Kategoriarkiv: Damallsvenskan

Loreta Kullashi: ”Jag hoppas att det fortsätter så här.”

27496721_10155509806617830_166062212_n

Foto: Anders Henrikson

Damfotbollsåret 2018 har precis börjat och är blott 39 dagar gammal. Om vi skulle göra som NWSL och rösta fram månadens spelare, så skulle den utnämningen tveklöst gå till 18-åriga Loreta Kullashi som numera spelar för Eskilstuna United.

Den 21:januari i matchen Sydafrika – Sverige byttes hon in för Elin Rubensson och mindre än 120 sekunder senare gjorde hon första målet i första landskampen. Det blev ett till och Sverige vann med 3:0. Drömdebut är nog en rubrik som vi såg i många tidningar dagen efter.

Men Kullashi har inte ”bara” slagit till i den matchen. Det finns ju en anledning varför hon fick komma med till Sydafrika. I somras bytte hon klubb och flyttade från Skytteholms IP och AIK i Solna till Tunavallen och United i Eskilstuna. Elitettan mot Damallsvenskan.

Vanligtvis tar det en viss tid innan man har vant sig vid att tempot i högsta serien är mycket snabbare och att det fysiska motståndet är snäppet starkare. Det blev tio matcher, varav nio från start och sex mål, ett facit som ledde henne till Peter Gerhardssons landslag.

I tisdags ringde jag upp Loreta i Eskilstuna och fick en exklusiv pratstund med Sveriges största anfallstalang under 20 år.

Vad säger du om den smått otroliga utveckling som du har tagit under det senaste halvåret?

”Det kändes ju rätt att ta steget från AIK och spela i Allsvenskan och utvecklas mer och det tycker jag att jag har gjort. Jag hoppas att det fortsätter så här. Det har varit lärorikt. Jag försöker ju hela tiden att utvecklas. Jag spelade ju inte i Allsvenskan och fick inte riktigt chansen att uppvisa mig där när jag spelade i AIK, men nu när jag väl kom till Eskilstuna.”

Många säger ju att steget är så stort från Elitettan till Allsvenskan, men det kändes ganska lätt för dig?

”Nu har jag ju haft möjligheten att spela med äldre genom landslaget också och det har ju också varit lärorikt.”

Vad tror du att vi kan förvänta oss av Eskilstuna United i år?

”Jag tror mycket på det här laget och tror att vi kan gå långt. Matchen som vi spelade nyss [mot Hammarby, 2:1] spelade vi med tre forwards, där var det Mimmi Larsson, Felicia Karlsson och jag som spelade. Det är inte spikat hur vi ska spela, men nu hade vi tre forwards och det kändes bra offensivt att v är många som kan göra mål.”

Efter många år med Viktor Eriksson som tränare har Eskilstuna nu fått Jonas Björkgren som jobbade med Kvarnsveden i fjol. Vad har förändrats?

”En hel del. Vi spelar på ett helt annorlunda sätt. Vi spelar inte med trebackslinjen utan vi spelar annorlunda. Många i mitt lag har ju haft Viktor ett tag så de var säkert vana med honom men jag hade honom ett halvår bara. För mig är det därför ingen stor skillnad.”

Du föddes i Helsingfors 1999. Hur länge bodde du i Finland?

”Jag bodde där i sex år. Jag kommer inte ihåg så mycket eftersom jag var jätteliten.”

Sedan dök du ju upp i en förening som heter Snöstorp i Halmstad och det var där som du började med klubbfotboll?

””Ja, innan det spelade jag faktiskt i Kristianstad ett år med killar, Näsby IF heter dem. Bara ett år, sedan flyttade vi till Halmstad och då blev Snöstorp Nyhem FF min moderklubb där jag spelade på riktigt med tjejer.”

Hur kom det sig att du hamnade i Solna och AIK?

”Vi mötte AIK med Snöstorp i Gothia Cupen och sen spelade vi mot dem och deras tränare fick veta att vi hade planer på att flytta till Stockholm och då ville han att jag skulle börja i AIK eftersom han tyckte att jag var bra i den matchen. De ville värva mig och så blev det AIK.”

i AIK blev det succé för Loreta Kullashi och det blev matcher för Sveriges U17, U19 och till och med D23 laget och sedan, i januari A-landslaget. Väldigt ofta är Loreta yngst i gruppen. 2016 bar det iväg på hennes dittills längsta resa. Calle Barrling kallade henne till sin trupp för U20-VM som spelades i Papua Nya Guinea eller PNG som landet kallas av grannarna. Alla matcher spelades i Port Moresby och Nordkorea blev världsmästare efter 3:1 mot Frankrike i finalen.

Sverige hamnade i en grupp med värdlandet (6:0), men även med blivande världsmästarna Nordkorea och Brasilien. För Loreta blev det 23 minuter mot Brasilien i sista matchen. Hon kom in för Linköpings Tove Almqvist. 

”Det började inte så bra för mig där för jag hade problem med ljumsken och fick rehabba de första dagarna där. jag var inte riktigt redo för att spela. Det var en otrolig upplevelse. Jag har aldrig vart i det landet och det var ju helt annorlunda och det var kul att jag fick hoppa in mot Brasilien, men vi tog oss ju inte vidare, lite synd.”

I januari 2017 för exakt ett år sen nästan var du i norra England och provspelade för Manchester City.

”Precis, jag var där och besökte klubben. Det var kul att se vilka goda förutsättningar de har, de hade det nästan lika bra som herrarna med arenan och plan och sådär. Väldigt proffsigt.”

Är det något som du drömmer om, att spela som proffs utomlands i en av de stora europeiska föreningarna?

””Ja, det är ett av mina mål att någon gång i framtiden spela i ett sådant lag.”

Ett år efter resan till Manchester åkte du då till Sydafrika och stod på Taffelberget utanför Kapstaden med A-landslaget. Vad ser man därifrån?

”Man såg verkligen allt, det var häftigt. Vi såg även arenan som vi skulle spela på och det var roligt.”

Och sen blev det två mål i första matchen…

”Jag var ju jättenervös innan, så det var skönt att få göra mål så snabbt i början där.  Jag hade ju redan mött några av spelarna i landslaget i Allsvenskan. Alla var jättetrevliga och tog hand om mig mycket väl.”

Hur kommer det att gå vidare för dig, ska du bara fortsätta i A-landslaget eller ska du även spela F19 där du ju är ett riktig äss.

”Det får vi se, det är inget jag bestämmer över.”

Du bor ensam nu i Eskilstuna, ett stort steg?

”Ja, det är det ju. Jag bytte ju även skola, men det gick jättebra. Det är lärorikt att bo själv. Sen är det ju inte långt från Stockholm, jag kan ju åka dit och hälsa på.”

Vad gör du när du inte spelar fotboll i Eskilstuna?

”Det blir ju inte så mycket förutom fotboll, jag går ju i skolan, kommer från skolan och sen träning, plugga lite och sådär. Mest plugg.”

Loreta Kullashi är med stor säkerhet en av spelarna som det gäller att följa extra noga. När jag skriver ner intervjun och var hon sagt snubblar jag över att hon ofta säger att någonting har varit ”lärorikt”. Och det låter bra. Hon är en spelare som vill hela tiden lära sig och utvecklas känns det som.

 

 

 

Annonser

Läget hos mästarna

37476051121_d0537f1872_k

Marija Banusic och Kosovare Asllani

Linköpingstidningen Corren listade i fredags den befintliga truppen som mästarna kan mönstra 2018. Bilden har blivit tydligare.Här kommer truppen:

Hilda Carlén, Matilda Haglund

Janni Arnth, Maja Kildemoes, Anna Oscarsson, Lisa Lantz, Elin Landström, Vilma Thörnqvist, Linn Bogren

Emma Lennartsson, Kosovare Asllani, Frida Maanum, Tove Almqvist, Filippa Angeldahl, Emmaliina Tulkki, Johanna Rasmussen

Nicoline Sørensen, Marija Banusic, Lina Hurtig, Alva Selerud, 

Totalt alltså 19 spelare. Fler än två spelare kommer man nog knappast att kunna värva. Svenska klubbar har jämförelsevis tunna trupper jämfört med till exempel tyska Bundesliga där det är vanligt att lagen förfogar över 24-26 spelare.

Carlén, Arnth och Asllani är en mycket stark centrallinje, i anfallet finns mycket talang, men där skulle jag vilja se ytterligare en forward som kan göra mål och som är snabb och kan ”go in the deep” som Torbjörn Nilsson någon gång berättade för Christen Press.

Linda Sällström vore en drömvärvning. Hon är kanske Damallsvenskans snabbaste spelare och hon har spelat en kanonsäsong och vuxit in i en roll där hon har press på sig att göra mål och där hon även gjorde många mål.

Tabitha Chawinga hade varit en kanonvärvning. Tjejen som gjorde 25 mål för bottenlaget Kvarnsveden hade säkert kunnat göra 35 mål i ett lag som Linköping eller Rosengård med det stöd och de passningar hon hade fått. Men förståeligt att Chawinga föredrar pengar för familjen och Kina även om jag hörde att hon hade kunnat fått ett betydligt bättre avtal där.

Det som saknas är rutin, balansen mellan talang och rutin är alldeles för liten för en hel säsong, spelartappen har lett till att Linköping vimlar av talang, men så fort en spelare har utvecklats för att spela internationellt, så säljer agenterna sina spelare vidare till stora klubbar utomlands.

33405249293_810c810129_k

Claudia Neto kommer att saknas stort i Damallsvenskan

Det är framför allt avsaknaden av Kristine Minde och Claudia Neto som man kommer att märka på Arenan nästa säsong. Jag nämner Minde först inte bara pga alfabetet. Jag förstår inte hur Fotbollsgalans jury kunde förbise henne, en allroundspelare som få i världen. Jag är glad att hon hamnade åtminstone på listan av världens bästa 100 spelare på The Offside Rule om hon nu inte räcker till för att få åtminstone en nominering på Fotbollsgalan.

Minde var framför allt ett offensivt vapen, har gjort många avgörande mål (nicken mot Rosengård 2016 avgjorde i praktiken racet om SM-guldet) och hon spelade även nästan felfritt som ytterback såsom mittback. Sedan tror jag också att hennes personlighet som kombinerar hög ambition med ett stort lagsinne och samtidigt att vara alltid nära till skratt kommer att saknas väldigt mycket även utanför planen i Östergötland.

Jag hoppas att både Kris och Claudia lyckas i Tyskland, jag har redan tidigare skrivit att det nästa steget inte alltid är det bästa även om man får en bra månadslön i €.

Jag har svårt att se hur Linköping ska verkligen utmana Manchester City på allvar nästa vår. Halva Englands landslag spelar i norra England och City har den blandning av talang och rutin som krävs för att gå vidare till semifinal i turneringen.

Om nye tränaren Marcus Walfridson lyckas verkställa det i praktiken som han skriver på sin läsvärda blogg, så blir det kanske ändå åter igen en succésäsong för svenska mästarna 2016 & 2017.

Försvaret ser riktigt bra ut med Sveriges nästa landslagsmålvakt Hilda Carlén, med Oskarsson och Landström på utkanterna och med danska mittlåset Arnt och Kildemoes. Arnth är en garant för stabilitet och Kildemoes växer och växer och är nog redan en spelare som klubbar utomlands tittar på.

Asllani är Sveriges bästa fotbollsspelare just nu och agerar numera inte bara offensivt utan även defensivt med kreativitet och pondus.

På mittfältet räknar jag även med att Almqvist och Angeldahl startar, vi får se vilken roll Walfridson hittar för Damallsvenskans mest värdfulla spelare 2017, offensivt eller defensivt?

Framåt har ju Hurtig spelat en lysande höst och jag misstänker att det finns en del utländska klubbar som har antecknat hennes namn. Den ”skandinaviska marknaden” är ju framför allt intressant när årsskiftet närmar sig, Wolfsburg handlar därefter, i den delen av Tyskland ser man Damallsvenskan som farmarliga som en titt i Wolfsburgs trupp bekräftar: Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Caroline Graham Hansen, Pernille Harder, Claudia Neto, Kristine Minde, (och föredettingar Anja Mittag, Ramona Bachmann).

EDIT: På Twitter uppmärksammades jag att jag hade glömt Johanna Rasmussen i ekvationen. Lite osäker om hon har kontrakt.

 

 

 

 

 

Lugna tider

35247469982_40528bcdb1_k

Kvarnsvedens Elizabeth Addo sägs vara på väg mot NWSL och USA istället för Linköping och Östergötland

Jag är tillbaka från Gdansk och Warszawa efter en mycket fin vecka i Polen.Det är lugna tider inom damfotbollen i Sverige.

Men en del saker hände ändå förra veckan. Sverige spelade 0:0 borta mot Frankrike, jag såg delar av matchen på nätet på mitt hotellrum i ul Krucza i den polska huvudstaden.

Ett mycket bra resultat såklart mot ett av världens bästa lag, men varken Sverige eller Frankrike har imponerat speciellt på mig. Jag blev dock lite glad att Julia Roddar går från klarhet till klarhet, hon är ett alternativ till Caroline Seger redan nu och kommer att utmana lagkaptenen sportsligt framöver. Även mot motstånd i toppklass hävdade sig Roddar.

Kim Björkegren lämnar Linköping efter endast en säsong. En säsong som resultatmässigt inte skulle leda till att en tränare lämnar. Att vinna ett SM-guld med ett lag som tappade sina bästa målskyttar var ju ändå en stor bedrift. Marija Banusic har sagt hur mycket Björkegren betydde för hennes bra vår – att ha en tränare som inte ifrågasätter dig utan tror på spelaren. Under säsongens slut viskades det dock att inte allting stod så väl i paradiset. Kommer man inte överens är det bäst att man säger hejdå. Corren, lokaltidningen, hörde varnande röster redan under våren. Några av de etablerade spelarna har tydligen inte varit nöjd. Men istället för att gräva vidare är det bara att acceptera att så kan det vara. Och då går man skilda vägar.

Och spekulerar vem som kommer att ta över. Jag skulle helst se Martin Sjögren som även han kan inte vara överlycklig med sitt första år i Norge där största stjärnan Ada Stolsmo Hegerberg hoppade av och lämnade landslaget för en time-out pga besvikelse över resultatet i EM och det norska fotbollsförbundets agerande. Men Sjögren biter nog ihop och fortsätter hos grannen ui Väst. Rickard Nilsson nämns som en möjlig efterträdare i Corren, men det verkar mer en tanke än ett rykte. Och visst har Olsson ett bra förflutet inom damfotbollen.

Tittar man på de som jobbar inom damfotbollen eller som har gjort det vore ju såklart Piteås Stellan Carlsson en drömvärvning, men jag antar att han skulle skratta om han skulle läsa det här. Det känns inte om han kan tänkas lämna sitt Pite. Torbjörn Nilsson är 63 år gammal, men vore även han ett utmärkt val. Så länge han jobbade i Göteborg var KGFC ett topplag. Sista namnet som jag kommer på är Danmarks förra landslagstränare Niels Nielsen som ledde Danmark till dess största triumpf någonsin.

Linköpings FC har skrivit kontrakt med Elin Landström som alltså lämnar KGFC och ska bli Jonna Anderssons ersättare i mästarlaget. Annars har det varit lugn på Silly-Season-fronten, många spelare är på semester, men det är ju deras agenter som sköter affärerna åt dem.

Kvarnsvedens Elizabeth Addo som jag tyckte skulle vara en möjlig ersättare av Claudia Neto ska tydligen flytta till USA och NWSL, en liga där jag inte tror att hennes spel kommer att betyda lika mycket som t.e. i Damallsvenskan. Tråkigt om hon skulle lämna.

”Vi hoppas kunna presentera några spelare in inom kort. Men med höga förväntningar och krav och samtidigt begränsade resurser gäller att vi prickar helt rätt. Truppen kommer inte heller att bli lika stor som i år”, sade klubbdirektören Maria Hagström till Corren.

DLR6_J-XoAAcvFOIfjol var jag med och röstade fram Ada Stolsmo Hegerberg till världens bästa spelare. För två timmar sen skickade jag in mina idéer kring årets spelare och får säga att det är en stor ära att vara i samma jury som bl a Kelly Smith, Martin Sjögren, Solveig Gulbrandsen, Kirsten van de Ven, Kristine Lilly, John Herdman, Precious Dede och inte minst även Anette Börjesson.

Det var ingen annan än Anette som öppnade dörren till damfotbollen i Sverige för mig och som har betytt otroligt mycket för den mediala bevakningen av svensk damfotboll de senaste 25 åren. Hon har ju sålt sidan damfotboll.com till svenska affärsintressen i Spanien. I somras återuppstod sidan som jag länge skrivit för plötsligt och framför allt Fredrik Hasselgren skrev mycket inför och sedan även om EURO 2017 i Nederländerna. Nu har det inte skrivits något nytt på sidan efter den 24:e oktober och Sveriges seger över Ungern i Borås, men jag hoppas att den kommer tillbaka igen.

 

 

 

 

 

 

Vägen till Kyiv

8871831216_1cb195a70c_k

Det kan bli en final mellan VfL Wolfsburg och Olympique Lyon igen (som här 2013 på Stamford Bridge i London)

I går lottades både kvarts- och semifinalen i UEFA Women’s Champions League och som UEFA beskriver det på hemsidan ”the road to Kyiv is set”.

Linköpings FC kommer att möta engelska Manchester City och ska först till England för att spela returen den 28:e eller 29:e mars. Tveksamt om jag kan se denna högst attraktiva match eftersom jag ska åka på semester över påsken…

Även nu befinner jag mig inte hemma i Stockholm utan på en veckolång resa i Polen varför jag missade både lottningen som skedde strax efter lunch igår och senare den högst märkvärdiga landskampen mellan Tyskland och Frankrike.

Manchester City är en bra lottning. Jo, jag vet att chanserna är knappast 50/50 och att Slavia Prag troligtvis hade varit drömlotten och biljetten till semifinalen mot Olympique Lyon (som kommer att hålla FC Barcelona åtminstone denna gång på avstånd), men bland de andra sex som fanns är Manchester kanske bäst.

För tre år sedan slog LFC ut LFC, då vann man efter 1:2 borta med 3:0 hemma över engelska Liverpool FC och Fridolina Rolfö gjorde hattrick. Sen dess har det hänt saker i England (i Linköping också för den delen), men det är en uppgift som motiverar och som är en rejäl utmaning.

En utmaning där Manchester är favoriter med 70:30.

Dessutom får vi se Julia Spetsmark spela på svensk mark igen.

Lyon håller jag som 90:10 favoriter mot Barcelona. Den andra halvan av kvartsfinalen spelar Montpellier – Chelsea (50:50) och Wolfsburg – Slavia Prag (99:1).

Karen Bardsley är Manchesters målvakt som även spelar i det engelska landslaget. Med Demi Stokes och Stephanie Houghton har Manchester även två engelska landslagsbackar i försvaret. Isobel ”Izzy” Christiansen och Jill Scott på mittfältet är även dem medlemmar i Englands landslag. Framåt ska man akta sig för Jane Ross som vi känner från Damallsvenskan, Skottlands landslagsmålspottare och förstås engelska Nikita Parris och nu Spetsmark. Det är hälften av Englands landslag plus en del utmärkta spelare till.

Manchester vann senast med 5:0 borta över norska mästarna LSK för att hemma promenera till en 2:1 seger. Innan dess var det österrikiska St. Pölten som besegrades 2 x 3:0.

Vi får också se vilket lag med vilken tränare Manchester kommer att möta. I Corren kunde man läsa att det är inte klart än om mästartränaren Kim Björkegren stannar kvar även det andra året på hans tvåårskontrakt. Hela säsongen ska inte varit ”helt friktionsfritt” och även jag har hört att inte alla har varit held nöjda och lyckliga.

Tyskland fullständigt utklassade ett blekt Frankrike med 4:0 efter två mål var av Alexandra Popp och Svenja Huth i Bielefeld och detta innebär troligtvis att Steffi Jones har fortfarande ett jobb även nu när julen närmar sig. Förhoppningsvis är fransyskorna nu inte extra tända när de ska möta Sverige på måndag.

Silly Season: Rosengård guldfavorit igen idag

34399516520_b9cc2a2326_k

Blir detta bilden vi ser oftast 2018 efter slutsignalen i damallsvenska matcher? Rosengård jublar.

Det har hänt mycket i dag i den ”galna säsongen”. Linköping och Eskilstuna tappar ytterligare spelare medan Rosengård fortsätter att värva. Inte särskilt mycket händer än så länge i de övriga lagen i Damallsvenskan. Om det vore säsongstart i dag ser jag Rosengårds trupp åter igen som klart bäst.

Med facit av spelarbyten fram till i dag i handen har jag försökt ställa upp startelvor i de tre damallsvenska topplagen och kommer till följande resultat:

Linköpings FC

Hilda Carlén

Anna Oskarsson, Janni Arnth, Maja Kildemoes, Wilma Thörnkvist

Frida Maanum, Tove Almqvist, Kosovare Asllani, Lina Hurtig

Marija Banusic, Emmaliina Tulkki

Bänken har betydligt försvagats i dagsläge när fem spelare har lämnat hittills och bara en har kommit. Eftersom det är ett målvaktsbytet med Piteå har LFC just nu ett nettoutflöde av fyra spelare från startelvan. Jag kan känna att mittfältet ser trots allt starkt ut, men man måste definitivt värva en vänsterback. Plus en definitiv mittfältare av klass för att inte behöva använda sig av Kosovare Asllani där. Minde och Neto lämnar en stor tomhet bakom sig som ingen kan fylla direkt, men fortfarande kryllar det av talang här. Blir spännande vilka nyförvärv Linköping kommer med.

FC Rosengård

Zecira Musovic

Nathalie Björn, Glodis Perla Vigosdottir, Simone Boye Sørensen, Ali Riley

Caroline Seger, Hanna Folkesson, Ebba Wieder, Fiona Brown

Lise Marie Utland, Sanne Troelsgaard 

Nu hamnar plötsligt Anja Mittag och storlöftet Nellie Lilja på bänken (alternativt tar vi ut Hanna Folkesson) och spelar 4-3-3. Johanna Rytting Kaneryd kommer förhoppningsvis in efter sommaruppehållet. I dagsläge är Rosengård plötsligt åter igen klar guldfavorit med fem spelare in och fem spelare ut hittills. Inget annat av topplagen har gjort lika mycket för truppen 2018. Jag får tillägga att den här startelvan har ett genomsnittsålder på 24,9 och plötsligt är Rosengård ett lag med en mycket lyckad blandning av talanger och rutin. Bredaste truppen, om Jonas Eidevall får igång alla, så lär många på nästa upptaktsträff knappa in Rosengård på sina manometrar när det gäller att tippa SM-guld 2018. Låt oss inte glömma bort Lotta Schelin. I dagsläge ser det inte ut som om hon kommer tillbaka, gör hon det som en frisk människa (hela fotbolls-Sverige hoppas på det för hennes skull) är hon förstås ytterligare en klasspelare i truppen.

Eskilstuna United

Emelie Lundberg

Annica Svensson, Vaila Barsley, Sarah Bergman, Matilda Plan

Hanna Glas, Petra Andersson, Petra Johansson, Olivia Schough

Loretta Kulashi, Mimmi Larsson

Framför allt i backlinjen behöver Eskilstuna förstärkning känns det som. Spelar även den nye tränaren Jonas Björkgren med en trebackslinje, får man ju gruppera om här. Kanske lockar han med sig spelare från Kvarnsveden? Amerikanska mittbacken Brianne Reed till exempel skulle passa bra bredvid Vaila Barsley.

 

Även Kristine Minde till Wolfsburg

34174993586_d2df6c4944_kNär jag nyligen funderade på vilken klubb Kristine Minde flyttar till, landade jag i Wolfsburg. Och mycket riktigt, så tweetade Dietmar Ness, Europas och kanske världens största agent inom damfotbollen att både hans klienter Claudia Neto och Kristine Minde flyttar till Wolfsburg.

Med Pernille Harder, Neto och Minde har Wolfsburg nu alltså tre nyckelspelare från Linköping. Jag kan tänka mig att de redan har förnoterat namnet Lina Hurtig

”Jag har alltid velat spela i Tyskland sen jag var en liten flicka,” säger Minde på klubbens hemsida och det går förstås hem i de tyska stugorna.

Å ena sidan tycker jag förstås att det är bra för Claudia och Kristine att komma till en ännu mer professionell miljö i världens fortfarande kanske näst bästa klubb.

På sin hemsida skriver Wolfsburg mycket rätt att Kristine Minde är en spelare som kan spela både i försvaret samt på mittfältet och jag misstänker att tränaren Stefan Lerch har förstått att Kris Minde är den perfekta ersättningsspelaren när någon blir skadad.

Varken Neto eller Minde kommer att få spela i kvartsfinalen av UWCL våren 2018 då de spelat för Linköping under hösten.

Risken finns att de blir några i en grupp av ännu fler i Wolfsburg istället för nyckelspelare i Linköping.

Det kan bli annorlunda förstås och leda till att även Neto och Minde ingår i den damallsvenska AllStar-truppen som Wolfsburg håller på att bli: Nilla Fischer, Sara Björk Gunnarsdottir, Pernille Harder, Claudia Neto, Kristine Minde, Caroline Graham Hansen -mer än halva startelvan importerades då från antingen FC Rosengård eller Linköpings FC. Assisterande tränaren Ariane Hingst har ju själv spelat två säsonger I Damallsvenskan.

 

 

 

 

 

Irma Helin tillbaka till Djurgården(?)

37445567682_894e4b9512_k (1)

Om jag inte har helt fel och behöver nya glasögon så tror jag att Djurgården kommer att presentera Irma Helin som ett nyförvärv till laget 2018, efter bara ett år i Linköping och två säsonger i Piteå. Eller vem tror ni kommer tillbaka till Djurgården och syns på bilden nedan bakifrån? Och för vem annars som var ute nån annanstans och skulle vara ett starkt nyförvärv är Djurgården klubben i hennes hjärta?