Sol Campbell. Senare visade det sig att man hade Ingen täckning för utgifterna och att det inte alls var finansiärer från Mellanöstern som låg bakom övertagandet. Alla stjärnor försvann snabbt. En läsvärt berättelse.

Tillbaka till damerna: Engelska fotbollsförbundet har enligt Notts Countys hemsida inte godkänt en ansökan om att laget tas över av två Premier League klubbar som ville gå in och rädda det.

”Jag vill vara helt öppet gentemot fansen. När jag tog över klubben, hade klubben skulder gentemot HMRC och andra med upp till 3,5 miljoner kronor,” säger Alan Hardy.

Att spela en säsong med laget hade kostat drygt 5,7 miljoner kronor. På intäktssidan hade man kalkylerat med 320 000 kronor.

Laget står nu arbetslös inför säsongen som skulle börja på söndag.

17 spelare drabbas, däribland Eskilstuna Uniteds förra mittback Louise Quinn, Laura Bassett, Jade Moore och Jo Potter som vann VM-brons med England 2015. De kan teoretiskt inte byta klubb just nu eftersom transferfönstret är stängt.

Spelarna är förstås väldigt besvikna:

Louise Quinn har intervjuats på den iriska webbsidan The42. Hon anslöt till klubben för bara tre månader sedan. Louise berättar att träningen på fredagmorgon blev inställd och laget kallades till ett möte istället. Styrelsen berättade den tråkiga nyheten som gick ut till media inte mycket mer än 10 minuter senare vilket enligt Quinn ledde till att många vänner och släktingar av spelarna läste nyheten först i social media innan de hann ringa upp dem.

Tjejerna visste att ekonomin var ett problem, men ingen av dem trodde att detta skulle hända. Klubben hade ju till och med rekryterat nya spelare, däribland Quinn. Det är där jag får lite Tyresö-vibbar som senvintern 2014 skrev kontrakt med tre brasilianska landslagsspelare när man egentligen visste hur det stod till.

”Några av husen där vi bor ägs av klubben,” säger Louise Quinn, ”och vi har ingen aning hur länge vi får stanna där nu. Vi vet inte när vi kommer att bli ombedd att lämna våra hus. Det är en stor chock.”

Andra som Rachel Yankey hoppas att förbundet gör allt för att hjälpa de anställda som går miste om sina arbeiten.

Notts County Ladies har bara funnits i tre år. De bildades när Lincoln Ladies avslutades 2014. Året efter nådde laget FA Cup finalen som man förlorade med 0:1 mot Chelsea.

Engelska fotbollsförbundet THE FA har publicerat ett uttalande på sin hemsida. Den innehåller endast tre rader text och lyder så här:

”En FA talesperson sa: ‘FA är medveten om situationen och pratar med alla involverade. Vår prio 1 är spelarnas Situation och vi jobbar nära med dem, spelarfacket och andra för att stödja dem under den här tiden.”

Fortsättning följer.

England: Spelarnas Super League 11

8910683621_c24fd87ca3_k

Två Chelsea Ladies är med i spelarnas Super League 11. Andra fr h: Eniola Aluko bredvid Sofia Jakobsson (Bild från 2013)

I England har Professional Footballers’ Association röstat fram sin Super League 11, dvs de basta spelarna i engelska proffsligan FA WSL. Detta gör man sedan säsongen 1973/74, men för damerna är det endast fjärde gången det har gjorts.

 

Damfotboll är ‘on the rise’ i England, men der har först skett på senare år.

Det som slår mig direkt när jag ser elvan är förstås att Eniola Aluko är med för andra gången. En spelare som Mark Sampson har inte valt i sin EM-trupp för Holland. Aluko har framfört tuff kritik mot Sampson – spelarnas omdöme ger henne kanske rätt.

Här kommer elvan:

Mary Earps (Reading FC), Lucy Bronze, Jennifer Beattie, Steph Houghton (alla Manchester City Ladies), Jess Carter (Birmingham City Ladies), Karen Carney (Chelsea Ladies), Jill Scott (Manchester City Ladies), Jordan Nobbs (Arsenal Ladies), Caroline Weir (Liverpool Ladies), Jane Ross (Manchester City Ladies), Eniola Aluko (Chelsea Ladies).

Inte heller Readings målvakt Mary Earps blev nominerad till EM, ett öde hon delar med 19-åriga mittfältaren Jess Carter.

Jennifer Beattie, Caroline Weir och Jane Ross spelar för Skottland.